Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och annat kapital). Denna brist leder i sin tur till att man inte har råda att köpa mat, kläder och allting annat som människor med god ekonomi ser som självklarheter. Även boende kostar pengar.
Fattigdomen medför också en mängd andra brister i utsatta människors liv. Fattigdom skapar utanförskap och maktlöshet men också ofrihet och brist på rättigheter.
Att definiera vad fattigdom innebär är betydligt enklare än att ge ett entydigt svar på vad fattigdomen beror på. Oftast är det nämligen inte endast en utan flera olika bakomliggande orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Vanligt är också att flera av de bakomliggande orsakerna till fattigdom hör ihop, att de är sammanlänkade och på olika sätt har bidragit till att skapa de förutsättningar som antingen direkt eller indirekt har skapat fattigdom.
Vilka är då de bakomliggande orsakerna till fattigdomen i världen? Det finns som sagt en mängd olika orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Här nedan listas några av dem:
Områden med öknar, brist på vatten, olika former av extremt klimat och svårodlad jord är i högre utsträckning fattiga. Människorna saknar tillräckligt med mat och får lägga en stor del av tiden på att leta efter drickbart vatten. Det kan också vara så att länder och områden saknar naturresurser.
Samhällen bryts ner, infrastruktur förstörs, människor dör, hem plundras och människorna lider. I konflikternas spår följer flyktingströmmar - egendomslösa människor som flyr undan konflikten. De som lever kvar i det krigshärjade området drabbas av svält och sjukdomar.
I samhällen där en ledare eller ett politiskt parti styr utan hänsyn till invånarnas fria vilja, fördelas resurserna mer orättvist än i en demokrati. Ledaren och de som gynnas av diktaturen lever i välstånd medan resten av befolkningen svälter. Så är det exempelvis i Nordkorea. Det kan också handla om att de resurser som borde bekosta sjukvård, utbildning och ge människorna ett ökat välstånd istället spenderas på dyrbara vapenprogram och upprustning av landets militärmakt.
I många fattiga länder finns en rik medel- och överklass medan större delen av landets befolkningen lever i fattigdom. Även här handlar det om att de ekonomiska resurserna är snedfördelade. Många fattiga länder har rika naturresurser, men den ekonomiska vinsten tillfaller inte allmänheten i form av ökad levnadsstandard. Istället är det ett fåtal människor som bli mycket rika.
Det finns också en koppling mellan fattigdom och ett kolonialt förflutet. Många fattiga länder har varit europeiska kolonier. När kolonialstyret upphörde lämnades länderna åt sitt eget öde. I spåren av kolonialismen följde ofta svåra konflikter och i flera fall tog militären eller en diktator makten vilket förhindrade en varaktig demokratisering.
Multinationella företag etablerade sig tidigt i länder som blivit fria från kolonialismen. Där kunde de köpa och exploatera (utsuga) både landområden och arbetskraft billigt. I och med globaliseringen har de multinationella företagen - oftast från Europa eller USA - kunnat bygga upp vinstdrivande verksamheter där priserna på produkterna som tillverkas kan pressas tack vare billig arbetskraft. Denna "nykolonialism" innebär att de fattiga människorna utnyttjas till att för låga löner producera varor som sedan kan säljas dyrt och med god vinst i andra delar av världen.
Som tidigare nämnts i texten är utbildning en viktig faktor till välstånd. Fattiga länder har oftast inte ett utbyggt system för utbildning, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik och så vidare. Även om utbildningsmöjligheten finns för många fattiga människor så kan den fattige vara tvingad att tacka nej av olika anledningar. Rätten till utbildning kanske finns, men möjligheten att genomföra utbildningen saknas. Man kanske istället måste ta ett lågavlönat arbete för att försörja sin familj. Därför är högre utbildningar (och i många fall en utbildning överhuvudtaget) en livsväg som ganska få fattiga människor har möjlighet att välja.
En annan sida av samma mynt är fattiga länder som har skapat ett fungerande utbildningssystem, men där många av de högutbildade flyttar ut från landet för att de blir erbjudna bättre levnadsvillkor på andra ställen. Detta kallas ibland för kompetensflykt (brain drain på engelska).
LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen
LÄS MER: Fattigdom och överbefolkning
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Här hittar du material som handlar om fattigdom och orsaker till fattigdom förr och idag.
"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.
Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater hamnar i väpnade konflikter har flera orsaker, bland annat politiska eller att någon ändå ytterst tjänar på det. Det finns flera olika orsaker till krig och väpnade konflikter. De ekonomiska, sociala eller politiska förhållandena kan till exempel vara sådana att människor till slut väljer att ta till vapen. Krig kan också orsakas av egenintressen, maktbegär och osäkerhet om andra staters intentioner och militära kapacitet. Det finns dock ingen enkel förklaring. Som regel är konflikter komplexa och orsakerna till varför ett krig uppstår många...
Idén att varje människa har rättigheter är inte ny. Man kan se spår av den i olika kulturer och tider. Men under 1700-talet och med den strömning som kallas för upplysningen fick idén genomslag i Europa. Då växte ett nytt synsätt på människan fram, med betoning på förnuft och kritiskt tänkande. Individen ställdes i centrum, istället för religionen eller kungamakten...
Fram till 1965 fanns det en lag mot lösdriveri i Sverige. Den som var arbetslös eller saknade bostad kunde bli gripen och dömd för lösdriveri. Lösdrivarna fick tvångsarbeta på arbetsinrättningar.
Industriella revolutionen i Storbritannien skapade välstånd och rikedom för en del. Men det var många som hade det svårt. I Liverpool bodde 20 000 människor i källare, och golven kunde vara så fuktiga att de som bodde där hakade av dörrar och lade dem på tegelstenar för att få enkla sängar...
Det hinduiska kastsystemet delar in människorna i olika grupper (kaster). Allt beroende på hur människan har levt i ett tidigare liv. Den sociala indelningen i kaster avgör vilka människor som får umgås, vilka som får gifta sig och vilka arbeten som finns att välja på...
Världsfred skulle kunna uppnås genom en överordnad internationell myndighet som tog över makt och resurser från staterna, en slags världsregering. I den här artikeln kan du läsa om FN:s roll samt om andra viktiga frågor som berör internationell säkerhetspolitik...
Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?
Julia, Mattias och Kristoffer försöker reda ut vad “segregation” är för något, varför det finns och vad man kan göra åt det. Vi pratar om relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
Genomgång (13:27 min) där SO-läraren Viktor Forss redogör för orsaker och konsekvenser av fattigdom med fokus på den s.k. fattigdomscirkeln.
Genomgång (7:10 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om några bidragande orsaker till fattigdom
På den här sidan hittar du bland annat flera filmer, infografer och ett quiz som ger mer information om hur det är för människor att leva i extrem fattigdom och vad vi kan göra för att utmana fattigdomen. Här finns också lektioner anpassade för ämnet samhällskunskap för gymnasieskolan. Med materialet #Utmanafattigdomen vill biståndsorganisationen We Effect sprida kunskap om den landsbygdsutveckling som är nödvändig för att fler ska få mat på bordet.
Avsnitt (71 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om ekonomisk ojämnhet bland befolkningen i samhället. Sedan finanskrisen 2008 har glappet mellan fattiga och rika ökat stort på många håll och klyftorna fortsätter att växa. Allt fler ställer sig frågan: hur mycket ojämlikhet kan ett samhälle tåla? Hur håller ett land ihop när vissa har nästan allt och andra ingenting? Vad kan vi lära oss av babianerna? Och vad har ditt pizzabud med saken att göra? P3 Dystopia tar sig an det som kallats för vår tids mest centrala problem: den ekonomiska ojämlikheten.
Genomgång (20:47 min) av samhällskunskapsläraren Gustav Ericson som berättar om orsaker till fattigdom och utvecklingsfrågor.
Genomgång (17:26 min) där SO-läraren John Holm redogör för vad som är typiskt för ett i-land, nic-land och u-land.
Genomgång (11:56 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om mänskliga behov och orsaker till fattigdom och orättvisor i världen.
Artikel i tidningen Släkthistoria där Anna Larsdotter berättar om fattiga i 1800-talets Sverige. För den som var sjuk eller utan arbete var livet hårt i 1800-talets Sverige. Socknarna hade plikt att ta hand om sina utslagna, men det skedde högst motvilligt, och kostnaderna bokfördes noga.
Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter i världen. Att lösa klimatkrisen. Att främja fred och rättvisa. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Om målen ska fungera måste alla känna till dem.
Pedagogisk genomgång (10:30 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om absolut och relativ fattigdom. Här berättas också lite om fattigdomens orsaker.
Globalis är en interaktiv världskarta i FN-förbundets regi. Globalis har gjort en mängd statistik och information från FN och andra internationella organisationer tillgänglig på ett enklare och mer visuellt sätt. Verktyget innehåller en stor databas, där det finns förklaringar och ny FN-statistik sorterat efter teman.
Genomgång (10:04 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om Sveriges industrialisering. Här presenteras de olika industriernas framväxt. I presentationen omnämns även arbetarnas villkor och svenskarnas utvandring till Amerika under 1800 - talet. Se gärna den allmänna presentationen om industriella revolutionen innan denna för att få förförståelse.
Genomgång (16:08 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om den industriella revolutionen ur olika perspektiv.
Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (17:41 min) av läraren Anders Brogren. Bildspelet har sin utgångspunkt från en lärobok i samhällskunskap och tar (utan manus...) upp tre teorier som som ger olika förklaringar till varför vissa länder är så kallade u-länder. De tre teorierna är katastrofteorin, konfliktteorin och harmoniteorin. Nämner också malthusianism, beroendeteori och satellit-metropolteorin.
Presentation (8:43 min) om begreppen HDI och BNP. Presentationen går igenom hur man kan mäta välfärd och fattigdom. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar. I det här avsnittet berörs...
De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...
Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...
Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...
Ämnesområdet världens befolkning handlar om befolkningsutveckling, befolkningsfördelning, migration, urbanisering och...
Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...
Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...
Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...
Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.
Hållbar utveckling och dess tre former: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Hur val och...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Slaveri innebär att en människa görs till en annan människas egendom. Slaveri har förekommit i hela...
Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...
De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer.Demografi eller befolkningslära som det...
Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....
Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så...
Urbanisering är en benämning för när folk flyttar in till städer och ökar deras befolkningsmängd,...
Arbetarklassen innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
Röda korset är en neutral hjälporganisation som grundades 1863 för att ta hand om sårade i krig. En...
Den stora depressionen är en benämning för den ekonomiska kris som drabbade USA efter börskraschen...
Apartheid var ett system för rasåtskillnadspolitik som gällde i Sydafrika efter andra världskriget...
Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...
Religion har i alla tider utnyttjats i politiska syften av ledare och politiker för att vinna...
Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken är två internationella organ i nära samarbete...
Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...
Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...
Tidigare historiaPrecis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål för...
Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...
Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s....
Det finns nästan lika många orsaker till världens konflikter som det finns konflikter. En konflikt...
