År 1487 skickade Portugals kung Johan II ut en expedition som bestod av tre skepp. Befälhavare var Bartolomeu Dias. Ett av skeppen var ett rent förrådsskepp. På så sätt hoppades portugiserna att kunna segla längre än de någonsin gjort tidigare.
Den 36-årige Dias var en mycket erfaren sjöfarare. Nu seglade man allt längre söderut längs den afrikanska kusten. Solen stekte och några bland besättningen började bli rädda att det kanske låg någon sanning i de gamla sjömanshistorierna om att det var så varmt långt söderut att havet kokade och människornas hud blev svartbränd.
Dias hamnade i en svår storm som varade i 13 dagar. Vid något tillfälle under dessa dagar rundade portugiserna Afrikas sydspets utan att märka det. När de siktade land efter stormen förstod Dias vad som hade hänt.
Dias hade nu planer på att fortsätta resan till Indien. Men besättningen hade fått nog. De var trötta och skräckslagna och maten höll på att ta slut.
På återvägen kunde Dias se den stora udde där Kapstaden nu ligger. Han döpte den till Stormarnas udde.
16 månader efter utresan återvände Dias till Lissabon. Nu hade portugiserna nått sitt mål, att runda Afrikas sydligaste spets.
Kungen tyckte dock inte att udden skulle heta Stormarnas udde, han ansåg att det var ett namn som skulle avskräcka framtida upptäckare. Därför lät han döpa udden till Godahoppsudden. Den är dock inte Afrikas sydligaste udde. Den heter Kap Agulhas.
När Dias tretton år senare var kapten på ett större flotta som skulle till Indien, var hans skepp ett av fem som förliste i en storm utanför Afrikas sydspets. Alla ombord omkom.
LÄS MER: Bartolomeu Diaz och vägen runt Afrikas sydspets
LÄS MER: Bakgrunden till de europeiska upptäcktsresorna på 1400-talet
LÄS MER: De stora upptäckternas tid
LÄS MER: Henrik Sjöfararen öppnar dörren till Atlanten
LÄS MER: Vasco da Gama hittar sjövägen till Indien
LÄS MER: Portugal härskade på Indiska oceanen under 1500-talet
LÄS MER: Upptäcktsresornas tid