Ända sedan de första samhällena uppstod har människor försökt sända meddelanden till varandra och inte bara för nöjes skull. Att vara först med att veta något viktigt ger en makt som har skapat härskare, avgjort fältslag och gjort människor till miljonärer. Budskap som har kommit fram för sent eller inte alls har tvingat kungar från tronen, drivit arméer på flykt och störtat finansmän. Det var först med den elektriska telegrafen som mänskligheten fick ett verkligt snabbt och pålitligt system. Amerikanen Samuel Morse har fått äran av att uppfinna telegrafen trots att han hade flera föregångare och medhjälpare som gjorde avgörande insatser.
Samuel Morse hade som så många andra svårt att få sin uppfinning accepterad. Många praktiska problem måste lösas innan den fungerade. Morse fick kämpa länge innan hans uppfinning väckte intresse. Genombrottet kom först vid ett möte med företrädare för det demokratiska partiet i USA. Fotografi från ca 1845.
Perserkungarna använde under antiken hästburna kurirer, som avlöste varandra. Kurirerna kunde år 600 f.Kr föra ett brev 36 mil på två dygn - ett rekord som stod sig i tusentals år. Ett annat sätt var att samla ihop de män i riket som hade kraftigast röster, ställa upp dem på lämpligt avstånd från varandra och låta dem ropa meddelandet från man till man. Detta hade dock sina risker, vilket alla som lekt sällskapsleken "Ryska posten" lätt inser.
En bättre metod var att använda signaleldar eller vårdkasar. De låg ofta högt, exempelvis på bergshöjder. När en eldvakt såg en vårdkase brinna, tände han i sin tur sin eld, som sågs av nästa vakt. På så sätt kunde meddelanden snabbt skickas vidare – nattetid syntes en brinnande vårdkase på långt hål. Nackdelen var att eldarna bara kunde användas för ett meddelande som bestämts i förväg, exempelvis "Fiender anfaller".
ANNONS
Data och fakta
1791: Samuel Morse föds i USA.
1797: John Henry föds i USA.
1832: På ett fartyg på väg till USA får Morse höra om upptäckter inom elektricitetsläran och börjar fundera på en elektrisk telegraf. Först med Henrys relä kan en sådan byggas.
1837: Telegrafen demonstreras framgångsrikt i New Yorks universitets aula.
1838: Morsealfabetet bestående av streck och punkter läggs fram. Morse får anslag för att bygga en linje mellan New York och Baltimore.
1843: Efter att anslaget har dragits in röstade kongressen på nytt, och förslaget går igenom.
1844: Telegraflinjen mellan Baltimore och Washington står färdig.
1846: Första tidningstelegrammet sänds.
1851: Telegrafledning byggs mellan Storbritannien och Frankrike.
1872: Morse avlider med handen på telegrafnyckeln.
1878: Joseph Henry avlider.
Det var först med den elektriska telegrafen som mänskligheten fick ett verkligt snabbt och pålitligt system. Telegrafens slutliga utformning gjordes av amerikanen Samuel Morse (1791-1872), som tillsammans med Joseph Henry (1797-1878) och Alfred Vail (1807-1859) lyckades konstruera ett så enkelt system att det slog ut alla andra.
Föregångarna
Under franska revolutionen infördes Chappes telegraf. Det var en ställning med rörliga träarmar, som ställdes in så att de bildade olika tecken. Genom att en serie sådana träställningar byggdes kunde meddelanden föras vidare från den ena platsen till den andra. På två minuter kunde meddelande sändas från staden Lille till Paris, en sträcka på 21 mil.
År 1809 kunde Napoleon tack vare chappetelegrafens snabbhet slå tillbaka ett österrikiskt anfall. Framgången fick Napoleon att ställa frågan om det inte var möjligt att bygga en mer pålitlig och bättre telegraf. Chappes telegraf kunde nämligen inte användas vare sig på natten eller vid dimmigt och regnigt väder.
Läkaren von Sömmering försökte bygga en elektrisk telegraf och använde en tråd för varje bokstav och en för varje siffra, alltså över 30 trådar. En sådan telegraf blir mycket komplicerad att bygga utomhus, och Napoleon avvisade snabbt Sömmerings förslag.
Den tyske matematikern Gauss studerade Sömmerings apparat och byggde tillsammans med sin kollega Weber en egen. Gauss och Weber införde en avgörande förbättring. Istället för att använda en tråd för varje bokstav gav de varje bokstav ett eget tecken och kunde på så sätt klara sig med en tråd. Gauss och Weber använde en nål som växelvis gjorde utslag åt höger och vänster för att sända sina meddelanden. Som bäst kunde de sända sju ord i minuten.
Första telegrammet
"Michelmann kommt" - "Michelmann kommer" lyder historiens första elektriskt sända telegram. Michelmann var den tekniker som hjälpte till att sätta upp telegrafen på universitetsområdet i Göttingen i Hannover i nuvarande Tyskland.
Experimenten tog snabbt slut, när Weber hade varit ofin nog att påpeka att Hannovers nye kung avskaffat grundlagen. Weber tvingades lämna universitetet. Både Gauss och Weber var sedan för upptagna med andra forskningar för att på allvar kunna utveckla telegrafen.
ANNONS
Samuel Morse var konstnär och ganska framgångsrik - han hade bland annat fått måla ett porträtt av USA:s president James Monroe. Men sedan hans hustru dött, gjorde Morse en långresa till Europa för att komma över sin sorg. På båten hem år 1832 fick han lyssna till ett föredrag av professor Charles Jackson, som berättade om upptäckterna inom elektricitetsläran. Dansken Hans Christian Örsted hade 1820 upptäckt att en järnstång som lindats med ledningstråd blir magnetisk när ström sänds igenom tråden. Upptäckten bevisade att elektrisk ström kunde skapa magnetism.
Bild: CBX Före Morse användes den optiska telegrafen, som vidarebefordrade meddelanden med hjälp av ljussignaler.
Jackson berättade också en del om telegrafering. Tillbaka i USA kom Morse på tanken att försöka kombinera telegrafen och elektriciteten.
Telegrafnyckeln
Morse byggde sin första telegraf av sitt staffli - enligt en uppgift i besvikelsen över att inte ha fått dekorera ett rum i kongressen, USA:s parlament. Ett urverk, en pappersrulle, skrivarm och elektromagnet var de andra viktiga delarna.
Grundtanken i Morses telegraf var att en telegrafnyckel skulle tryckas ner och sluta en strömkrets. Strömmen gjorde då en järnkärna, som var omlindad med tråd, magnetisk. Då drog järnkärnan till sig en skrivarm, som trycktes ner mot pappersremsor, som matades fram med jämn hastighet. Så fort telegrafnyckeln släpptes bröts strömkretsen och skrivarmen fjädrade tillbaka.
Genom att hålla telegrafnyckeln nere olika lång tid blev det olika långa streck på papperet, och dessa symboliserade alfabetets olika bokstäver. En kort stöt med telegrafnyckeln gav en punkt - hölls den nere längre, blev det ett streck.
Men längre än så kom inte Morse, och han kunde bara få sin telegraf att fungera på ett avstånd av 14 meter, sedan blev strömmen för svag. När ström går fram i en ledning, blir den allt svagare beroende på motståndet i tråden.
Henrys relä
Morse hade försökt få sin telegraf att fungera i över två år, och hans pengar var nästan slut. Han försörjde sig på teckningslektioner, och ibland hände det att eleverna glömde att betala. Morses vanligaste måltider bestod av te och kex.
Först när Morse via professor Leonard Gale kommit i kontakt med Joseph Henrys upptäckter kunde uppfinningen utvecklas vidare. Joseph Henry var vid 35 år redan världsberömd för sina uppfinningar inom elektroteknik. Henry konstruerade bland annat den första elektriska motorn.
ANNONS
Henry hade också byggt ett relä, som gjorde det möjligt att förstärka strömmen i en ledning. Genom en serie sådana reläer, som i tur och ordning förstärkte strömmen, skulle ström och därigenom telegram kunna sändas nästan hur långt som helst.
Morse kunde nu förbättra sin uppfinning, och nu tycktes turen ha vänt sig. Den nya förbättrade telegrafen gjorde ett sådant intryck på teknikern Alfred Vail att han lyckades få sin rika pappa att satsa några tusen dollar. Vail kunde lösa tekniska problem ännu bättre än Morse. År 1837 skedde den första framgångsrika demonstrationen i New York City University. Nu användes en telegrafnyckel som uppfunnits av Vail.
Morsealfabetet
Men Morse var inte nöjd med de tecken som användes. Det var sicksacktecken, och det behövdes ett bättre system. Så en dag kom Morse på det.
- Har du en tidning? frågande han Vail.
Bild: Okänd Morsealfabetet är uppbyggt med hjälp av streck och punkter. Ett streck betyder en lång signal och en punkt en kort. Genom att kombinera streck och punkter kan varje bokstav, siffra och skiljetecken få sin egen kod. Morsealfabetet är konstruerat så att de bokstäver som är vanligast i det engelska språket har de enklaste tecknen. Så betecknas exempelvis den vanligaste bokstaven e med en punkt.
Sedan räknade Morse efter vilken bokstav som förekommer oftast i engelskan. Det visade sig vara E, som fick en punkt i det nya alfabetet. På andra plats kom T, som fick ett streck. På så sätt gick Vail och Morse igenom hela alfabetet, och varje bokstav, siffra och skiljetecken fick en speciell beteckning bestående av punkter och streck. I januari 1838 presenterades den nya koden.
När Morse hade kommit på sin nya kod, trodde han att alla svårigheter var slut. Men försöken att få USA:s kongress att satsa pengar på uppfinningen misslyckades.
Fiasko i Europa
Morse reste då till Europa för att presentera sin uppfinning där, men resan blev ett misslyckande. Den ryske tsaren fruktade att en telegraf skulle kunna sprida information alltför snabbt och sätta farliga idéer i huvudet på hans undersåtar. I Frankrike fick Morse patent, men på villkor som gjorde det värdelöst. I Storbritannien hade engelsmännen Cooke och Wheatstone redan utvecklat en telegraf, där fem olika nålar visade olika tecken genom att inta olika lägen.
Denna telegraf hade fått stor framgång, sedan mördaren John Tawell gripits. Tawell blev observerad när han satte sig på tåget till London, och en tjänsteman kunde telegrafera ner mördarens utseende till polisen, som sedan bara hade att vänta på tåget.
ANNONS
ANNONS
- De där repen har hängt John Tawell, sa folk efteråt med en blick på telegrafledningarna.
Morses system var ingen intresserad av. Morse återvände besviken hem och möttes av en ny motgång. En ekonomisk kris hade drabbat USA, och kongressens ledamöter hade fått annat att tänka på än hans telegraf.
Pengar måste in
Alfred Vails far kunde inte satsa mer pengar. Den allt fattigare Morse bombarderade kongressledamöterna med skrivelser, men utan resultat. Till sist blev han desperat. I december 1842 skrev han en sista vädjan:
- Om jag inte får ett svar, kommer jag för alltid att lämna försöken att bygga en telegraf och återgå till mina penslar.
Kongressen i Washington beslöt att ta upp ärendet den 3 mars 1843. Långt in på natten satt Morse på läktaren och hörde på debatten. Många ledamöter var emot och tyckte att det var slöseri att kasta ut de 30 000 dollar Morse begärde på något så osäkert.
Alfred Vails far var själv kongressman och lovade att försöka övertyga sina sex kolleger från hemstaten New Jersey att rösta ja. Morse stod inte ut med spänningen utan tog sista tåget tillbaka till New York. Sedan han betalt biljetten hade han 37 och en halv cent kvar.
När Morse nästa dag satt dyster vid sin måltid, fick han glädjebudet: Förslaget hade gått igenom med 89 röster mot 83 - ledamöterna från New Jersey hade fällt utslaget.
24 maj 1844 stod telegraflinjen mellan Baltimore och Washington färdig, men allmänheten var märkvärdigt ointresserad. Två dagar senare kom dock genombrottet.
Lögn eller sanning?
Det demokratiska partiet höll möte i Baltimore och utsåg James Knox Polk till sin presidentkandidat. Han förklarade att han ville ha Silas Wright som sin kandidat till vicepresident. Vail sände nyheten via telegrafen till Washington, där Wright befann sig. Morse kunde snabbt sända tillbaka beskedet att Wright inte var intresserad. Men när Vail mindre än en halv timme efter det att Knox sagt vem han ville ha kunde berätta att Wright avsagt sig blev han betraktad som en bedragare och nästan utkastad.
Men när en kurir några timmar senare kom ridande med samma besked, blev det andra tongångar. Alla ville se den märkliga telegrafen, och inom kort var Vail överhopad med telegram som skulle sändas till Washington, och där satt Morse bakom en stor hög som skulle sändas till Baltimore.
Vail upptäckte att telegrafisterna vanligen kunde tolka ljudet från apparaterna mycket fortare än streck och punkter på en remsa och att de därför skulle utrustas med hörlurar.
Vails upptäckt hade redan tidigare varit känd för fångar. I fängelser har knackningar i väggarna enligt vissa koder ofta varit fångarnas sätt att skicka runt meddelanden från cell till cell.
ANNONS
ANNONS
I Tyskland förbättrades morsealfabetet på så vis att exakta mått infördes genom att göra en "lång" lika med tre "korta". De långa motsvarar Morses streck och den korta Morses punkt.
Telegrafen segrar
Nu var Morses lycka gjord, och telegrafen gjorde sitt segertåg över världen. Vissa hinder fanns dock kvar. I USA fann landsbygdsbefolkningen att trådarna var utmärkta att göra stängsel av och att de isolatorer trådarna hängde på var fina mål vid prickskytte.
Morse själv drog sig efter hand tillbaka till ett hus i Poughkeepsie för att återuppta målandet. Han blev alltmer ovillig att erkänna sina föregångares insatser. Även den avgörande hjälpen som Joseph Henry hade lämnat glömde Morse gärna bort.
1872 dog Morse, 81 år gammal, med fingret på den telegrafnyckel som han installerat i sitt hus. Då var han både rik och berömd.
Var fick Morse idén att försöka bygga en telegraf?
Morses första försök visade att strömmen försvagades ju längre den gick i en ledning. Vilken uppfinning var nödvändig att använda för att kunna telegrafera över långa avstånd?
Enligt vilken princip konstruerade Morse koden till sin telegraf?
Vilket år drogs den första telegrafledningen?
Beskriv hur några av föregångarna till Morses elektriska telegraf fungerade.
Vem sände världens första elektriskt sända telegram?
Beskriv principerna för hur den elektriska telegrafen fungerar.
Ta reda på:
Ta med hjälp av ett uppslagsverk reda på hur hela morsealfabetet ser ut och skriv ditt namn med morsetecken.
Fundera på:
Vad betydde telegrafen för samhällsutvecklingen?
Litteratur: Daniel J Boorstein, The Discoverers, Random House, 1983 Staffan Hansson, Teknikhistoria - en historia om tekniskt kunnande och dess betydelse för individ och samhälle från äldsta tid fram till 1900-talet, Studentlitteratur, 1990 Jan Hult och Bengt Nyström, Technology & industry, Science History Publ., 1992 Sten Söderberg och Bo Falk, Den snillrika människan - teknik under miljoner år, Rabén & Sjögren, 1979 Gordon Taylor m.fl., Uppfinningarnas historia, Det bästa, 1985
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
