Dalupproret 1743, eller stora daldansen som det ibland kallas, var en revolt av 4 500 bönder och soldater som i protest mot krig och dyrtid (nödår) tågade till Stockholm. Bakgrunden var de ekonomiska följder som kriget mot Ryssland (hattarnas ryska krig) fick, särskilt i Dalarna, samt förbittring över utskrivningar och förluster vid fronten. Dalkarlarna krävde att de ansvariga generalerna skulle straffas och kronprins Fredrik av Danmark utses till tronföljare.
En budkavle (en slags viktig kallelse) kallade samman folket den 8 juni i Falun. Bruksbokhållaren Gustaf Schedin och bonderiksdagsmannen Skinnar Per Andersson utsågs till ledare och major W.G. Wrangel till militär rådgivare. I god ordning marscherade folkhären till Stockholm, beväpnad med musköter, spjut och spikklubbor.
