I årets mörkaste tid lyser vi upp tillvaron med adventsstjärnor och ljus. För barnen blir adventskalendern en rolig väg fram till själva julafton. Ordet advent betyder inte väntan som en del tror. Det handlar om ankomst, om starten på kyrkoåret.
Varje söndag i advent tänds ett nytt ljus för att räkna ner inför julen. Seden kom till Sverige i slutet av 1800-talet men blev vanlig först under 1920- och 1930-talen.
När infaller advent?
Perioden advent sträcker sig från den fjärde söndagen före jul och fram till och med julafton. Första söndagen i advent är fortfarande en stor s.k. kyrkogångsdag även om man aldrig går i kyrkan annars. När kyrkorgeln drar igång psalmerna "Bereden väg för Herran" och "Hosianna" - ja då är julen på väg.
Vid advent inleds förberedelserna inför julen
Förr i det gamla bondesamhället skulle advent vara en tid av stillhet, en förberedelse inför det stora julfirandet. Stillhet innebar inga kalas före jul, inga bröllop eller andra stora arrangemang. Man sparade sig till juldagarna.
ANNONS
Stillheten innebar dock inte att arbetet på gårdarna minskades, festerna skulle ju förberedas med slakt, bakning och massor med matlagning.
Idag lever vi inte så, men redan i november tar veckotidningar, specialtidningar och olika sajter tag i de gamla traditionerna och kommer med goda råd om hur vi ska koka skinkor, fixa lutfisk, bygga pepparkakshus och stoppa korv på gammalt vis. Samtidigt som vi ska köpa eller göra egna julklappar, dricka glögg, äta julbord med vännerna och planera besök hos släktingar. Det är inte så mycket stillhet kvar i adventstiden.
Advent är en högtid fylld med ljus
Ljusen är viktiga för nästan alla. Vi behöver ljus för vår hälsas skull, för mysfaktorn och som en hälsning i mörkret.
Bild: SO-rummet.se I samband med advent pyntar vi våra fönster med adventsljusstakar och adventsstjärnor för att sprida julstämning och längtan till julen.
Vi använder en speciell ljusstake till advent, med plats för fyra ljus. Detta är en gammal tradition som svenskarna är ganska ensamma om. Numera har vi även elektriska ljusstakar. Den första elljusstaken dök upp i vårt land redan på 1930-talet. Företaget Philips avdelning i Göteborg var först.
Elljusstakar finns idag i de flesta svenska hushållen. Det säljs över en miljon elljusstakar varje år, men de har fått tuff konkurrens av elljusslingor i olika färger och utförande.
ANNONS
Numera är även utsidan av våra bostäder ofta upplysta av ljusslingor fästa på husfasader, balkonger och i trädgårdar. Fantasin sätter inga gränser när det gäller att pryda hemmet inför julen. Och allt ska vara klart till den första advent.
Kyrkan, traditionerna och ljusen är en del av advent, men man får inte glömma glädjen. Det är nu det händer så mycket roligt: julmarknader, jularrangemang och inte minst musiken. I det körtäta Sverige är advent även musikens tid. Då ges massor med konserter för alla musiksmaker. Det är fest och stämning. Och så får man ju äntligen öppna den första luckan i adventskalendern.
Adventsstjärnan som lyser upp våra fönster i decembermörkret är en symbol för Betlehemsstjärnan som vägledde de tre vise männen till den nyfödda Jesus.
Adventskalendern
Adventskalendrar finns i mängder av utföranden, med eller utan glitter, med eller utan choklad som en extra bonus. Den vanligaste i vårt land är Radiohjälpens egen kalender. Radion började sända adventskalenderprogram redan 1956. 1960 hakade TV på och ändrade namnet till julkalender. När det är dags för lucka ett i TV är det inte bara barnen som har koll. Hela familjen samlas och tidningarna recenserar innehållet och skådespelarinsatserna samtidigt som man gör nostalgiska tillbakablickar mot Teskedsgumman, Greveholm, Albert och Herbert, och alla de andra. För advent är både att titta tillbaka, blicka framåt och ha det trevligt i nuet. Glad Advent!
Vårt adventsfirande har utvecklats under 1900-talet till vad det är idag. Det var t.ex. först på 1930-talet som adventsljusstakar, adventsstjärnor och adventskalendrar började bli populära i Sverige.
Den elektriska ljusstaken kan härledas till den äldre svenska traditionen då man lät ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan.
Svensk industri exporterar varje år flera hundra tusen elektriska ljusstakar, bland annat till Tyskland, England, Holland, Schweiz, Kanada och USA.
Den första adventskalendern uppstod i Tyskland omkring 1920. Adventskalendern introducerades i Sverige 1934 av Sveriges flickors scoutförbund.
Ordet advent är en förkortning av latinets adventus Domini som betyder Herrens ankomst.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad betyder ordet "advent" och hur relaterar det till kyrkoåret?
När började traditionen med att tända ljus varje adventssöndag i Sverige?
Jämför nutida och historiska adventstraditioner. Hur skiljer sig firandet av advent idag jämfört med i det gamla bondesamhället?
Varför har ljus fått så stor betydelse under advent? Hur har ljusstakar utvecklats över tid?
Vad symboliserar adventsstjärnan?
Vad är en adventskalender?
Fundera på:
Beskriv hur din familj eller din skola firar advent. Vilka traditioner är viktiga för er?
Litteratur: Anita Wahlberg (red), Stora julboken, ICA-förlaget, 1983 Ebbe Schön, Julen förr i tiden, Natur & Kultur, 1980 Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010 Jan-Öjvind Swahn, Den svenska julboken, Wiken, 1993 Artikel om advent på Nordiska museets hemsida
Text: Eva Österlund, frilansjournalist och författare
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?
