Ingår i en artikelserie

Införandet av allmän rösträtt - i ett internationellt perspektiv

Sverige beskrivs ofta som ett avancerat och modernt land, också av utländska betraktare. Välfärd, standard och jämställdhet förs fram som grundpelare i samhället. Men så har det inte alltid varit. Tvärtom var Sverige sist i Norden med att införa allmän och lika rösträtt, för både män och kvinnor. De nordiska länderna var dock tidigt ute med allmän rösträtt för män och kvinnor om man betraktar händelsen i ett internationellt perspektiv.

Bild: KvinnSam Bilddatabas

Del av ett vykort (1915) som visar en karta över Norden med texten "Politisk rösträtt för kvinnor: Genomförd (mörkgul = Norge och Finland) Väntas snart genomförd (ljusgul = Danmark) Icke genomförd" (vit, = Sverige)".

Som vi ser på kartan kom Finland först (1906), sedan Norge (1913), Danmark (1915) innan Sverige som sist i raden införde den fulla demokratin 1921.

När det gäller rösträtt enbart för män, som kan ses som en etapp på vägen, är bilden densamma. Danmark (1849), Norge (1898) och Finland (1906) kommer före Sveriges införande av allmän manlig rösträtt (med en del viktiga undantag) 1909.

Danmarks tidiga startår är inte lika glansfullt som det verkar. Även här fanns undantag och dessutom kunde beslut i Folketinget, som den allmänna manliga rösträtten gällde, stoppas av Landstinget som genom ojämlika valregler helt behärskades av rika godsägare.

ANNONS

De nordiska länderna

De nordiska länderna var i ett internationellt perspektiv tidigt ute med allmän rösträtt för män och kvinnor. Före var ändå amerikanska nybyggarstater (delstater) som Wyoming och Utah med allmän rösträtt 1869 respektive 1870, och Nya Zeeland och Australien 1893 respektive 1902 (men urbefolkningen diskriminerades).

Det är nog ingen slump att nya stater, mindre bundna av traditioner med mäktiga kungar och adel, var tidigt ute. Parlamentarismens hemland Storbritannien var däremot sent med full rösträtt, 1918, och i Frankrike och Italien fick kvinnorna rätt att rösta först efter det andra världskrigets slut 1945.

Exemplet Danmark visar också att det politiska inflytandet för vanliga medborgare inte bara berodde på rösträttens införande. Tyskland fick manlig rösträtt 1871, men riksdagen hade ett ganska litet inflytande eftersom kejsaren valde sina ministrar på egen hand. Något parlamentariskt ansvar fanns inte för dem. Förutom allmän rösträtt krävs således att regeringen utses utifrån partifördelningen i riksdagen/parlamentet, inte av statschefen i form av kung/drottning eller kejsare. Däremot uppfyller en folkvald president kravet på att demokrati finns på plats.

Tidiga grannar

Men åter till Norden. Varför var Sverige sämst i klassen? Lättare är kanske att resonera om varför Finland och Norge blev föregångare i Norden. I båda länderna var frågan om nationell frihet, full självständighet, synnerligen viktig. Finland blev efter 600 år inom det svenska riket år 1809 ett ryskt storfurstendöme. Orsaken var det för Sverige katastrofala kriget mot Ryssland 1808-1809. Även om Finland hade betydligt mer av självstyre än andra delar av Ryssland växte kraven på självständighet under slutet av 1800-talet.

I Norge uppstod en stark folklig rörelse för ett upplösande av unionen med Sverige under samma tid.

ANNONS

I den politiska kampen var många kvinnor aktiva. Behovet av att ena hela folket för den nationella saken skull banade vägen i både Finland och Norge för kvinnornas erövrande av det politiska medborgarskap som rösträtten innebär. Någon sådan samlande konflikt fanns inte i Sverige.

Ser man på inflytande vid sidan om rösträtten släpar inte Sverige efter sina nordiska grannar under denna tid, kanske till och med tvärtom. Folkrörelser och en relativt omfattande pressfrihet bidrog till att skapa grunden för ett demokratiskt samhälle, och dessutom driva på rösträttsfrågan så att den till slut kunde vinnas.

LÄS MER: Sverige blev sist i Norden med allmän rösträtt

LÄS MER: Sveriges demokratisering

LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)

LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige

LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

LÄS MER: Rösträttsfrågan

LÄS MER: Revolutionen i Stockholm som inte blev av

LÄS MER: Jämställdhet förr och vägen till ett mer jämställt samhälle

LÄS MER: Kvinnohistoria och genushistoria

LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

LÄS MER: Kvinnofrågan - kampen för ökad jämställdhet under 1800-talet

LÄS MER: Grupper utan rösträtt under 1800-talet och 1900-talet

LÄS MER: Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Nämn några nordiska länder som införde allmän rösträtt före Sverige.
Vad kännetecknade amerikanska delstater som Wyoming och Utah när det gäller rösträttens historia?
Varför kan Danmarks införande av allmän rösträtt för män inte ses som helt jämlikt?
Beskriv kortfattat varför Finland och Norge blev föregångare i Norden med att införa allmän rösträtt.
Ge exempel på länder utanför Norden som införde rösträtt tidigt men där diskriminering fortfarande förekom.

FÖRFATTARE

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia, Södertörns högskola
Texten har tidigare ingått i projektet Demokrati100 som var en statlig satsning för att öka kunskapen om tillkomsten av den allmänna och lika rösträtten för hundra år sedan. Demokratijubileet firades under åren 2018–2021.

Bakom projektet stod Kungliga biblioteket (KB) och Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Kopplat till projektet fanns även ett nätverk av företrädare för arkiv, museer och bibliotek samt enskilda forskare som ville uppmärksamma demokratijubileet.

Artikelserie om När allmänn rösträtt infördes i Norden

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 6 januari 2025

Publicerad: 4 januari 2025

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio