Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet som staden började spela en viktig roll som Sveriges huvudstad.
Stockholm ligger vid Mälarens utlopp i Östersjön på gränsen mellan Uppland och Sörmland. Platsen var tidigare befäst med en försvarsbyggnad på Stadsholmen. Namnet lär komma av de stockar som fanns vid sundet som ledde in i Mälaren. De var nödvändiga för att man skulle kunna ta sig uppför de strida strömmarna.
Under medeltiden betraktades Stockholm som en stor stad, trots att det bara bodde cirka 6 000-7 000 personer i staden i slutet av 1400-talet. Medeltidens Stockholm var inte större än den del som idag utgörs av Gamla stan, men var ändå landets största och viktigaste stad.
I slutet av medeltiden var Stockholm skådeplats för flera dramatiska uppgörelser i samband med maktkampen i Norden, exempelvis 1520 då Kristian II intog staden och genomförde ”Stockholms blodbad”. När Gustav Vasa intog staden 1523 och kröntes till Sveriges kung bestämde han att Stockholm skulle vara Sveriges huvudstad, men det var egentligen inte förrän under 1600-talet som den blev det. Först då bodde kungen i staden hela året. Tidigare hade kungen flyttat runt mellan sina slott i olika delar av landet. Läs om Stockholm under stormaktstiden >
På 1700-talet anlades fabriker på Södermalm och mot slutet av 1800-talet satte industrialiseringen sin prägel på staden.
Gamla stan ser idag nästan likadan som på medeltiden vad det gäller gator och torg. Här finns Storkyrkan som byggdes på 1200-talet. Här finns Stockholms slott. 1697 förstördes det gamla slottet Tre kronor i en våldsam brand. 1754 blev det nya slottet inflyttningsbart. Numera bor kungen och hans familj ute på Drottningholms slott sedan 1981, men kungliga slottet är en del av deras arbetsplats.
Djurgården var ursprungligen kunglig jaktmark. På 1700-talet blev södra Djurgården ett populärt rekreationsställe. På Djurgården finns idag bland annat Skansen, Gröna Lund, Vasamuseet och Nordiska museet.
Tack vare sitt fria och vackra läge vid vattnet har Stockholm ofta kallats Nordens Venedig, ibland också Mälardrottningen (det finns 24 000 öar, holmar och skär i Stockholms skärgård).
LÄS MER: Den medeltida staden
LÄS MER: Stockholm kring år 1700 - stormaktstidens huvudstad
LÄS MER: Lätta fakta om Stockholms slott
Stockholm var redan vid 1200-talets slut troligen Sveriges största stad. Under senmedeltiden beräknas den ha haft 6 000-7 000 invånare.
Stadens namn dyker upp i källorna först 1252, och arkeologiska undersökningar ger inte kunskap om någon bebyggelse här före 1200-talets mitt.
Genom läget vid Mälarens utlopp var platsen strategiskt viktig, och den befästning kring vilken slottet Tre kronor senare byggdes hade troligen uppförts vid 1100-talets slut. Härifrån kunde även Mälarområdets handel med yttervärlden beskattas. Dessutom erbjöd Stockholm en bas för den svenska expansionen över Östersjön.
Redan i slutet av 1200-talet hade staden ett eget sigill, omtalades som kungligt residens och var den plats där Magnus ladulås begravdes 1292.
Politiskt var staden viktig att behärska och den fick utstå upprepade angrepp, blockader och belägringar. Den övertogs som pant av Hansan 1395 för den lösensumma som betalats för kung Albrekts frigivande, och först sedan denne underlåtit att betala överlämnades Stockholm till drottning Margareta 1398.
Stockholms slottslän (som omfattade Uppland och delar av Södermanland) lydde i allmänhet direkt under kungen, och kungamaktens inflytande på stadens styrelse var stort.
Liksom andra svenska städer hade Stockholm dessutom ett betydande tyskt befolkningsinslag. Hälften av borgmästarna och rådmännen skulle enligt stadslagen vara tyskar. Efter slaget vid Brunkeberg 1471 ströks emellertid denna bestämmelse.
Litteratur:
Lars Ericson, Stockholms historia under 750 år, Historiska media, 2001
Nils-Erik Landell, Den växande staden - Stockholms bebyggelse- och naturhistoria, Rabén & Sjögren, 1992
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare ; fördjupningen om medeltidens Stockholm är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här hittar du material som handlar om Stockholms historia från medeltiden och framåt.
Våra gator och torg är öppna för alla. De fungerar som stadens skyltfönster ungefär. Deras namn är valda med omsorg. Så varför heter de som de gör, tror du?
1913 placerade någon en kamera mitt på Slussen och filmade gatulivet. På mindre än tre minuter får du inblick i hur samhället har förändrats de senaste 100 åren. Vad är sig likt och vad är sig olikt? Hur tog sig människor fram i staden? Och var är brudarna?
Tre personer på tre minuter - dramatisera ett historiskt möte med nyanlända Stockholmare
Träna dina elever i källkritisk analys med hjälp av historiskt material från arkiv, museer och bibliotek!
Stockholm styrs sedan 1971 av kommunfullmäktige. Mellan 1861 och 1971 hette det stadsfullmäktige. Där sitter folkvalda politiker som bestämmer över utvecklingen i kommunen. När de vill förändra någonting skriver de motioner - texter med förslag på hur förändringen ska gå till.
Kartan visar hur staden har sett ut i olika tider - eller hur människor har velat att den ska se ut. Res tillbaka i tiden och se hur Stockholm har förändrats sedan 1600-talet genom att jämföra olika kartor med varandra.
En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt efter en lång dag på stadens marknad. Historien om vad som hände under denna dramatiska natt avslöjas i ett domstolsprotokoll från en av stadens medeltida tänkeböcker. I den här artikeln kan du läsa om detta spännande case...
Det känns som att förflyttas över hundra år bakåt i tiden, när man en solig vårdag stiger in i Emilias mörka men prydliga lilla kyffe vid Stigbergsgatan på Söder i Stockholm. När man ser barnens enkla leksaker, de nätta skolkängorna från fattighjälpen och den ensamstående fembarnsmoderns slitna svarta kappa på väggen, och framförallt, när man känner den isande kylan trots vårvärmen utanför. Just så måste det ha varit att bo i Stockholms fattigkvarter i början av 1920-talet...
Hösten 1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort tid dog nära hälften av Stockholms befolkning i pesten. Undergången tycktes nära. Under vintern 1710/1711 klingade farsoten ut i huvudstaden, men rasade samtidigt vidare med full kraft i andra delar av landet. När den väl hade dragit förbi lämnade den ett i grunden försvagat rike efter sig. Ungefär 22 500 människor beräknas ha dött bara i Stockholm (vid denna tid hade Stockholm en befolkning på ungefär 55 000 personer), vilket motsvarar ganska exakt 40 procent av stadens befolkning. Det gör pesten på Karl XII:s tid till den värsta dokumenterade enskilda katastrofen i landets historia...
1792 hade kung Gustav III lyckats reta upp alla de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. I Europa hade kraven på ökad jämlikhet ökat. Samtidigt ville Gustav III att kungen skulle ha mer makt. 1789 hade kungen lyckats bli nästan enväldig genom stöd från tre av stånden; präster borgare och bönder. Som tack fick de tre stånden lagändringar som gynnade dem men missgynnade adeln. Inom de tre stånden var ändå många missnöjda med att kungens envälde. Adeln var emot den ökade jämlikheten och att kungen utökat sin makt på adelns bekostnad. 1792 mördades Gustav III på Operan i Stockholm. Men kungens egen bror gav order till polisen om att sammansvärjning bakom mordet inte skulle undersökas speciellt noga...
Början till slutet för Kalmarunionen med Danmark kom på förmiddagen den 10 oktober 1471: Slaget vid Brunkeberg. En vändpunkt i vår historia. Vid tidpunkten styrdes Sverige av riksföreståndaren Sten Sture d.ä. Men eftersom unionen ännu inte var upplöst anlände Kristian I till Stockholms ström för att inta Stockholms slott och återta sitt rike. Han var enligt egen uppfattning Sveriges kung...
Alltsedan Stockholm grundades har dess slott legat på samma plats där Mälaren mynnar ut i Saltsjön. Stockholms nuvarande slott byggdes på ruinerna av den gamla borgen Tre kronor som brann ned 1697...
Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.
Filmen (4:27 min), som även visas på plats i Museum Tre Kronor, skildrar hur slottsbyggnaden växer fram, från försvarsborg till renässansslottet Tre Kronor som förstördes i en våldsam brand år 1697 och därefter uppbyggnaden av dagens slott.
Sveriges och Finlands historia, del 2. Faktafilm (2:42 min) från Hanaholmen (Kulturcentrum för Sverige och Finland) om grundandet av Stockholm 1252 - staden i det svenska rikets mitt.
Faktafilm (6:57 min) från YouTubekanalen Vilken historia där det berättas om Slaget Vid Brunkeberg 1471. I Storkyrkan i Stockholm står en staty som porträtterar legenden om S:t Göran och draken. Trots att berättelserna om riddare som besegrar drakar och räddar prinsessor kanske tillhör sagorna, så speglar statyn också en dold berättelse som är en sann legend i sin status som symbol för det svenska motståndet mot dansk överhöghet, Slaget vid Brunkeberg.
0:00 Inledning
0:37 Bakgrundsinformation
2:23 Slaget
4:34 Resultat
5:16 S:t Göran och Draken
5:57 Följder
Gamla Stans Guide App för hela familjen där du på ett spännande, modernt och inspirerande sätt får historien mer levandegjord och kryddad med allt otroligt som faktiskt har hänt på riktigt i ”Staden mellan broarna”. I den dramatiserade ljudvandringen får lyssnaren följa med till flera historiska händelser i realtid där även en och annan gast från historien kan dyka upp! Du får vara med när Gustav III går på maskeradbal, du möter skarprättaren i Helvetesgränd och kanske är du en av gästerna på kung Kristians II:s gästabud…Vi berättar även om mer okända händelser som inte alla känner till.
Dessutom innehåller audioguiden massor med annan kul information. Hur var det med hygienen förr i tiden? Du får lära dig knepet hur du kan se hur gammalt ett hus är och naturligtvis finns det en spännande, historisk video quiz där du kan testa att se hur mycket du kommer ihåg.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Bellmans kanske mest kända karaktär, Ulla Winblad. Många känner Ulla Winblad som en fiktiv karaktär i Carl Michael Bellmans epistlar. Som själva sinnebilden för 1700-talets fatalistiska rumlande är hon en intressant symbol för tidens kvinnosyn. Och bakom henne finns det faktiskt en person av kött och blod...
Artikel i Läkartidningen där Berndt Tallerud berättar om när pesten drabbade Sverige 1710-1713. Våren 1710 stävade en skuta från den estniska staden Pärnu förbi Nämdö i Stockholms södra skärgård, över Ingaröfjärden och in i Erstaviken. Försommardagen var varm, så skutans kapten bestämde sig för att före ankomsten till Stockholm besöka Erstavikskrogen, där han lät sig väl smaka. Som han satt segnade skepparen emellertid plötsligt ner – död. Vid den efterföljande fartygsinspektionen fann myndigheterna en av resenärerna sjuk med bölder under armarna...
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med samhällsanalys eller bildanalys. Stockholm tog tidigt huvudrollen i svensk film och skildrades både som sinnebilden för det svenska välfärdssamhället och som attraktiv turistort med smeknamn som Mälardrottningen och Nordens Venedig. Här har vi samlat ett antal filmer som lämpar sig för både samhällsanalys och bildanalys.
För årskurs 4-9 i samhällskunskap, geografi, historia, svenska och bild.
Artikel i tidningen Populär historia där Rebecka Lennartsson berättar om sexhandel i 1700-talets Sverige. På Bellmans tid sjöd Stockholm av sinnlighet. Utomäktenskapligt sex var vanligt förekommande, trots att det var förbjudet i lag. Ett specifikt rättsfall från 1747 kring en kopplerska och hennes nätverk ger en intressant inblick i tidens utbredda prostitution.
Artikel i tidningen Populär historia där Dick Harrison berättar om ödesåret 1520. Ett av de mer symbolladdade åren i svensk historia är 1520. De flesta kommer osökt att tänka på Stockholms blodbad i november. Men året rymmer mycket mer dramatik än de ökända massavrättningarna på Stortorget. Händelseutvecklingen tog fart redan på nyåret...
Faktasida på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om manufakturer i Stockholm 1740. En manufaktur är en slags fabrik fast i mindre skala, och tekniskt inte så avancerad. Staten gav ekonomiskt stöd till den som ville starta manufakturtillverkning. Man ville nämligen stödja svenska varor så att importen kunde minska...
Artikel i tidningen Populär Historia där Karin Sennefelt det svenska ståndssamhället. Under 1600- och 1700-talet fanns i Sverige tydliga men ofta outtalade regler, förhållningssätt och symboler som styrde hur människor ur de olika stånden uppträdde mot varandra – inom och mellan klasserna.
Artikel i tidningen Populär Historia där Ulf Sundberg berättar om slaget vid Stäket, strax utanför Stockholm. Stockholm har inte sett krig sedan 1500-talet – med ett enda undantag. År 1719 hotade ryssarna att härja och bränna huvudstaden.
Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om de första städerna i Sverige. De första svenska städerna var mycket små, bara ett tusental invånare bodde där. Men i dem - Sigtuna, Skara och Lödöse - samlades mycket av den politiska och ekonomiska makten. Dick Harrison berättar om dem och tre andra tidiga stadsbildningar i Sverige.
Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om franciskanorden. Franciskanerna, ”gråbröderna”, som de brukade kallas, var ett väsentligt inslag i det medeltida Sveriges stadsliv, men de har förblivit märkligt anonyma. Vi ser spåren av dem i många svenska städer, men vem kan nämna åtminstone en av dem? De hade sexton konvent i det medeltida Sverige, om vi räknar med Gotland och Finland, dessutom åtta konvent i städer som idag är svenska men som på den tiden lydde under Danmark och Norge. Klarissorna, ordens kvinnliga gren, hade ett enda kloster i Stockholm..
Bellmanssällskapets faktasidor om Carl Michael Bellman (och i menyn finns ett avsnitt om Bellmans Stockholm). Få svenska skalder, om än någon, har hyllats lika mycket som Carl Michael Bellman...
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...
Stockholms blodbad är benämningen på avrättningarna av över 80 svenskar som den danske unionskungen...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Birger jarl (ca 1210-1266), egentligen Birger Magnusson, tillhörde den mäktiga Folkungaätten och...
Vasaskeppet eller regalskeppet Vasa började byggas 1626 men kantrade och förliste på sin jungfrutur...
Slaget vid Brunkeberg ägde rum på nuvarande Norrmalm i Stockholm den 10 oktober 1471. Sten Sture d....
Tre kronor var Stockholms kungaborg och bestod av en rad byggnader som hade medeltida ursprung....
Riddarhuset i Stockholm var i äldre tider adelns sammanträdesplats. Den storslagna byggnaden (se...
Stockholms slott är det kungliga slott som ersatte Tre kronor efter slottsbranden 1697. Slottet är...
Dalupproret 1743, eller stora daldansen som det ibland kallas, var en revolt av 4 500 bönder och...
2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...
