Det minskade medlemsantalet har också inneburit ett minskat behov av folkbildning i de egna leden. Det utbildas få ledare och föreningsledamöter som vet hur en dagordning ska skrivas, hur ett möte bör hållas eller hur en konstruktiv debatt ska föras. Den demokratiska bildningen minskar och vi ser en ökad individualisering i samhället.
Ljus i nytt tomrum
Visst har folkrörelserna ändrats under de senaste decennierna. Många föreningars medlemsantal sjunker. Det gäller inte minst de tre stora folkrörelserna, där allt en gång startade. Men å andra sidan är svenskarna minst lika engagerade i samhällsfrågor som tidigare.
Fortfarande är fyra av fem vuxna med i någon förening. Många organisationer står fortfarande starka. Hela tiden bildas också nya föreningar som återspeglar samhällsutvecklingen.
Det är sedan tidigare känt att folkrörelser som segrar, eller vars huvudfrågor på andra sätt blir inaktuella, snabbt tappar medlemmar. När husbehovsbränningen förbjöds 1855 försvann den tidiga nykterhetsrörelsen. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) lades ned 1921, efter den allmänna rösträttens införande. Väckelsen och nykterhetsrörelsen tillhör inte längre dagspolitikens stora frågor.
Många medborgare står numera i kontakt med nätverk och opinionsbildande rörelser utan att vara medlemmar. Under 2000-talet har det uppstått rörelser som Piratrörelsen, Occupy, Attac och metoo. Och vad ska vi säga om en inflytelserik organisation som Friends? Det är en stiftelse utan medlemmar - men med oerhört många stödjare och följare.
När nätverket Streetgäris startade 2013 skedde det genom ett sms-meddelande från Ailin Moaf som frågade sina kompisar om ”ett kollektiv som bara finns in the space. Inga möten och shit. Alla har sina egna redan. Men det finns fett tunga unga gäris/tjejer från ort till ort".
”Inga möten och shit” stämmer inte så bra med den folkrörelsebaserade demokratins värderingar. Men även folkstyret måste förnya sig för att överleva. Precis som under 1800-talet medför det osäkerhet och oro. Ingen vet vad som väntar. Kan demokratin överskrida nationsgränserna och ta sig an samtidens stora globala problem? Det är en spännande tid, fylld av möjligheter för alla som väljer att engagera sig tillsammans med andra.
LÄS MER: Folkrörelser
LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)
LÄS MER: Frikyrkor
LÄS MER: Idrottsrörelsen
LÄS MER: Arbetarrörelsen
FÖRFATTARE
Text: Riksdagsförvaltningen
Texten har tidigare ingått i materialet Fira demokratin från Riksdagens demokratijubileum under åren 2018-2022, då riksdagen uppmärksammade demokratins genombrott i Sverige.
