Med värnplikten följde också krav på allmän rösträtt. Tanken var att den som skulle kunna dö för sitt land i krig också skulle ha rätt att påverka landets styre. Ännu rådde inte allmän och lika rösträtt. Kvinnor saknade den helt. Med slagorden ”En man - en röst - ett gevär” drevs frågan om utökad rösträtt.
Värnplikten var inte för alla
Värnpliktslagen från 1901 befriade män med funktionsnedsättningar, allvarliga sjukdomar och kroppslig svaghet från värnplikt. Män som hade gjort sig skyldiga till grova brott kunde fram till 1936 dömas till ”förlust av medborgerligt förtroende” vilket innebar att de varken fick göra värnplikten eller rösta. Homosexualitet räknades fram till 1979 som en sjukdom och ansågs utgöra skäl nog för frisedel.
Inom det militära fanns länge en föreställning att kvinnor inte passade som soldater. De ansågs ha medfödda egenskaper som gjorde att de passade bättre för arbete inom vård och omsorg. Män ansågs av naturen vara bättre lämpade för militärt arbete vilket ledde till att värnplikt var obligatorisk enbart för männen. Den allmänna värnplikten har i själva verket aldrig varit allmän eftersom den enbart omfattade ena könet.
1989 fick kvinnor tillträde till alla militära befattningar inom Försvarsmakten som officer och fem år senare fick de möjlighet att genomföra värnpliktsutbildning på samma villkor som männen. Därmed var det sista manliga yrkesmonopolet i Sverige avskaffat.
Värnplikten avskaffas
Under kalla kriget skulle det svenska försvaret förhindra en fientlig invasion. Det krävde stora mängder soldater, en folkarmé som skulle klara ett utdraget krig. Efter Sovjetunionens fall förändrades det säkerhetspolitiska läget och därmed det svenska försvaret.
Under 1990-talet påbörjades därför en omorganisation och nedrustning av det svenska försvaret. Utvecklingen gick från det kalla krigets kärnvapenhot och risk för storkrig mellan supermakterna till internationella samarbeten med FN, Nato eller EU för att stoppa inbördeskrig och oroshärdar.
Sveriges riksdag beslutade 2009 att avskaffa värnplikten i fredstid. Det betydde att all rekrytering till Försvarsmakten i fortsättningen skulle ske på frivillig grund. Försvarsmakten räknade då med att årligen kunna rekrytera runt 4 000 män och kvinnor, vilket motsvarade en tiondel av en årskull värnpliktiga. Syftet var att få en mindre men högteknologisk, välutbildad och motiverad yrkesarmé.
Beslutet 2009 innebar att det svenska värnpliktsförsvaret hade ”muckat”. Det var slutet på en lång period i Sveriges historia då värnplikten påverkat, inte bara dem som gjorde den, utan hela samhället.
Värnplikten återinförs
2017 beslutade regeringen att återinföra skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt. Det innebär att Sverige nu ska tillämpa alla delar av lagen om totalförsvarsplikt igen. Eftersom lagen nu är könsneutral gäller skyldigheten lika för både kvinnor och män. Den första årskullen som omfattades av förändringen var ungdomar födda 1999.
LÄS MER: Militära försvaret
LÄS MER: Från centralförsvar till allmän värnplikt
LÄS MER: Det svenska försvaret under 1900-talet
LÄS MER: Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet
LÄS MER: Sverige under första världskriget
LÄS MER: Sverige under andra världskriget
LÄS MER: Sverige och andra världskriget (artikelserie)
LÄS MER: Sverige under kalla kriget
LÄS MER: Svensk neutralitetspolitik
