Antiziganism

Många åtgärder mot romer har motiverats utifrån idéer om att romer var en belastning för samhället och att de inte skulle bli för många. Exempelvis fördes under 1900-talet en steriliseringspolitik som ledde till att många romer tvångssteriliserades. Lagen om sterilisering togs bort först i mitten på 1970-talet.

Politiken har också byggt på idéer om att romer var oönskade i det svenska samhället. Det var den föreställningen som motiverade varför många romer under första hälften av 1900-talet fördrevs ut ur många kommuner och tvingades bo i tillfälliga läger och tält. Ett annat exempel som visar att romer var oönskade är en lag som fanns mellan 1914–1954 och som fastslog ett inreseförbud för romer.

Antiziganism i Sverige idag

Antiziganismen påverkar fortfarande många romers liv och de diskrimineras än i dag när de söker bostad eller arbete, när de har kontakt med myndigheter eller i skolan. Romer utsätts också för antiziganistiska hatbrott, det vill säga brott vars motiv är rasistiska.

År 2013 avslöjades att Polisen i Skåne olagligt hade kartlagt över 4600 romer, det vill säga en stor del av den romska befolkningen i Sverige. I registret fanns 1000 barn. Skånepolisens register har av många kallats för en stor rättsskandal och väcker tankar om hur den antiziganistiska historien återupprepar sig, särskilt eftersom romer under hela 1900-talet kartlades och registrerades av myndigheter för att de skulle få kontroll över gruppen.

Många romer vittnar om att de känner sig tvungna att dölja sin romska identitet för att slippa kränkningar och diskriminering.