Svenska ceremonier och seder - från vaggan till graven

De senaste hundra åren har inneburit att de ceremonier som förr i tiden var förknippade med levnadsloppets stadier idag har förenklats från de överdådiga former de hade tidigare - ofta med syfte att framhäva någons rang. Istället har det numera blivit vanligt att tillämpa det som förr var en skam - strunta i dop, leva ihop utan vigsel och begravas i stillhet, det sistnämnda något som vid 1900-talets början var ett straff för självmördare och avrättade.

Födelse och dop

När ett svenskt barn föds begår det också sin första religiösa handling genom att i sitt första andetag insupa medlemskap i den lutherska Svenska kyrkan - förutsatt att någon av föräldrarna är medlem.

Dopet spelar därvid ingen praktisk roll och har för övrigt i svenska folkets medvetande främst blivit en namngivningsceremoni. Dock döps numera många barn i kyrkan efter söndagens högmässa. En medeltida sed har dessutom återupplivats, nämligen att prästen överlämnar ett dopljus att tändas på årsdagen av dopet.

ANNONS

ANNONS

Vid en fest i hemmet brukar släktingar och vänner överlämna dopgåvor.

Modet har växlat när det gällt var ett barn bör födas. Fram till andra världskriget ansågs det mindre fint att förlösas på sjukhus där numera nästan alla barn kommer till världen.

Konfirmation

Konfirmation var länge en självklarhet, men numera har trenden avtagit. Idag konfirmeras bara knappt 25 procent av alla 15-åringarna (År 1970 var antalet över 80 procent).

Vid själva konfirmationen används numera fotsida kåpor som kyrkan lånar ut. Konfirmationen består - förutom av en första nattvardsgång - av ett förhör om kristna trosbegrepp och ofta av någon sorts kyrkospel med konfirmanderna som agerande. Om den äger rum i hemorten, och inte på ett konfirmandläger, brukar man efter konfirmationen bara ha en enkel kaffemottagning i hemmet, då släkt och vänner överlämnar gåvor.

Förlovning, lysning och bröllop

Förlovning, lysning och bröllop har sedan den senare delen av 1900-talet kommit att betraktas som mindre nödvändiga formaliteter. I borgerliga kretsar betraktades de dock länge som självklara.

Det är idag inte ovanligt att man gifter sig först sedan man fått gemensamma barn. Vid förlovningen ger parterna varandra en ring och vid vigseln ger mannen kvinnan en vigselring. Detta innebär att gifta svenska män som regel bär en ring på vänster hands ringfinger. Kvinnan bär två ringar vilket i vissa länder kan leda till missförstånd eftersom två ringar kan vara ett tecken på att hon är änka.

Tidigare utlystes kommande äktenskap i kyrkan under tre söndagar i rad. Sådan "lysning" har nu ersatts av en rent byråkratisk "hindersprövning", men eftersom de tre "lysningssöndagarna" fyllde en social funktion har de ändå inte helt försvunnit (ibland har de reducerats till två, en i vardera föräldrahemmet, och på begäran "lyses" även en gång i kyrkan). Om inga lysningsmottagningar ordnas uppvaktas brudparet istället efter vigselakten. Särskilt pingsthelgen och midsommar är vanliga tidpunkter för bröllop.

Svensexor och möhippor har funnits länge (de sistnämnda omtalas redan på 1500-talet) men har under senare decennier alltmer utformats efter internationellt mönster och anordnas av vänkretsar som arbets- eller studiekamrater. De brukar inledas med en "enlevering" av offret, som med förbundna ögon förs till olika överraskningar.

I Sverige blev borgerlig vigsel generellt tillåten 1908 och utgör numera merparten av alla vigslar. Den förrättas av domare och vissa högre kommunala tjänstemän. Två vittnen ska finnas vid en vigsel.

För bröllopsfesten finns numera just inga normer - om den alls förekommer - men när "gammaldags" bröllop firas med många gäster, brukar parternas familjer oftast dela på kostnaderna. Förr var det som regel brudens far som stod för kalaset.

ANNONS

ANNONS

Namnsdags- och födelsedagsfirande

Namnsdags- och födelsedagsfirande har gamla anor inom aristokrati och borgerliga kretsar men är som allmän folksed bara några generationer gammalt. Namnsdagsfirandet började avta under senare delen av 1900-talet, men fick ett nytt uppsving sedan almanackans namnlängd moderniserades och två eller tre olika namn infördes på varje dag.

Vad som verkligen firas och dessutom ofta ges publicitet i dagspressen och sociala medier är de jämna födelsedagarna, vanligen från 50 år.

Födelsedagsmottagningar förläggs allt oftare till annat datum än det "riktiga", t.ex. till följande helg, och eftersom de flesta föräldrar är förvärvsarbetande brukar numera även barnens födelsedagskalas flyttas på motsvarande sätt. "Vanliga" födelsedagar inom familjen brukar firas med att man blir väckt med en blomsterprydd bricka med tårta och presenter.

Begravning

Begravningen har förenklats avsevärt under de senare decennierna. Kunskap om ett dödsfall får man ofta genom sociala medier och e-post med uppgift om när jordfästningen ska äga rum. Många sätter även in en dödsannons i den lokala dagspressen.

Dödsannonsens tidigare obligatoriska kors är numera vanligtvis utbytt mot en religiöst neutral symbol, t.ex. en blomma, en fågel, en båt med svällande segel. "Jordfästning i stillhet", dvs endast de närmaste närvarande, har blivit allt vanligare. Minnestal blir allt ovanligare. Besökarna nöjer sig med att vid en procession förbi kistan ta farväl av den döde.

Under andra världskriget försvann de stora begravningsmiddagarna och ersattes av en minnesstund med enkel servering i ett församlingshem, någon föreningslokal eller i hemmet.

Nytt är att sätta in en annons i en dagstidning under rubriken In memoriam (till minne av), t.ex. ett år efter dödsfallet, en sed som har införts till Sverige av invandrare under senare delen av 1900-talet. En sorts minneshögtid är ju även det allt vanligare - utsättandet av gravljus på en anhörigs grav på allhelgonadagen och i vissa bygder vid jul.

LÄS MER: Svenska högtider och traditioner förr och idag

LÄS MER: Kristendomens riter

LÄS MER: Kristna traditioner och högtider

LÄS MER: Dop

LÄS MER: Konfirmation

LÄS MER: Bröllop förr och idag

LÄS MER: Död och begravning

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Redogör kortfattat för dagens seder kring dopet.
     
  2. Hur har konfirmationens popularitet förändrats sedan 1970-talet och vad karaktäriserar den moderna konfirmationen?
     
  3. Ge en kort sammanfattning av moderna bröllopstraditioner i Sverige.
     
  4. Hur skiljer sig firandet av namnsdagar och födelsedagar åt i Sverige?
     
  5. Vilka förändringar har under de senaste decennierna inträffat gällande sättet svenska begravningar hålls?
     
  6. Hur informeras folk oftast om någons död i Sverige?
     
  7. Vilka nya sätt att minnas de avlidna har introducerats i Sverige under den senare delen av 1900-talet?
     

 

Litteratur:
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Nils-Arvid Bringéus, Årets festseder, LT förlag, 1976
Julius Ejdestam, Våra folkfester, Rabén & Sjögren, 1971
Carl Henrik Martling, Kyrkans år och dagar, Verbum, 1993
Ebbe Schön, Folktrons år: gammalt skrock kring årsfester, märkesdagar och fruktbarhet, Rabén & Sjögren, 1989
Jonas Frykman (red.) och Orvar Löfgren (red.), Svenska vanor och ovanor, Natur och Kultur, 1991
Christer Topelius, En årsrunda: 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar, Tiden, 1989
 

Text: Jan-Öjvind Swahn, kulturhistoriker och författare
Omarbetad version av ett avsnitt i en publikation utgiven av Svenska institutet.
Webbplats: Svenska institutet

 

Senast uppdaterad: 17 november 2023
Publicerad: 26 september 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Jultomte

Jul - gåvornas, ljusens och matens högtid

Julen i Sverige är en festlig blandning av både gamla traditioner och nya seder. Här berättas om...

M
Nu är det jul igen

Advent, lucia och julfirandet förr

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är...

M
Kräftfiske

I kräftkalasens tid

I fullmånens sken med kulörta lyktor, dilldoft, kalla nubben och uppsluppen stämning framstår...

M

Bröllop förr och idag

Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på...

L

Det stora julstöket förr

Hur ofta suckar vi inte över allt extra arbete till jul med att baka och städa, handla och laga...

M

Fastan och påsken

Fastan, passionstiden, stilla veckan och påsk är typexempel på religiösa seder i kristen tappning....

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Svenska högtider och traditioner förr och idag

Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Högtidernas firande har sitt ursprung i religionen och i...

Re

Kristendomens riter

Dop, konfirmation, nattvard, bröllop och begravning är några av kristendomens heligaste och viktigaste ritualer.

Relaterade taggar

Re
Dop

Dop

Dopet är ett sakrament (en viktig helig handling) och en ritual inom kristendomen som innebär att...

Re
Konfirmander i kyrkan.

Konfirmation

Konfirmationen en kristen ritual som fungerar som en bekräftelse av dopet. Ordet konfirmation...

Re
Staty som gråter

Död och begravning

Synen på dödenDöden (det kroppsliga tillstånd från det ögonblick då livet upphör) har sedan...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kristi himmelsfärdsdagen och pingst

av: Mattias Axelsson
2018-05-10

Mattias sätter sig själv i studion för att förklara lite kort om Kristi himmelsfärd och om pingsten.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Jesus död och uppståndelse

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-12

När påsken närmar sig pratar Julia, Kristoffer och Mattias om Jesus död och uppståndelse, själva orsaken till det kristna påskfirandet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Julmatens historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-14

Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?

+ Lyssna