De gotländska bönderna var chanslösa mot de tungt beväpnade och bepansrade danska trupperna.
Slaget vid Visby
År 1361 anföll den danske kungen Valdemar Atterdag Gotland med en välutrustad krigshär. Det avgörande slaget utspelade sig utanför Visbys ringmurar där Atterdags stridsvana soldater krossade en gotländsk bondehär och tvingade gotlänningarna och Visbys borgare att kapitulera. Valdemar lät därefter ta ut stor skatt av staden och landet. Gotland var sedan danskt i flera hundra år.
Fördjupning
Valdemar Atterdags krigståg mot Gotland och erövring av Visby 1361 ledde till att ön kom att lyda under den danska kronan fram till 1645.
ANNONS
Anfallet kom inte överraskande, eftersom Valdemar några veckor tidigare hade intagit Öland. Angriparna ska ha landstigit på Gotlands västkust den 22 juli, skingrat ett första bondeuppbåd vid Fjäle myr ett par dagar senare och sedan marscherat mot Visby. Den 27 juli stod slutstriden utanför stadsmurarna, varvid den danske kungens stridsvana trupper utan större problem krossade den gotländska bondehären.
Tre av de fem massgravar som efter striden grävdes vid Solberga kloster utanför staden har senare undersökts. Av de 1205 skelett som påträffats är påfallande många efter antingen under 20 eller över 55 år gamla män, och många är halta och lytta.Stadens borgare, som passivt ska ha sett striden från stadsmurarna, hade efter böndernas nederlag inget annat val än att kapitulera. Kapitulationsvillkoren är okända, men att segrare lät en intagen stad betala sina krigskostnader var inte ovanligt. Två dagar efter slaget bekräftade emellertid Valdemar Visbys privilegier och självständiga ställning, och de varulager som fanns i staden lämnades orörda. Landsbygdsbefolkningen decimerades däremot kraftigt genom kriget och kan även ha drabbats på andra sätt: "Husen äro uppbrända och klagande stupar folket för svärdet", lyder en samtida inskription i Fide kyrka på södra Gotland.
Bild: SO-rummet.se Brandskattningen av Visby är ofta en populär benämning på den danske kungen Valdemar Atterdags krigståg mot Gotland 1361. Brandskattningen syftar på att Visbys borgare efter öns erövring ska ha ålagts att fylla tre tunnor med guld för att skona sin stad från förstörelse. Men om Visby verkligen blev brandskattat vet vi inget om. De samtida källorna talar aldrig om ”brandskatt”, utan bara att Valdemar tog ut stor skatt av staden och landet. Händelsen med brandskattningen - oavsett den är historiskt korrekt eller inte - har hur som helst odödliggjorts genom 1800-talskonstnären C.G. Hellqvists berömda målning.
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Faktafilm (10:43 min) på engelska via YouTubekanalen Fabulator som här berättar om slaget vid Visby 1361. Slaget inträffade när den danske kungen Valdemar IV invaderade den svenska ön Gotland. De dåligt utrustade lokala försvararna, mestadels bönder, slaktades utanför staden Visby. Slaget är ökänt för sin höga dödssiffra och massgravarna som upptäckts, vilket avslöjar tragedins omfattning.
Artikel i tidningen Populär Historia där arkeologen Kristina Ekero Eriksson tittar närmare på murens fascinerande historia. Nordeuropas bäst bevarade stadsmur finns i Visby. Hur föddes idén till det medeltida försvarsverk som ännu slingrar sig runt stadskärnan? Och hur mycket är egentligen original?
Avsnitt (43 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1994) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här avslöjas myten om Valdemar Atterdags brandskattning av Visby, som egentligen var något mycket värre...
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Visby brandskattning 1361. Har Visby brandskattning ägt rum, eller är det, vilket vi historiker gärna häver ur oss, bara en skröna?
På den här webbsidan presenteras aktuella teorier och fakta kring Valdemar Atterdags invasion av Gotland och slaget vid Visby 1361. Webbsidan och projektet "Mästerby 1361" är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetets slagfältsteam, Mästerby hembygdsförening och arkeologen Maria Lingström.
Inlägg i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om slaget vid Mästerby som ägde rum några dagar före slaget utanför Visby ringmur. Det har nu gått 750 år sedan de gotländska 1300-talsbönderna kämpade mot Valdemar Atterdags invasionsarmé, mest bestående av tyska legoknektar, på Fjäle myr vid Mästerby, invid den gamla landsvägen till Visby...
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om slaget vid Visby 1361 och dess betydelse. Varför är just denna händelse så ryktbar? Knappast på grund av de långsiktiga konsekvenserna. Gotlänningarna drabbades inte av väldiga skattehöjningar, och digerdödens härjningar slukade betydligt fler människoliv. Allt tyder dessutom på att brandskattningen av Visby är en senmedeltida skröna. Men...
På Bengans historiasidor kan du läsa om Hansestaden Visby under medeltiden. Här berättas om handeln runt Östersjön samt om Valdemar Atterdags brandskattning av Visby 1361.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om slaget utanför Visbys ringmurar år 1361. Den 27 juli 1361 mötte en illa rustad bondehär Valdemar Atterdags krigsvana soldater utanför Visby. Resultatet blev fruktansvärt; hälften av de som deltog i slaget dog och större delen av allmogeuppbådet förintades…
