Inom loppet av bara några månader efter att Edmund Burkes bok hade publicerats blev den navet i en samtida internationell ideologisk litteraturdebatt kring revolutionen som därefter fortsatte i flera års tid. Detta var det frö och den mylla som konservatismen kom att växa fram ur och etablera sig som en av de tre stora politiska ideologierna vid sidan av liberalismen och socialismen.
Även om konservatismen föddes som idébildning och politiskt kraft i just detta sammanhang, så byggde Burke i Reflektioner om franska revolutionen vidare på mycket av vad han tidigare hade skrivit i andra ämnen.
Burkes politiska engagemang kan delas in i fyra huvudfrågor:
- En begränsning av kungamakten.
- Rätten till frigörelse för de amerikanska kolonierna (sedermera USA).
- Rätten för det världsomspännande brittiska imperiets kronjuvel Bengalen (dagens Indien) att styras humant och enligt teorin om naturrätten.
- Kritik mot den franska revolutionen som ägde rum mot slutet av hans levnad.
För den som tror att Burke bara ville bevara den rådande samhällsordningen - en populär missuppfattning nuförtiden om vad konservatismen går ut på - kommer det nog som en överraskning att han ägnade större delen av sin tre decennier långa politiska karriär åt opposition mot den dåvarande kungen George III.
Den mycket bildade Burkes politiska tänkande var också filosofiskt välgrundat. Här förenas kristen naturrätt med traditionalism, modernt marknadsekonomiskt tänkande, och litterär romantik. Det kretsar huvudsakligen kring människans väsen å ena sidan, och kring frihetens förutsättningar och möjligheter å den andra.
Konservatismens grunder
Den politiska åskådning som Burke utvecklade - grunden för konservatismen så som vi känner den idag - är inriktad på:
- Att förklara hur det civila och kulturella livet i ett samhälle är beroende av vissa grundvillkor såsom äganderätten, lagstyret och värnandet om de små gemenskaperna (Eng: ”the little platoons”), dvs familjen och andra mindre civila organisationer såsom grannskapet, vänkretsen, församlingen, föreningen... sådana gemenskaper som människor föds in i. Förutom familjen är nationen och religionen sådana naturliga gemenskaper. Religionen utgör, i den konservativa åskådningen, grunden för varje civilisations moraliska normsystem.
- Att klargöra att historiemedvetenhet är nödvändig både för sina lärorika exempel och sin förmåga att kunna förklara varför mänskliga förhållanden är som de är.
- Att förklara hur det ekonomiska livet måste underkastas hänsyn till moralen och samhällsgemenskapens etablerade förutsättningar för att bli fullödigt.
Man brukar sammanfatta Burkes politiska åskådning såsom ”frihet under ansvar”, med en frihetssyn som bygger på respekt för etablerade institutioner och traditioner, samhällsgemenskap och personligt ansvarstagande medborgare.
Burkes kritik av just franska revolutionen består i huvudsak av dess nedbrytande av civilisationen. Han vänder sig med motvilja och förakt mot dess pöbelanda, dess hån mot både bildning och kulturell förfining, dess hat mot kyrkan och religionen, och dess angrepp på traditioner och kulturbärande institutioner.
I boken Reflektioner om franska revolutionen formulerar han ett principiellt avståndstagande från revolution såsom ett verktyg för samhällsutveckling. Istället förespråkar han en balans av olika intressen mellan samhällets delar, samt gradvisa reformer och kontinuitet i samhällsutvecklingen.
Burke resonerade i termer av försiktighet och framhöll betydelsen av gränsdragningar för politiken. Han verkar ha tagit intryck av Montesquieus (1689-1755) berömda maktdelningslära och uppfattning om nationers olika förutsättningar.
LÄS MER: Konservatism
LÄS MER: Konservatismen - fördjupning
PODCAST: Konservatismens ideologi
PODCAST: Liberalism, konservatism och socialism - politiska ideologier
Litteratur:
Jakob E:son Söderbaum, Modern konservatism - filosofi, bärande idéer och inriktningar i Burkes efterföljd, Recito förlag, 2020
Edmund Burke, Reflections on the Revolution in France and Other Writings, Everyman’s Library, 2015
Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tid, (7 uppl.), Studentlitteratur, 2005
Carl Johan Ljungberg, Edmund Burke, Pocketbiblioteket Nr 34, SNS Förlag, 2008
Roger Scruton, Conservatism – An Invitation to the Great Tradition, Profile Books, 2017
FÖRFATTARE
Text: Jakob E:son Söderbaum, jur. kand. och fil. kand. i företagsekonomi, fri skribent och redaktör för informationsportalen Konservatism.se
Webbplats: Konservatism.se
Är du intresserad av att läsa mer om konservatismen av Jakob E:son Söderbaum så rekommenderas Modern konservatism – filosofi, bärande idéer och inriktningar i Burkes efterföljd.
Bokens webbplats: Modern konservatism
Beställ boken: Adlibris
