Den kristna julen ersatte en högtid som romarna firade i anslutning till vintersolståndet, viket infaller under de sista veckorna i december. Så var det även i Norden (se fornordisk religion), och precis som i romarriket - och på många andra platser - kom det kristna julfirandet att ersätta en högtid som kyrkan ansåg vara en hednisk tradition.
Under 1700-talet och 1800-talet var den övervägande delen av den svenska befolkningen hårt arbetande bönder. I det tuffa och slitsamma liv som bönderna levde innebar julen och julfirandet en välbehövlig vila och festlighet. Bönderna började i god tid att förbereda inför julen. Flera månader innan julafton så började man ysta julosten, ett viktigt inslag på dåtidens julbord. I november slaktades grisen och förutom den traditionella julskinkan så togs alla delar på djuret tillvara, inklusive blodet. Sylta, leverkorv, blodpudding, och grisfötter var då liksom idag vanliga på julbordet i många hem.
Seden att dela ut presenter till varandra under julen förekom redan under medeltiden men det skulle dröja fram till 1700- 1800-talen innan det blev vanligt förekommande. Från början handlade det om att ge bort enkla, ofta egentillverkade gåvor. Julklapparna har sitt ursprung i Matteusevangeliet 2:1-12, enligt vilket Jesusbarnet mottog gåvor från de österländska stjärntydarna. Att det just var ”tre vise män” som delade ut gåvorna är en senare konstruktion. Antalet stjärntydare som delade ut gåvor framgår nämligen inte i evangeliet. Själva ordet julklapp kommer av att man i bondesamhället gick runt och klappade på dörrarna, och då dörren öppnades slängdes en inslagen gåva in i huset.
Under 1800-talet och tidigt 1900-tal var det brukligt att fadern i huset klädde ut sig till julbock och delade ut julklapparna. Barnen blev troligtvis ganska skrämda när julbocken kom, vilket finns dokumenterat på illustrationer målade av bland annat den svenska konstnären och författaren Elsa Beskow. Idag har många familjer en julbock i halm under eller bredvid julgranen.
Att det är jultomten som delar ut julklapparna är ingen gammal tradition. Det var först under slutet av 1800-talet som den moderna tomten började ta form. Konstnären Jenny Nyströms fantastiska illustrationer av tomten skapade bilden av en snäll gestalt, till skillnad från den hustomte med gråa kläder och röd luva som funnits inom folkloren i århundraden. Under 1900-talet blev jultomten kommersialiserad i och med Coca-Colas tomtereklam från 1930-talet. Därför skulle man kunna säga att vår nutida svenska jultomte är en kombination av Jenny Nyströms tomtar och den amerikanska tomten.
Ett annat fenomen som många människor förknippar med julen är julgranen. Att ta in ett träd i hemmet under julen skedde redan under medeltiden, främst i Tyskland, och det skulle då skydda mot onda krafter. Julgranen började dyka upp i svenska adelshem under 1700-talet, och ett århundrade senare blev granen en folklig företeelse. Från början pyntades granen med egentillverkade dekorationer, men redan under 1880-talet kunde man köpa julpynt att klä sin gran med.
Julen räknas som den främsta familjehögtiden i Sverige, men den kan vara stressande för många människor. Familjebilden ser numera annorlunda ut än förr och det kan för en stor del av befolkningen vara svårt att fira jul som en kärnfamilj. Därför har det hos många idag uppstått varianter till det traditionella julfirandet - som t.ex. att barn med skilda föräldrar får fira jul två gånger - en gång på julaftonen hos ena föräldern och ytterligare en gång innan eller efter julen hos den andra föräldern.
För att slippa all stress som det moderna julfirandet har kommit att förknippas med är det idag också vanligt att människor reser bort över julen. Trots det är julen fortfarande den största och viktigaste högtiden i Sverige.
