Ungernrevolten eller Ungernkrisen 1956 var en spontan folkresning och ett demokratiseringsförsök i Ungern som var riktat mot landets kommunistdiktatur. Oroligheterna hängde samman med avstaliniseringen som ägde rum i Östeuropa efter Stalins död 1953.
Revolten krossades av sovjetiska trupper efter att upprorsmakarna krävt att Ungern skulle utträda ur Warszawapakten.
Avstalinisering och politiskt töväder
När Stalin avled efter ett slaganfall i mars 1953 inleddes bakom den kommunistiska politbyråns stängda dörrar en maktkamp om vem som skulle efterträda diktatorn. Efter några år trädde Nikita Crustjev fram som ledare för kommunistpartiet och Sovjetunionen. Chrustjev var en kraftfull och impulsiv talare och på kommunistpartiets kongress 1956 tog han i kraftiga ordalag avstånd från Stalin och Stalintidens terror och personkult.
Crustjev började därefter genomföra stora förändringar och omprövningar av den sovjetiska politiken, främst på det ekonomiska området. Detta skapade - nu under kalla kriget - också ett politiskt töväder. Det politiska tövädret inleddes genom att censuren lättades samtidigt som rättssäkerheten förbättrades för medborgarna. Den sovjetiska staten började också avveckla systemet med Gulagläger där politiska fångar hölls.
Uppror i Östeuropa
Chrustjevs reformer och det politiska töväder som följde fick vittgående följder för det sovjetiska systemet utanför Sovjets gränser. Under sommaren 1953 gick arbetarna i Östberlin (Östtysklands huvudstad) och Prag ut i protestdemonstrationer mot låga löner och bristen på varor i butikerna. Revolterna slogs ner.
I Polen var det kommunistiska partiet och stödet för kommunismen svagt. Här utbröt sommaren 1956 häftiga upplopp och sammanstötningar mellan polis och demonstranter, vilka krävde högre löner och mer frihet. Lösningen för kommunistpartiet blev att utse en ny ledare, Wladyslaw Gumulka, vilken hade suttit i fängelse under Stalintiden. Gumulka hälsades som befriare av det polska folket och började reformera och liberalisera ekonomin, kultur och politik i landet. Utrikespolitiskt höll sig Gumulka dock till Sovjets riktlinjer.
Upproret i Ungern
Vittringen av frihet fick protesterna att sprida sig till Ungern. Här bildades arbetarråd på fabrikerna och revolterande folkmassor drog runt genom gatorna i huvudstaden Budapest. Folkmassorna störtade statyer av Stalin till marken, och de styrande stalinisterna tvingades att lämna över ledningen av kommunistpartiet till Imre Nagy - en reformvänlig politiker. Nagy förklarade därefter att Ungern skulle lämna Warszawapakten och införa demokrati. Detta var något Chrustjev och Sovjetunionen inte kunde acceptera.
Den 4 november 1956 gick sovjetiska pansartrupper till anfall mot folket i Budapest som därmed försökte beväpna sig och bjuda motstånd. Den ungerska regeringen vädjade till FN att ingripa, men ingen hjälp kom. Efter en vecka hade allt motstånd kuvats. Omkring 20 000 människor hade dödats. Därtill hade 250 000 ungrare flytt ur landet, mot väst. Upprorets ledare och många andra avrättades, bland annat Nagy som ersattes av Janos Kadar - en ryssvänlig politiker.
LÄS MER: Ungernkrisen 1956
LÄS MER: Kalla kriget
PODCAST: Vad var kalla kriget?
FÖRFATTARE
Text: Johnny Poetzsch, SO-lärare och författare
Webbplats: Poetzsch Historica
