Man kan säga att den moderna kanelbullen skapades omkring 1920. Då fanns varor som ransonerats under det första världskriget (1914-1918) tillbaka i butikerna igen. Varor som smör, socker, vetemjöl och kanel. På kaféerna kunde man få en kopp kaffe och en kanelbulle, och i bagerierna gick det återigen att köpa kanelbullar. Men alla hade inte råd. Ingredienserna var dyra, därför blev bullen också för dyr för vanligt folk.
Det var inte förrän i början av 1950-talet som bullbakandet i hemmen tog fart på allvar. I folkhemmets Sverige hade ekonomin blivit bättre. Vanligt folk fick nu också råd med kanelbullar. Bullen förvandlades därmed från en lyxvara till en "fikafavorit". Dessutom hade inte kvinnorna kommit ut i arbetslivet i någon större utsträckning. Dåtidens husmödrar arbetade i hemmen och hade tid eller tog sig tid att baka både kanelbullar och andra goda kakor till kaffekalasen.
Så här står det i Bonniers kokbok från den tiden: "Att baka är ett omtyckt hushållsarbete. Ett lyckat hembakt skänker ofta en större tillfredsställelse än andra hemsysslor."
Varför blir man då lite "beroende" av kanelbullar? Eller kakor överhuvudtaget?
- Sockret, säger forskarna och skakar på huvudet.
- Moderna människor lever i skuggan av sockerbomben.
Ingredienserna i en kanelbulle är vetemjöl, mjölk, jäst, socker och smör. Fyllningen är kanel som blandas med smör och socker. Bullarna penslas med ägg och så strör man över pärlsocker.
Mycket som vi äter (betydligt mer än man tror) innehåller socker. Längtan efter det söta i kakan eller bullen har en del att göra med vårt behov av tröst eller belöning. Förr tröstades eller belönades barn med en sirapsmacka, idag tar vi en kanelbulle istället.
"Saft och bullar" är ett begrepp i böcker och på film, hos Astrid Lindgren till exempel.
Den svenska "fikan" är unik och samtidigt självklar. Social gemenskap och ett trevligt avbrott av jobb eller studier. Idag tar vi inte sju sorters kakor till vårt kaffe längre, men "något sött vill man ju gärna ha".
Fikan med kanelbulle är också något som numera går på export. I till exempel New York, är det svenska kaféet "Fika" väldigt trendigt. Där måste korgarna med kanelbullar fyllas på hela tiden.
Fika med kanelbulle är också något som står över allt politiskt bråk, åtminstone om man ska tro en enkät som Hembakningsrådet gjorde med Sveriges politiker för några år sedan. Alla fikar. Alla gillar en eller två kanelbullar till kaffet oavsett om man är röd, blå eller mittemellan.
Det var också Hembakningsrådet som 1999 skapade "Kanelbullens Dag" den 4 oktober. Det blev succé direkt.
Kanelbullen är symbolen för något som är gott och hemlagat. Något som står för omsorg och omtänksamhet. Och så luktar det ju så härligt.
- Det är roligt att fira kanelbullen, menar Anders Jansson, historiker vid Kulturen i Lund. Vi har ett behov av traditioner mitt i det moderna samhället där allting ska gå så fort.
LÄS MER: Kaffets, teets och kakaons historia i Sverige
LÄS MER: Chokladens historia
Frågor till texten:
Fundera på:
Diskutera:
Text: Eva Österlund, frilansjournalist och författare
Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av...
Julen i Sverige är en festlig blandning av både gamla traditioner och nya seder. Här berättas om...
Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är...
Svenska restauranger beskylldes förr för att vara stela och tråkiga. Tvånget för män att bära slips...
De senaste hundra åren har inneburit att de ceremonier som förr i tiden var förknippade med...
En aztekisk saga berättar att en helig man hämtade kakaobönor från paradiset och sådde dem i sin...
Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Högtidernas firande har sitt ursprung i religionen och i...
Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...
I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.
Mattias sätter sig själv i studion för att förklara lite kort om Kristi himmelsfärd och om pingsten.
När påsken närmar sig pratar Julia, Kristoffer och Mattias om Jesus död och uppståndelse, själva orsaken till det kristna påskfirandet.
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?
