Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet förr i tiden.
Adeln har sina rötter i medeltidens feodalism. Feodalväsendet grundade sig på att kungamakten delade ut jordområden, län (län = feodum) på livstid till stormän (vasaller) som en belöning för insatser i krig. Med tiden kom länen att betraktas som ärftliga, vilket gav dessa stormannasläkter en mycket starkare ställning.
Feodalväsendet utvidgades också så att stormän i sin tur kunde ge förläningar till krigare eller riddare (som de kallades, efter det tyska ordet ritter = ryttare). Dessa blev då undervasaller i den feodala hierarkin. Alla i detta världsliga krigarstånd kom så småningom att kallas för adel.
Med tiden var en adelsman eller adelskvinna en person som antingen blivit adlad av kungamakten eller fötts i en adelsfamilj. Adelstiteln med alla dess förmåner (se nedan) var ärftlig.
Adeln hade privilegier (speciella förmåner) av ekonomisk, politisk, organisatorisk och social karaktär. Privilegierna kunde innebära t.ex. företräde till statliga ämbeten och skattefrihet - därav ordet frälse ("frälst" från beskattning). Men det kunde också medföra försvarsplikt i krig eller när kungen kallade.
Aristokrati betyder styre av en privilegierad elit, vanligen baserad på börd. Ordet används för det mesta som en synonym för adel. Men aristokrati är ett bredare begrepp och kan t.ex. också innefatta de rikaste och mäktigaste ur borgarklassen på 1800-talet.
LÄS MER: Feodalismen
LÄS MER: Alsnö stadga
LÄS MER: Riddarhuset
Litteratur:
John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
Åke Ohlmarks och Nils Erik Baehrendtz, Svensk kulturhistoria, Forum, 1993
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och Lars Hammarén, författare och SO-lärare.
Här hittar du material som kan relateras till den svenska och den europeiska adeln och aristokratin vid olika tidsepoker.
1660 hade diplomaten greve Christoph Carl von Schlippenbach bråttom till Polen för att förhandla om en allians mellan Sverige och Polen mot den gemensamma fienden Ryssland. Skeppet förliste i en snöstorm bland skären vid Landsort. 38 personer omkom. Anders Bjugg, grevens sekreterare, överlevde och skrev ner en berättelse av den dramatiska förlisningen.
Lästid 6 minuter
Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...
Lästid 8 minuter
Mot smuts och damm har kvinnorna fört en ojämn kamp i alla tider. Före dammsugarens tid var det en fruktlös kamp som kostade mycken möda. Städningens historia genom tiderna rör sig framförallt om hur de på olika sätt försökte hålla golven rena. Det var inte lätt för brädgolven var ojämna med springor emellan. Vad bestod då smutsen på golven av? Jo, i gamla tiders torp- eller bondstuga kunde det vara spottloskor, snor, pipaska, vedspill, döda flugor, råttlort, urin, ulltussar, hyvelspån, diverse matrester, blod. Höns och andra mindre husdjur, som tidvis vistades inomhus, bidrog till nedsmutsningen...
Lästid 9 minuter
När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa, spreds stora vildhästhjordar över ett i början trädfattigt landskap. Den tidens jägare organiserade välplanerade jakter på hästarna. Jaktlagens medlemmar måste ha haft ett funktionsdugligt talspråk, för planeringen krävde resonemang. Jägarna utnyttjade bergig terräng, till exempel i Solutré i nuvarande Frankrike, där de drev stora hjordar av hästar mot ett klippstup. Sista biten mot bråddjupet drev jägarna med rop och facklor hästarna att i panik rusa fram mot stupet. I tusental störtade djuren ner och slog ihjäl sig. Kanske fångade jägarna in föl och unghästar, fick dem tama och använde dem som lockdjur vid nya jakter - och efter hand som riddjur...
Lästid 12 minuter
Matildas äktenskap blev en katastrof, men när hon lämnat maken var hon den enda arvtagaren till det mäktiga italienska huset Canossa och axlade samtidigt rollen som påve Gregorius VII:s allierade i kampen mot kejsaren under den s.k. investiturstriden. Påven som försökte skapa en stark kyrka utan världslig inblandning hade kommit på kollisionskurs med den tysk-romerske kejsaren Henrik IV. Matilda lyckades i ett tidigt skede förhandla fram en uppgörelse mellan dem när de träffades vid hennes huvudfäste Canossa. Kort därefter när konflikten återigen trappades upp och diplomatin misslyckades, gick Matilda av Toscana i krig mot kejsaren...
Lästid 10 minuter
Kristina Nilsdotter Gyllenstierna levde i gränslandet mellan medeltiden och den tidigmoderna tiden och fick ta över styret av Sverige under en av landets mörkaste perioder. Hon var gift med den svenske riksföreståndaren Sten Sture d.y. När kriget kom och maken dog var det upp till henne att ta över ansvaret för rikets försvar. Kristina försökte avstyra Stockholms blodbad. Istället fängslades hon i Blå tornet, och väl fri drogs hon in i ett uppror mot Gustav Vasa...
Lästid 10 minuter
Följ med på ett besök i herrgårdsköket där vi möter matos, rök som sticker i ögonen, slammer av kastruller och idogt arbete. Men pass på rangordningen. Bäst att visa respekt för husmamsellen med nyckelknippan skramlande i ett band kring midjan. På mindre herrgårdar låg köket enligt gammal tradition inrymt i en särskild flygel. Det var främst för brandfarans skull, för maten lagades över öppen eld. Dessutom slapp man matos och sotig rök i sal och förmak. I köksflygeln fanns också diverse ekonomiutrymmen och tjänstefolkets sovrum...
Artikel i tidningen Släkthistoria där Magnus Bergsten berättar om manligt mode från 1500-talet till nutid. Hur föddes långbyxorna? När lades hatten på hyllan till förmån för keps? Vi presenterar här några trender – från 1500-talet till vår egen tid.
Utförlig fakta om Sophie Piper (1757-1816) och hennes tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.
Faktasida på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om Årstafruns dagböcker. Dagboken handlar om Märta Helena Reenstierna också kallad Årstafrun. Under åren 1793-1839 förde hon dagbok över sitt liv på Årsta gård, både korta notiser om vardagens arbete och längre reflektioner över tillvaron. Ibland är det fest och glatt sällskap, men oftare sorg och bekymmer. Årstafrun hinner begrava både sin man och de åtta barnen innan hennes eget liv är över. Kristina Ekero Eriksson har läst den kompletta dagboken och valt ut vissa händelser som hon berättar lite mer om. Boken innehåller också en hel del bilder bland annat foton på dagbokssidor och olika föremål från Årsta gård...
Artikel i tidningen Populär Historia där Kristina Ekero Eriksson berättar om Märta Helena Reenstierna. Samtidigt som Jane Austen skrev sina romaner om livet på den engelska landsbygden, satt en svensk adelskvinna vid namn Märta Helena Reenstierna och förde dagbok på Årsta gård utanför Stockholm...
Läxhjälpsfilm (14:27 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om riksdagens historia från ståndsriksdag till tvåkammarriksdag och vidare till enkammarriksdag. Här berörs bland annat de fyra stånden.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Axel von Fersen (1755-1810). Sorgemusik och dova trumvirvlar ledsagar den döde kronprins Karl Augusts liktåg som långsamt drar fram genom Stockholms gator den 20:e juni år 1810. Men i stället för den stilla och värdiga stämning man kunde förvänta sig vid ett sådant högtidligt tillfälle råder fullt kaos längs processionsvägen. Stenar flyger genom luften och berusade röster skrålar ”Död åt mördaren!” Vreden riktar sig mot greven och rikskanslern Axel von Fersen...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Axel Oxenstierna (1583-1654). Dagens effektiva, svenska statsapparat är till stor del ett arv från Axel Oxenstierna. Även den relativt höga etiska nivå – åtminstone jämfört med många andra länder – som präglar statsförvaltningen, har rötter från hans epok. Oxenstiernas organisering av den svenska statsapparaten skulle sedan komma att kopieras i Danmark, Norge, Preussen och i Peter den stores Ryssland...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Agneta Horn (1629-1672). Agneta Horn vägrade att dansa med mannen hon var bortlovad till, den tio år äldre Erik Sparre. Så hade hennes far, fältherren Gustaf, knappast tänkt sig att det skulle gå då han förhandlat om dotterns hand. Han ville knyta vänskapsband, inte få fiender...
Faktatext på Historiska museets webbplats där du kan läsa kortfattat om aristokratin på järnåldern. Lyx och överflöd. Pampiga fester i salar på stora gods. Vackra skepp, sidenkläder och vapen smidda av mästersmeder. Som krigsherrar omgav de sig med små arméer av trogna män...
Faktatext på Biografiskt lexikon för Finlands webbplats där du kan läsa om Per Brahe d.y. Per Brahe tillhörde en av de förnämsta svenska ätterna. Tack vare sin bakgrund och sin kompetens skapade han sig en betydande karriär i centralförvaltningen: han var riksråd i 50 år och riksdrots i nästan fyra årtionden...
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Artikel i tidningen Populär Historia där Julia Grauers berättar om den svenska adelns syn på äktenskap under 1600-talet. År 1626 förbjöd Riddarhuset adel att gifta sig med personer ur ett annat stånd. Ändå gifte många adliga sig – framför allt kvinnor – med ofrälse...
Avsnitt (58 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1998) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här om Hedvig Taube och frihetstidens Sverige. Hedvig Taube (1714-1744) gjordes vid blott 16-års ålder till kunglig älskarinna åt Fredrik I. Hon gjordes till mätress med eleganta våningar och stor uppvaktning, en svensk motsvarighet till de kungliga älskarinnorna i Versailles. Under den här tiden utbryter bl a den stora Daldansen, då upproriska dalkarlar marscherar mot Stockholm...
Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1992) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här om Axel von Fersen, den svenske ädlingen, som i Paris blev kejsarinnan Marie Antoinettes älskare. Von Fersen organiserade också det flyktförsök, som skulle räddat kejsarfamiljen undan giljotinen. Själv mördades von Fersen i Stockholm, mitt framför fötterna på ett passivt Svea Livgarde...
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats. Här hittar du bl.a. utförlig fakta om Ebba Brahe. Ebba Brahes och Gustav Adolfs ungdomskärlek har varit ett kärt ämne för vår romantiskt-historiska tradition och föremål för åtskilliga detaljrika framställningar. I själva verket är det dock ganska litet, man känner därom...
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.
Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden,...
Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.
Kläder hänger samman med mode och utseende. I det här avsnittet om modehistoria och hygienhistoria berörs bland annat...
Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...
Det har funnits många berömda drottningar genom historien, antingen som ensamma regenter eller som...
Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....
Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...
Människor har i alla tider känt behov av att uppföra olika typer av försvarsanläggningar för att...
Med Sturarna avses här Sten Sture den äldre (1440-1503) och Sten Sture den yngre (1492-1520) som...
Birger jarl (ca 1210-1266), egentligen Birger Magnusson, tillhörde den mäktiga Folkungaätten och...
Johanniterorden var en andlig riddarorden som grundades omkring 1080 i Jerusalem där ett...
Medeltidens tornerspel var en slags krigsövningar där riddare visade upp sin ryttarkonst och...
Rikskansler Axel Oxenstierna (1583-1654) är en av Sveriges mest betydelsefulla statsmän genom...
Franska revolutionen 1789 är en av de mest omdiskuterade händelserna i världshistorien och det...
Axelssönerna, benämning på den släktkrets inom ätten Tott som hade omfattande gods och län i både...
Natt och Dag är en sentida benämning på den adelsätt som kan spåras tillbaka till lagmannen i...
Bo Jonsson (Grip), (död 1386), riksråd och rikets drots från 1375. Bo Jonsson kom ur väpnarklassen...
Kristina Nilsdotter Gyllenstierna (död 1559) var maka till riksföreståndaren Sten Sture d.y. från...
Alsnö stadga var den stadga genom vilken Magnus Ladulås instiftade det världsliga frälset (adeln) i...
Erik Nilsson Puke (död 1437) var riksråd och son till lagmannen Erik Nilsson i Uppland. Han anslöt...
Trolle var en frälseätt med anor från 1300-talet som härstammande från Småland men hade...
Tyrgils eller Torgils Knutsson (död 1306) tillhörde en närstående släkt till Folkungaätten och...
Jakob Ulvsson (död 1521) var ärkebiskop 1469-1515 och grundade Uppsala universitet 1477. Jakob...
Algotssönerna var en västgötsk stormannasläkt, benämnd efter lagmannen Algot Brynolfsson (död 1302...
Oxenstierna är en sentida (slutet av1500-talet) benämning på en ursprungligen småländsk frälseätt,...
Skoklosters slott är en av stormaktstidens förnämsta byggnader. Slottet började uppföras 1654 vid...
