Nero blev romersk kejsare när han var 16 år gammal. Han styrde romarriket mellan åren 54-68 e.Kr.
Kejsar Nero har i flera källor framställts som en av de blodtörstigaste kejsarna i historien. Hans längtan efter makt gjorde att ingen gick säker. Både hans styvbror och mor dog under mystiska omständigheter.
Men Nero var också ganska populär hos invånarna i Rom. Han byggde idrottsanläggningar och teatrar och höll stora gladiatorspel som var populära. Han hjälpte frigivna slavar och sänkte skatterna för de fattiga.
Nero tyckte om litteratur och poesi. Han skrev egna sånger och sjöng gärna till lyrspel. Han älskade teater och uppträdde ibland själv då han ansåg sig ha stor talang. Publiken, som vid dessa tillställningar i regel var kallad dit och därför förpliktade att infinna sig, var tvungna att sitta kvar och beskåda showen - Nero var ju kejsare och bestämde själv vad som var bra och inte bra för sina undersåtar, även när det gällde teater och konst.
Han tyckte också om att åka häst och vagn i stora kapplöpningar. De tävlingar han deltog i vann han alltid eftersom han låtit muta eller tvingat de andra deltagarna och domarna att delta i spelet.
En natt i juli år 64 startade en brand i Rom. Branden växten sig allt större och skadade stora delar av staden. Rykten sa att det var Nero som startat branden för att skapa plats till sina planerade kejserliga byggen i staden. Nero själv skyllde på de kristna. Han ville att de skulle avrättas genom att kastas till hundar och vilda djur på Roms arenor eller brännas på bål. Det är svårt att få en objektiv bild av händelsen. Vi vet att Nero byggde ett enormt nytt kejserligt palats i ett område som var skadad av branden. Men han lät också öppna upp privata bostäder åt de överlevande, byggde tillfälliga bostäder och skänkte mat åt de drabbade.
År 66 startade ett judiskt uppror i Judéen, idag den södra delen av Israel och området runt Jerusalem. Nero skickade dit soldater som plundrade och förstörde staden.
Med tiden blev allt fler missnöjda med Nero, bland annat på grund av skatterna och hans slöseri med pengar. Många stödde en annan kejsarkandidat och vill ha honom som regent istället för Nero. Uppror och protester blev allt mer vanliga och Nero förklarades till slut vara det romerska folkets fiende. Han fick fly för sitt liv, men när soldaterna närmade sig begick han självmord. En slav hjälpte honom. Hans sista ord lär ha varit: ”Vilken konstnär förlorar inte världen i mig”. Nero blev 30 år gammal.
Nero har i den efterkommande historieskrivningen i regel beskrivits på ett alltigenom negativt sätt. Det är därför värt att påpeka att det nästan alltid är vinnarna som får skriva historia. Nero var som så många andra kejsare en bricka i ett invecklat politiskt spel, och de som efterträdde honom hade ett starkt intresse av att få honom smutskastad och samtidigt försköna sig själva.
LÄS MER: Några romerska kejsare
LÄS MER: De romerska kejsarna
LÄS MER: Romarriket
FÖRFATTARE
Text: Jeanette Jonasson, läromedelsförfattare
