Samerna är ett av Europas urfolk och räknas till Sveriges fem nationella minoriteter. De flesta samer bor i ett område som kallas Sápmi eller Sameland. Idag är Sápmi uppdelat på länderna Sverige, Norge, Finland och Ryssland (se karta).
Det finns mellan 80 000 - 100 000 samer i Sápmi. Men siffran är en uppskattning eftersom det inte utförs folkräkningar baserade på etnicitet. Det är därtill osäkert hur många av alla med samiskt påbrå som identifierar sig som samer.
Det finns även andra beräkningar som istället fokuserar på antalet samer som bor i de fyra länderna. Vanliga uppskattningar i detta sammanhang är att Sverige har 20 000 - 40 000 samer, Norge 50 000 - 65 000, Finland omkring 8 000 samt Ryssland cirka 2 000. Det bor alltså samer i fyra länder. Själva betraktar sig ibland samerna som ett enda folk som bor i ett land som brukar kallas Sápmi.
Före 1300-talet var Sápmi ett gränslöst och fritt land. Samerna styrde sig själva och vandrade fritt omkring med sina renar i hela detta väldiga område.
På 1300-talet började de framväxande nordiska staterna att intressera sig för samernas land. Man var intresserade av fisken och pälsdjuren samt av möjligheten att ta ut skatt av samerna.
Under 1600-talet uppstod det svåra konflikter mellan de svenska nybyggarna och samerna. Nybyggarna fiskade i samernas sjöar och deras boskap betade på samma mark som renarna. Under 1600-talet upptäckte man dessutom silvermalm i Lapplandsfjällen. Då tvingades samerna att med sina renar frakta malmen med sina renar från fjälltrakterna ner till kusten.
Efter många konflikter mellan nybyggarna och samerna beslöt den svenska staten att införa en s.k. odlingsgräns år 1867 i skogslandet nedanför fjällen. Området ovanför odlingsgränsen skulle vara samernas eget land. Meningen med denna gräns var att nybyggarna inte skulle få bosätta sig där. Men trots detta har samerna trängts undan från många av sina gamla jakt- och fiskeplatser.
Ordet same kommer från samernas eget språk, samiskan. Samiskan är ett svårt språk. Det är lättare för en finne att lära sig samiskan än vad det är för en svensk. Det beror på att finskan och samiskan tillhör samma språkfamilj. Samiskan har många ord som beskriver naturen.
Sedan år 2000 är samiska erkänt som minoritetsspråk i Sverige. Samiskan indelas i olika dialekter. I Sverige är nordsamiskan den vanligaste. Det är stora skillnader mellan dessa dialekter. Det innebär att en samedialekt kan vara helt obegriplig för en same från ett annat dialektområde.
Det är bara tio procent av samerna i Sverige som är sysselsatta inom rennäringen. Andra traditionella samiska näringar är slöjd, jakt och fiske. Idag har en rad andra samiska näringar växt fram inom bland annat turism, media, mathantverk och design. Den samiska kulturen avspeglas i det samiska näringslivet.
I Sverige finns sedan 1993 ett självständigt sameting som fungerar som ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige. Sametinget fungerar också som en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för samernas språk, kultur samt rennäring i Sverige.
LÄS MER: Samernas historia
LÄS MER: Lätta fakta om samerna
LÄS MER: Sveriges nationella minoriteter
PODCAST: Samer - en av Sveriges nationella minoriteter
Extern länk: Sápmi
Källor:
https://www.samer.se/sapmi
Bra Böckers lexikon 2000, band 20, Bra Böcker AB, 1998
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Här nedan hittar du material som kan relateras till samer.
"Samerna - ett av världens urfolk" är ett häfte som ger grundläggande kunskap om samernas historia, kultur, språk och levnadssätt med tonvikt på dagens förhållanden.
Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på högstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.
Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på mellanstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.
Vill du som lärare undervisa om samer? Här finns i så fall några hjälpmedel som hjälper dig att stärka och lyfta fram skolundervisningen om samerna, Sveriges enda urfolk.
Varifrån kommer våra bilder av samer? Hur påverkar media vår uppfattning om just samer?
Sällan diskuterar vi de fördomar om samer och stereotyper av samer som florerar. I den här publikationen presenteras några av dem. Materialet presenteras i serieform och riktar sig i första hand till mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.
Samerna är ett folk som bor i fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det område där renskötande samer bor heter Sápmi (Sameland). Det finns cirka 70 000 samer idag. Ungefär 20 000 är svenskar. Alla samefamiljer som försörjer sig på renskötsel tillhör en sameby. Det är ingen vanlig by utan ett stort område där samerna har rätt att låta sina renar beta. Det finns 51 samebyar i Sverige och tillsammans täcker de nästan en tredjedel av Sveriges yta...
Som svenska medborgare fick samer allmän rösträtt 1918/21. Men precis som för andra nationella minoritetsgrupper är frågan komplicerad. Historien om samernas rösträtt har dessutom anor från 1600-talet...
Det demokratiska samhälle och de rättigheter vi har idag är resultatet av människors kamp. Enskilda människor har varit viktiga i dessa kamper. Människor som genom sina handlingar eller sin kamp flyttat fram gränserna för vad som är möjligt och som vunnit rättigheter för sig själva och andra. Att vara kvinna och kämpa i en manlig värld var en utmaning. Många kvinnliga pionjärer mötte motstånd både för sina åsikter och för att de var just kvinnor...
Samernas religion delar drag med andra urfolks religioner där naturen är helig och riter upprätthåller den kosmiska balansen. Religionens utveckling speglas i historiska källor, dels från 1100-talet som beskriver den samiska religionens uråldriga riter, och dels senare under 1600-talet när missionärer dokumenterade samernas omvändelse till kristendomen. Trots försök att utrota de gamla traditionerna genom att förstöra religiösa föremål och tysta schamaner, så har samernas religion överlevt in i vår tid, om än i förändrad form...
Den 6 februari är det samernas nationaldag och den firas över hela Sápmi. Det första firandet skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om samer. Avsnittet (del 2 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
Avsnitt (28:34 min) från UR:s programserie Ungt arv där du kan lära dig mer om samer. Saara är same. Hon växte dock inte upp med den samiska kulturen särskilt nära. Hennes äldre släktingar drabbades av rasism och förtryck och valde att lämna det samiska bakom sig. Saara vill läka historiens sår och har bestämt sig för att återta sitt samiska arv. Idag lever hon ett samiskt liv med ett stort kontaktnät i Sapmi. En intensiv och händelserik resa som våren 2023 ledde till att hon vann Sami grand prix i jojkkategorin. Dagen efter vinsten kom kritiken. Hur kunde hon vinna? Hon är ju inte same nog?
Om serien Ungt arv: En serie fristående dokumentärfilmer om unga som tillhör en nationell minoritet. Hur har deras arv påverkat dem och vilka konsekvenser har det haft på deras liv? Det handlar om identitet, historia, språk, kultur, livet och framtiden.
Programserie från UR i 29 delar (ca 10-15 min per avsnitt). Här är svaren på frågorna ingen egentligen vågar ställa till människor som valt olika vägar eller har olika förutsättningar. Svaren blir förstås personliga, men ger en bild av hur olika människors erfarenheter, känslor och tankar kan vara.
Genom att ta del av olika människors erfarenheter, känslor och tankar främjas förståelse och respekt för andra, vilket är grunden för alla människors lika värde och mänskliga rättigheter - en viktig del av skolans demokratiska uppdrag.
Det finns 29 avsnitt i serien Tänk till - våga fråga? hittar du på UR Play. De avsnitt som kan passa särskilt bra att ta upp i skolan är:
Avsnitt (20:55 min) från UR:s programserie Religionskunskap förklarad där du kan lära dig mer om Maj Lis som är same och växer upp i Sverige i mitten av 1900-talet då de diskrimineras på många sätt. Genom undersökningar och tester kategoriseras de av Rasbiologiska institutet, samiska barn måste gå i nomadskolor långt ifrån sina föräldrar och de tvingas att tala svenska istället för sitt samiska modersmål.
Avsnitt (18:10 min) från UR:s programserie Svenska förklarad där du kan lära dig mer om de fem nationella minoritetsspråken. Hur gick det till när Sverige fick sina fem officiella nationella minoritetsspråk för tjugo år sedan? Och varför blev det just samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch? Vi hör om språkens långa tradition i Sverige och får exempel på hur de låter och skrivs. Idag skyddas de nationella minoritetsspråken av en lag som garanterar dem särskilda rättigheter. Men så har det inte alltid varit.
Avsnitt (49 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om den samiska pionjären Elsa Laula Renberg (1877-1931). En envis och okuvlig aktivist som banade vägen för reformer – men som stångades mot ett samhälle som inte var redo för en sådan som hon.
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med samhällsekonomi och strukturförändringar. Under 1900-talet blev bondesamhället Sverige ett välfärdssamhälle. Det kallades folkhemmet och byggde på idén om att alla skulle inkluderas i det moderna, industrialiserade samhället. Men samtidigt som städer och industrier byggdes ut fanns det människor som fortfarande levde av fiske, jord- och skogsbruk. Och så fanns de som hamnade utanför folkhemmet, som till exempel samer och romer.
För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.
Sápmi är en webbplats där du kan läsa om samerna ur olika perspektiv. Här berättas om samernas kultur, traditioner, historia, religion m.m. Samerna har sedan urminnes tider levt i ett område som i dag sträcker sig över fyra länder. Det består av Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och delar av Sverige från Idre i söder och norrut...
Artikel på sajten Forskning.se där du kan läsa om det samiska språkets framtida existens. Århundraden av svensk assimilering har gjort att samtliga samiska språk numera klassas som hotade och många samer har aldrig eller endast bristfälligt fått lära sig sitt modersmål. Nu pågår diverse språkprojekt för att ta tillbaka samiskan och öka språkets status, men frågan är om det är för sent?
Minoritet.se samlar på sin webbplats mycket information om Sveriges fem officiella minoritetsspråk och de grupper i den svenska befolkningen som dessa tillhör. Här kan du läsa om kultur och historia kopplad till judar, romer, samer, Sverigefinnar och Tornedalingar.
Sapmi - en film om samerna och landet Sapmi. Bakom filmen står Samiskt Informationscentrum som driver webbplatsen Samer.se för dig som vill veta mer om samerna och Sameland.
På Vetamix webbplats kan du se en kort dokumentär (3:54 min) om samerna och deras land, Sameland. Samerna har en egen livsstil som bygger på gamla traditioner. Vetamix är en finlandssvensk skolsida för elever och dig som undervisar.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om kortfattat om samisk religion. Här berättas främst om dess seder och bruk. Samisk religion (förr lapsk mytologi) är den förekommande benämningen på den förkristna religionen hos samer som i stora drag baserades på muntliga traditioner och var orienterad på denna värld (s.k. primal religion.) De karaktäristiska dragen är dyrkan av naturen (animism) och förfäderna...
Samerna är ett urfolk i norra Skandinavien med en egen historia.
Samernas naturreligion från förkristen tid. Den samiska religionen gick ut på att naturen var besjälad och att...
Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans...
