Inne i grottorna hade Ndebele tillräckligt med proviant för att motstå en längre tids belägring. Vattenförråden var däremot knappa. När vattnet började tryta försökte niohundra av dem rusa ut till en intilliggande vattenkälla. De sköts alla till döds. Situationen för de kvarvarande i grottorna blev alltmer kritisk och många av dem gav upp. Boerna kunde ta sjuhundra kvinnor och barn som slavar. Nu vågade sig boerna in i grottorna. Här inne hittade de över tusen döda ndebeler.
Great Treak som ursprunget till apartheidstaten
Under förra sekelskiftet var boerna idoler för en stor del av den svenska ungdomen. När boerna några år efter andra världskrigets slut införde apartheidsystemet, blev man i Sverige kritisk till dem. Även boernas historia blev nu omvärderad. Herbert Tingsten skrev i sin sydafrikabok från 1954 att senare tiders boer har som hjältar hyllat de förfäder vilka deltog i den stora trekken. Sett med svarta ögon skulle skildringen av The Great Trek blivit annorlunda. Den skulle ha talat om en väldig plundringsexpedition och slakt på landets befolkning. Men ur boernas perspektiv var trekken en bragd utan like.
Det stora uttåget blev en hörnsten i boernas apartheidpolitik. År 1938, på hundraårsdagen av slaget vid Blood River, firade boerna med stora festligheter minnet av The Great Trek. Klädda i likadana kläder som sina förfäder, färdades de i oxvagnar samma väg som då. Männen i yvigt skägg och slokhatt, kvinnorna i långa klänningar och den tidstypiska holländska huvudbonaden, som knyts under hakan, är uppvikt runt ansiktet, men som bak räcker ned mot axlarna. Hundratusen deltog i festligheterna och man reste ett monument utanför Pretoria.
The Great Trek blev ett nationalepos, som låg till grund för det kommande apartheidsydafrika. Men det var också ett epos, som fascinerade sekelskiftesgenerationen i Sverige.
Etniska rensningar
Den etniska rensning man kan anse att boerna gjort sig skyldiga till, påminner om vad som många gånger hänt i historien och under 1990-talet i det forna Jugoslavien. Kampen för den egna nationaliteten fascinerade runt sekelskiftet 1900, medan den nu idag fördöms av en enig världsopinion, därför att den brutalt våldför sig på andra etniska grupper. Idag finns därför inte lika stora krafter kvar i Sydafrika som är beredda att ställa folk mot folk.
Sydafrikas president F. W. de Klerk blev under 1990-talet förrädare i många boers ögon, när han var villig att gå den svarta majoriteten till mötes.
LÄS MER: Boerna och Sydafrikas historia (artikelserie)
LÄS MER: Bakgrunden till holländarnas kolonisering av Sydafrika
LÄS MER: Sydafrikas historia
LÄS MER: Nationalismens historia
LÄS MER: Teorier om nationalism - dess ursprung och funktion
LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914
PODCAST: Stater och nationer