Via Appia - världens mest trafikerade väg?
År 312 f.Kr. började censorn Appius Claudius (som för övrigt anlade Roms första vattenledning) bygga en väg söderut från Rom. Den kallades Via Appia (via = väg). Beläggningen gjordes av stora stenplattor för att kunna bära tung trafik. Den håller än i dag (se karta).
En dagsresa från Rom låg stora träsk. Där grävdes kanaler. De resande gick ombord på pråmar och sov hela natten, medan åsnor drog pråmarna. Vägen byggdes sedan vidare till kusten i sydöst, där hamnen Brundisium anlades (nuvarande Brindisi).
På Via Appia tågade soldaterna. Från den bördiga landsbygden sändes livsmedel till Rom. Där forslades varor till Rom, särskilt från de grekiska städerna i södra Italien och världen vid östra Medelhavet. Det var rika och utvecklade områden med Alexandria som centrum.
Romarna reste söderut och österut på Via Appia, och mot Rom färdades greker och andra folk.
Via Appia är säkerligen världens mest trafikerade landsväg genom tiderna, använd från 312 f.Kr till nu. På den gick inte bara härar och transporter utan senare - under medeltiden - också korsriddare och pilgrimer (personer på vallfärd mot en helig plats), bland andra heliga Birgitta på vallfärd till Jerusalem. Det var också den vägen som ledde det grekiska inflytandet till Rom vilket fick enorm betydelse för den romerska kulturen.
En gata i Pompeji. De romerska vägar var livsviktiga för tillväxten av romarriket genom att tillåta effektivare förflyttning av armén, handelsvaror och nyhetsbud. När nätet var som störst sträckte sig vägarna 8500 mil.
Till de erövrade områdena drogs vägar. På dem kunde de romerska härarna snabbt ta sig fram till oroshärdar. Från Roms 14 stadsportar gick med tiden 29 vägar ut.
Romarna byggde vägar även i de erövrade områdena
Romarna byggde vägar i hela sitt välde, mätte dem och satte upp milstenar, placerade med jämna mellanrum. I regel fanns efter varje dagsmarsch härbärge, livsmedelsbutik och bordell, allt för soldaternas och övriga resandes bekvämlighet.
Under industrialiseringen på 1800-talet hade Frankrike och England stor nytta av de vägar som romarna byggt. Bilen, som var en tysk uppfinning, kom att utvecklas i Frankrike, där vägarna var bättre än i Tyskland. Romarna hade nämligen dragit sig tillbaka från Germanien (Tyskland) efter ett nederlag i Teutoburgerskogen år 9 e.Kr.
Många av vägarna som romarna byggde används än i dag, fast breddade eller som underlag för någon järnväg. Att ett vägnät som är över två tusen år gammalt passar till vår tids transporter, säger en hel del om hur förutseende romarna var. Vägen anlades på en kraftig underbyggnad för att tåla slitaget från marscherande arméer. Där trafiken var tyngst belades vägen med sten.
Politisk karta som också visar de största vägarna i romarriket
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Varför var vägarna så viktiga för det romerska riket?
- Vad kallas den allra mest berömda vägen?
- Varför har de romerska vägarna stått sig så bra under långa tider?
- Ett känt talesätt lyder ”Alla vägar bär till Rom”. Fundera noga och förklara det.
Text: Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Senast uppdaterad:
3 juni 2024
Publicerad:
7 april 2016
