Kvinnor och män i arbetslivet

För oss idag är det självklart att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig och skaffa arbete. Men så har det inte alltid varit. Vi behöver bara blicka hundra år tillbaka i tiden för att märka enorma skillnader.

Bild: Stockholmskällan

Kvinnorna vid Spånga yrkesskolor fick lära sig maskinskrivning, stenografi och olika hushållsarbeten, exempelvis sömnadsarbete, matlagning och barnskötsel.

År 1900 bodde 75 procent av svenskarna på landsbygden och 25 procent i tätorter. 1950 bodde 43 procent på landet – och 2020 bara 13 procent.

Kvinnorna blir yrkesarbetare

Kvinnorna som arbetade i jordbrukande familjer började söka sig till yrkesarbete i mejerier, bagerier, bryggerier, tvätterier, porslinsfabriker och beklädnadsindustrin. Där fick de enformiga arbeten vid löpande bandet, som hade införts i många svenska industrier under 1920-talet. Männen i samma industrier hade bättre betalda uppgifter med transporter, maskinservice och påfyllnad av arbetsmaterial. Andra kvinnor tog jobb som hembiträden och barnsköterskor.

ANNONS

Den sega och envisa kampen

Kvinnorna mötte motstånd. Nya lagar i början av 1900-talet förbjöd dem att arbeta nattetid. De fick inte arbeta tillsammans med män på vissa fartyg och inte under jord. Dessutom förbjöds de att arbeta tiden kring barnafödandet.

Vid denna tid gällde ett ideal att mannen skulle vara familjeförsörjare och kvinnan sköta hem och barn. Men det var feltänkt, eftersom männens löner i många industrier var så låga att kvinnorna tvingades ut i förvärvsarbete.

Postverket och telegrafverket anställde gärna kvinnor eftersom deras löner var lägre än männens. Sedan mitten av 1800-talet kunde kvinnor arbete som småskollärare (med usla löner) och folkskollärare.

Bild: Stockholmskällan

Personal i arbete på Postgirot.

Fackföreningarna gillade inte att kvinnor kom in på deras arbetsområden. Det höll lönerna nere. När det blev kris och avskedanden ville facken att kvinnorna skulle gå först, eftersom männen var familjeförsörjare. Men det resonemanget höll inte, för tidigt under 1900-talet var de ensamstående kvinnorna många – och ofta hade de barn.

De första stegen mot jämställdhet

Under 1800-talets sista årtionden fick kvinnor tillträde till folkskoleseminarier, till gymnastiska Centralinstitutet (för idrottslärare) och till Musikaliska akademien. Så småningom även till universiteten.

Men det var svårt för flickor att skaffa sig de förkunskaper som krävdes. Först 1909 kunde de ta realexamen (motsvarade grundskolans nionde klass) i kommunala realskolor och inte förrän 1927 kunde de studera vid statliga gymnasier. Tidigare gällde privatskolor för flickor som ville ha studentexamen eller examen motsvarande grundskolekompetens.

Kvinnor som hade examen från universitet hindrades länge att få önskade tjänster. 1903 kunde de få statlig anställning som läkare, och 1905 som adjunkter (lärare) vid läroverk. Fast det dröjde till 1918 innan läroverken öppnades helt för kvinnliga lärare.

Nya lagar under 1920-talet gav kvinnor rätt att inneha nästan alla statliga ämbeten (högre tjänster).

ANNONS

Kring mitten av 1900-talet blev det lättare för kvinnor att ha barn och samtidigt förvärvsarbeta. 1939 förbjöds arbetsgivare att avskeda kvinnor som blivit gravida eller som skulle gifta sig. Mödrahjälp, moderskapspenning (från 1955) och barnbidrag (1948) betalades ut till mammorna. I köken installerades elspisar, kylskåp och andra hushållmaskiner som gjorde hemarbetet snabbare och lättare. Kommunala daghem och förskolor började införas.

Bild: Stockholmskällan

Kvinnlig konduktör vid Islandstorget, Stockholm. Under 1950-talet kom ett genombrott för kvinnor på arbetsmarknaden.

Kvinnoyrken

Under 1940- och 1950-talen fanns 200 000 yrkeskvinnor i tillverkningsindustrin och nästan lika många i affärer och på kontor. Därefter följde undervisning, sjukvård och åldringsvård (nu äldreomsorg). Genom nya lagar utvidgades socialvård och barnomsorg.

Under 1950-talet kom ett genombrott för kvinnor på arbetsmarknaden. Från att 30 procent av dem då lönearbetade steg denna siffra till 75 procent 1990. Närmare en halv miljon kvinnor gick ut i arbetslivet under 1960- och 1970-talen. Från denna tid har antalet kvinnor inom metallindustrin vuxit, främst sysselsatta med montering av elektroniska produkter.

Offentliga sektorn - sjukvård, skola, omsorg och förvaltning växte fram till mitten av 80-talet och blev kvinnornas arbetsmarknad. Jobben där sågs av många som kvinnoyrken – med låga löner.

I våra dagar dominerar tjänsteproduktion stort bland kvinnorna och omfattar också en majoritet bland männen. De är privat eller offentligt anställda. De arbetar med människor – kunder, patienter, elever, vårdtagare. Arbetet har ändrat karaktär. Projekt- eller lagarbete – inte lika toppstyrt som förr. Men korttidsanställningar – ofta på deltid - drabbar främst ungdomar, kvinnor och invandrade grupper. Behovsanställda kallas de.

ANNONS

Nedskärningar/besparingar görs ofta inom vården vilket särskilt drabbar kvinnor. När antalet anställda minskar, blir arbetet intensivare och stressen svårare.

Siffror kring kvinnor och män i yrkesarbete kring 2020

År 2020 yrkesarbetade 2,31 miljoner män och 2,22 miljoner kvinnor i Sverige. Kvinnorna utgjorde därmed 48 procent av de förvärvsarbetande. De fanns inom alla yrken.

Områden där kvinnor var flest: hotell och restaurang; finans och försäkring; offentlig förvaltning; utbildning; vård, omsorg och socialtjänst; kultur och personliga tjänster.

De kvinnliga läkarna är numera fler än de manliga.

Områden där män var flest: industriell tillverkning och gruvarbete; energi och miljö; byggverksamhet; transporter och lagring; information och kommunikation (till exempel medier och IT); företagstjänster (t.ex. konsulter, arkitekter, jurister, forskare, reklamanställda).

Nuförtiden arbetar 7 procent av alla förvärvsarbetande kvinnor inom industrin mot 20 procent av männen. Kvinnorna utgör 25 procent av industriarbetarna.

När det gäller chefsjobb dominerar männen stort. De manliga cheferna är minst dubbelt så många som de kvinnliga i politiskt arbete, i statliga verk, andra myndigheter, stora och små privata företag. När det gäller jobb som verkställande direktörer och platser i de större bolagens styrelser utgör männen 80-90 procent.

LÄS MER: Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

LÄS MER: Kvinnofrågan - kampen för ökad jämställdhet under 1800-talet

LÄS MER: Sverige under 1800-talet

LÄS MER: Sverige under 1900-talet

LÄS MER: Näringslivet och jobben (artikelserie)

LÄS MER: Jämställdhet i Sverige - hur ser det ut idag?

LÄS MER: Genus och jämställdhet

LÄS MER: Kvinnan som huvudperson

LÄS MER: Elizabeth Blackwell - den första utbildade kvinnliga läkaren

LÄS MER: Jämställdhet förr och vägen till ett mer jämställt samhälle

Extern länk: Yrken i Sverige [Statistiska centralbyrån]

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Till vilka yrkesområden sökte sig kvinnorna när de under tidigt 1900-tal sökte sig ut på arbetsmarknaden?
Ge exempel på motstånd och andra svårigheter som arbetssökande kvinnor mötte?
Hur var det med möjligheterna till utbildning för kvinnor kring 1900 och några årtionden framåt?
Så småningom förbättrades kvinnornas situation. På vilka sätt?
När fick kvinnorna sitt genombrott på arbetsmarknaden? Nämn några siffror som visar detta?
Vilka yrkesområden sökte sig kvinnorna till vid denna tid?
Hur är situation kring 2020? Var finns särskilt många kvinnor? Var dominerar männen till antalet?
Det är fortfarande långt till jämlikhet mellan könen i några avseenden. Vilka?

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9

Senast uppdaterad: 15 april 2024

Publicerad: 14 maj 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio