Folkfördrivning är precis som begreppet antyder en tvångsförflyttning av en viss folkgrupp från det område som de lever i. Oftast handlar det om tillämpning (utförandet) av politiken hos en styrande regim eller en grupp i maktposition som vill bli av med en folkgrupp i ett visst geografiskt område. Det kan även handla om medveten förflyttning av olika folkgrupper för att uppnå en viss demografi (befolkningsfördelning) i ett land. Det senare kallas inom forskningen för ”social engineering”, d.v.s. en centralstyrd manipulering och omstrukturering av samhället.
Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord
ANNONS
Fördrivningen sker oftast med hot och våld för att tvinga den utsatta målgruppen att lämna sina hus och hem och förflytta sig till en annan plats, antingen inom samma land eller till och med utomlands.
En mer extrem form av folkfördrivning är etnisk rensning som är en systematisk utrensning av målgruppen som förutom fördrivning även kan omfatta dödande och massakrer. Dessutom brukar dessa åtgärder efterföljas av förstörelse och radering av folkgruppens närvaro i regionen i form av demolering av historiska monument och byggnader samt byte av namn som härleds till den utdrivna gruppen. När liknande dödande sker med avsikt att helt eller delvis utrota målgruppen pratar man istället om folkmord.
Folkmord anses vara den värsta typen av brott i modern tid. Begreppet genocide (engelskans ord för folkmord) myntades 1944 av den polsk-judiske juristen Raphael Lemkin. Han satte ihop orden genos (grekiska för "familj, stam eller ras") och -cide (derivata från latinets cidium för "döda") för att beskriva ett helt nytt internationellt brott. Långt tidigare hade Lemkin som student läst nyheten om mordet på den osmanska storvisiren Talaat Pascha i Berlin (1921) och rättegången för hans mördare Soghomon Tehlirian. Lemkin insåg det paradoxala i situationen: ”Det är ett brott av Tehlirian att mörda en individ, men det är inget brott av hans förtryckare att ha mördat mer än en miljon människor (se det armeniska folkmordet 1915).” Nu under det pågående andra världskriget och utrotningen av judar och andra utsatta minoriteter i Europa (se Förintelsen) var Lemkin mer än någonsin besluten att skapa en brottsrubricering för det som Storbritanniens dåvarande premiärminister Winston Churchill kallade för ”brottet utan namn.” Lemkin kämpade ihärdigt för ett internationellt antagande av hans nya begrepp som brottsrubricering, ett arbete som resulterade i 1948 års FN-konvention om förebyggande och bestraffning av folkmordsbrott.
FN-konventionens definition av folkmord lyder enligt följande:
[Artikel 2] I denna konvention innebär folkmord någon av följande handlingar med avsikt att, helt eller delvis, förinta en nationell, etnisk, ras- eller religiös grupp genom att:
- döda medlemmar ur gruppen;
- orsaka allvarlig kroppslig eller mental skada hos gruppens medlemmar;
- avsiktligt påverka gruppens levnadsförhållanden för att, helt eller delvis, orsaka dess fysiska förintande;
- påtvinga åtgärder avseende förhindrandet av födslar inom gruppen;
- tvångsförflyttning av gruppens barn till en annan grupp.
Lemkins definition var dock betydligt vidare än det som dagens FN-konvention anger, vilket har gett upphov till mycket kritik och många förslag om revidering och omdefiniering av folkmordsbegreppet. Lemkin ville bland annat även inkludera kulturella, politiska och ekonomiska grupper bland målgrupperna. Ännu viktigare var hans ansats om att folkmord inte bara behöver handla om dödande utan lika gärna om förintandet av en målgrupps kulturella och sociala identitet. Men när man började revidera Lemkins förslag för att göra det praktiskt tillämpningsbart så skalade man bort en hel del som vissa experter inte ansåg skulle gå att använda juridiskt. Den redan urvattnade versionen skalades därefter ner ännu mer i de politiska förhandlingar som följde inom FN när texten till konventionen diskuterades bland medlemsnationerna. Resultatet blev dagens FN-konvention. Konventionen har sedan dess fått mycket kritik eftersom den utelämnar vissa grupper (främst kulturella och politiska) och misslyckas med att fånga vidden av den komplexa process som ett folkmord ofta består av.
LÄS MER: Folkrätt - om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser
LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar
LÄS MER: Vad är folkrätt?
LÄS MER: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella domstolen
LÄS MER: FN:s historia - vägen till bildandet av FN
LÄS MER: Suveränitetsprincipen och humanitär intervention
LÄS MER: Humanitär intervention
LÄS MER: Orsaker till krig
ANNONS
Etnicitet används idag för att beskriva tillhörighet till en grupp som definierar sig som skild från andra vad gäller ursprung och kultur. Ursprung kan syfta på släktskap, historia eller geografisk härkomst.
Med etnisk identitet menas i regel en mindre folkgrupp som hamnat inom ett lands gränser eller som bott där sedan lång tid tillbaka men inte fått bilda en egen stat (t.ex. kurder). Men det kan också röra sig om en befolkningsgrupp som bebott landet långt innan "majoritetsbefolkningen" kom dit.
FÖRFATTARE
Text: Vahagn Avedian, fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se
Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/
Här nedan hittar du material som kan relateras till folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord
Poddserien: P3 Dokumentär om Förintelsen
Poddar från Sveriges Radio kan användas på en rad olika sätt i undervisningen och med det här skolmaterialet kan du som pedagog på ett enkelt och spännande sätt börja inkludera poddar i din undervisning.
Webbkurs om krigsbrott
Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Lär dig mer genom att göra vår webbkurs om arbetet mot krigsbrott.
Webbkurs i krigets lagar
Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.
Antisemitism - då och nu
Digitalt undervisningsmaterial om antisemitism historiskt och idag. Utformat för elever i åk 7-9 och gymnasiet. Texter av ämnesövergripande karaktär samt lärarhandledning.
Vad är folkmord?
Ett undervisningsmaterial där elever får lära sig om, och jämföra, tre folkmord i tre olika delar av världen.
Förintelsen och andra världskriget
Förintelsen var en unik händelse men väcker frågor som är relevanta i alla tider. Kunskap om de steg som ledde fram till folkmord kan hjälpa oss att förstå varför demokrati är viktigt för att värna de mänskliga rättigheterna.
Artiklar om Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord
Warszawagettot och judarnas uppror
I den polska huvudstaden Warszawa hade de tyska ockupationstrupperna inrättat ett getto, speciella judekvarter. Idén med att skapa getton i nazistisk mening kom från Hermann Göring, en av Hitlers närmaste män. Judarna tvingades lämna sina bostäder och arbeten, plundrades på allt de ägde och drevs samman i getton som var helt avskilda från yttervärlden. Nazisterna fann det praktiskt och bekvämt att ha judarna samlade på en bestämd plats inför "den slutliga lösningen" och transporten till dödslägren...
Judarna och omvärlden under Förintelsen
Den amerikanske pansargeneralen Patton var en av de mest hårdföra generalerna under andra världskriget. Han var absolut orädd och ibland rent av brutal. Men ett filmreportage från 1945 visar honom med tårarna strömmande längs kinderna. Hans trupper hade just befriat ett nazistiskt koncentrationsläger, och synerna där fick den krigsvana veteranen att gråta. Ja, han inte bara grät. General Eisenhowers nära medarbetare Omar Bradley skriver i sina memoarer att Patton gick bakom ett skjul och kräktes. Han som hade varit med i båda världskrigen...
I nazisternas dödsläger
- Vi befann oss i en stor hall där det var varmt. Jag hade frusit i så många månader att jag knappt kunde minnas hur värme kändes. Jag kunde se varifrån värmen kom. Längst bort i hallen stod några enorma smältugnar. Mellan mig och ugnarna stod en likgiltig grupp utsvultna fångar. [...] Jag kunde se de kriminella fångarna som stod vid smältugnarnas öppningar och kastade fångarna i elden. De var praktiskt taget döda, de kunde inte kämpa emot det minsta. Nazisterna brydde sig inte om att skicka dem till gaskamrarna innan de kremerades. De lät kasta in dem i ugnarna levande, och fångarna dog genast i den intensiva hettan där...
Vad är folkrätt?
Folkrätten har växt fram under århundraden och rör allt från internationellt samarbete kring transporter och kommunikation till lagar om hur krig får föras. Den reglerar främst hur stater får agera gentemot varandra, men sedan andra världskrigets slut har mänskliga rättigheter blivit en viktig del av folkrätten. Som namnet antyder så består folkrätten av lagar som reglerar relationerna mellan folk, till skillnad från inomstatliga lagar som enbart gäller för en stats medborgare...
Orsaker till krig
Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater hamnar i väpnade konflikter har flera orsaker, bland annat politiska eller att någon ändå ytterst tjänar på det. Det finns flera olika orsaker till krig och väpnade konflikter. De ekonomiska, sociala eller politiska förhållandena kan till exempel vara sådana att människor till slut väljer att ta till vapen. Krig kan också orsakas av egenintressen, maktbegär och osäkerhet om andra staters intentioner och militära kapacitet. Det finns dock ingen enkel förklaring. Som regel är konflikter komplexa och orsakerna till varför ett krig uppstår många...
Kosovokriget
I mars 1999 skrek löpsedlar över hela världen ut samma budskap: "Belgrad bombat - attack mot Jugoslavien i natt". Efter månader av förhandlingar om provinsen Kosovo hade den västliga försvarsalliansen NATO gått till attack mot Jugoslavien och dess ledare, president Slobodan Milosevic. Jugoslavien bestod i slutet av 1990-talet av de två republikerna Serbien och Montenegro. Kosovo tillhörde Jugoslavien, men 90 procent av de 2 miljoner invånarna var albaner...
Länkar om Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord
Avsnitt (11:43 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om folkmord ur olika perspektiv. Det är 30 år sedan folkmordet i Rwanda, ett folkmord med över 800.000 döda där folkgruppen hutuer angrep gruppen tutsier. Vi förklarar FN:s definition av brottet folkmord, genocide på engelska. Ett begrepp som myntades först efter andra världskriget och Förintelsen. Vad behöver uppfyllas för att det ska klassas som ett folkmord enligt FN? Varför är det som hände i Rwanda ett sådant tydligt exempel på brottet? Och vad gör just folkmord så svårt att straffa och förhindra?
Om serien Samhällskunskap förklarad: I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Genomgång (8:15 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som förklarar begreppet folkmord. Här berörs den historiska bakgrunden till begreppet samt en problematisering om det är ett historiskt eller juridiskt begrepp. Det tas även om upp ett exempel om hur svenska riksdagen har förhållit sig till begreppet.
Genomgång (6:08 min) på YouTube-kanalen ILT Inläsningstjänst som i den här videon kortfattat går igenom folkmordets orsaker och kännetecken.
ANNONS
ANNONS
Genomgång (30:26 min) där SO-läraren Frans Rönnqvist går igenom Förintelsen. Här berörs bl.a.: vägen till Förintelsen, nazisternas propaganda, Nürnberglagarna, kristallnatten, ghetton, Operation Barbarossa, einsatzgruppen, den slutgiltiga lösningen, koncentrationsläger, förintelseläger, dödsmarscherna, befrielsen, offren, Nürnbergrättegångarna.
Genomgång (14:59 min) där SO-läraren Frans Rönnqvist går igenom en teoretisk förklaringsmodell gällande folkmord: ideologi, revolution, krig, imperium, minoriteter som offer, modernisering, masskommunikation, trädgårdsmetaforer.
Webbföreläsning (23:56 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström som redogör för Förintelsens rättsliga efterspel.
Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Svenska Röda korset lär dig mer genom deras webbkurs om arbetet mot krigsbrott. Materialet består av filmer samt korta övningar som ger dig en grundläggande förståelse om det internationella och nationella arbete som finns för att se till att brott mot krigets lagar straffas. Du får genom tecknade filmer en översikt över vad som är förbjudet i krig och var reglerna finns. Sedan får du träffa polis, åklagare och folkrättsjurister och höra hur de samarbetar.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I tre avsnitt berättas om jakten på Adolf Eichmann, en av Förintelsens främsta organisatörer.
P3 Dokumentär: Förintelsen är en poddserie från 2023 i fem delar om Förintelsen. Avsnitten bygger på varandra. Serien handlar om Ester, Leon och Livia som överlevde nazisternas folkmord och hamnade i Sverige. Leon och Ester möts till slut i Borås och blir kära. I många år vill de inte prata om sina upplevelser men när deras barnbarn Naomi Rytz ska göra ett specialarbete på gymnasiet börjar de motvilligt sätta ord på vad de varit med om. Podden utgår från deras berättelser samt intervjuer med historiker som förklarar vad som hände under andra världskriget i ett större perspektiv.
Det här materialet hittas via webbplatsen Gratis i skolan.
Genomgång (13:24 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som ger en sammanfattning av Förintelsen.
Avsnitt (20:44 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om det folkmord som begicks av de röda khmererna i Kambodja på 1970-talet, och om konstnären och överlevaren Vann Nath. Vann Nath berättar hur han utan motiv eller rättegång fängslas och sätts i det beryktade S21-fängelset i huvudstaden Phnom Penh.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där Klas-Göran Karlsson berättar kortfattat om folkmord under 1900-talet och början av 2000-talet. Folkmordens historia tar som regel slut i mitten på 1990-talet. Då hade huturegimen i Rwanda genomfört en massaker på landets tutsiminoritet, med upp till 800 000 döda på några få månader 1994. Även betydligt närmare oss förövades folkmord. I Srebrenica i östra Bosnien mördade bosniska serber en sommardag 1995 8 000 bosnjaker...
Faktatext på Forum för levande historias webbplats där du kan läsa om koncentrationslägret i Jasenovac under andra världskriget. Lägret i Jasenovac är förhållandevis okänt. Räknat i dödstal var det emellertid ett av de större lägren i Europa under andra världskriget. De mest tillförlitliga uppskattningarna gör gällande att det totala antalet döda uppgick till 90 000-120 000. Jasenovaclägrets dödsantal ligger någonstans mellan de långt mer omtalade Sachsenhausen och Mauthausen...
Tv-program på UR om folkmordet i Rwanda. Folkmordet på tutsiminoriteten i Rwanda 1994 är ett av de mest brutala folkmorden i vår tid. På bara tre månader dödas nästan en miljon människor. I den här serien, inspelad både i Rwanda och Sverige, får vi möta 10 personer som var där - och överlevde.
Faktasida på Forum för levande historias webbplats där du kan läsa kortfattat om Holodomor - en stor svältkatastrof som krävde miljontals liv i Sovjetunionen från hösten 1932 till sommaren 1933. Värst drabbades Ukrainska socialistiska republiken, som kallades Sovjetunionens kornbod och vars jordbruksmarker var kända som särskilt bördiga.