The Times nyhetsbevakning av krigsutbrottet i Europa 1792
Ur: The Times, 20 april 1792
Fransmännens konung förklarar konungen av Ungern krig.
Förra måndagen kunde the Times meddela att det sedan länge väntade kriget mellan Frankrike och konungen av Ungern och Böhmen brutit ut. Händelsen är bekräftad av våra underrättelsekällor i Frankrike.
En kurir från lord Gower anlände igår från Paris, vilket han lämnade förra fredagen. Med sig hade han följande information:
På morgonen förra fredagen anlände konungen av Frankrike till Nationalförsamlingen med ett förslag till krigsförklaring mot konungen av Ungern och Böhmen. När vår kurir lämnade Paris var den formella krigsförklaringen ännu inte överlämnad, men lord Gower säger att så kommer att vara fallet innan hans budbärare anländer till London- och att en resning var att vänta i Paris. Det är lätt att inse att denna krigsförklaring har skett på inrådan av den jakobinska regeringen, som otåligt har väntat på att få anfalla konungen av Ungern.(Österrike) De kommer knappast att invänta en medling av den franska ambassadören i Wien.
Fransmännens plan är att utan dröjsmål gå in i Flandern och Brabant (nuvarande Belgien), med förhoppningen om ett uppror i dessa länder, som skulle oroa konungen av Ungern. Samtidigt tänker man sig att anfalla konungens egna territorier vid Strasbourg.
Å andra sidan har vi fått de bästa underrättelseuppgifter rörande de avsikterna koalitionen mot fransmännen har. Det har sedan en tid stått helt klart att den jakobinska regeringen kommer att kasta in sitt land i krig, detta har lätt till att försvarsplaner finns utarbetade för att möta denna attack. Så vitt vi vet planerar den antifranska koalitionen att sätta upp tre stora arméer- en vid Meuse, bestående enbart av kejserliga (österrikiska) trupper- en andra vid Rhen, bestående av både kejserliga trupper och trupper från de tyska furstendömena- och en tredje armé vid Meselle, bestående av preussiska trupper. Konungen av Ungern har redan tillräckligt med trupper i Nederländerna för att förhindra en eventuell fransk invasion där. För vad kan en odisciplinerad arme, bestående av en hop slödder sätta emot de väldisciplinerade kejserliga trupperna?
Ur: The Times, 21 april 1792
Paris den 21 april 1792
I går kväll samlades Nationalförsamlingen för att ta ställning till det formella förslaget från konungen att förklara konungen av Ungern och Böhmen krig. Debatten höll på i två timmar. Det beslöts nästan enhälligt att bejaka förslaget.
Inledningen till krigsförklaringen utarbetades omedelbart av utrikesutskottet. Det innehåller en sammanfattning av missnöjet och anledningarna till varför nationen inte kunde lösa denna konflikt med hjälp av fredliga förhandlingar. Det deklareras att Frankrike startar detta krig enbart som ett svar på fientligheterna och aggressiviteten som visats från de utländska hoven och för bevarandet av nationens självständighet. Den franska nationen vill samtidigt vissa sin respekt för andra nationers rättigheter och respekten för lagen om broderskap över gränserna.
En deputation på 24 personer utsågs att omedelbart överlämna krigsförklaringen till konungen för godkännande.
Monsieur Condorset föreslog publicerandet av ett nationellt manifest. Beslutet om detta manifest sköts upp högst tre dagar
Monsieur Fortaix redogjord för riksskattkammarens planer vad gäller krigets finansiering. Han sa att dessa planer varit ytterst framgångsrika.
Ur: The Times, 21 april 1792
Med ilfart från Frankrike
Paris 21 april
Nationalförsamlingen har accepterat konungens förslag till krigsförklaring mot konungen av Ungern, och det förväntas att den formella krigsförklaringen avges i denna stad under dagens lopp. I alla departement råder den största bestörtning och en extrem misstänksamhet breder ut sig. Borgmästare de Petion kommer att tvingas avgå. Nationalgardet har vägrat att bevaka hans stadshus och folket har fullständigt förlorat hans förtroende. Eftersom han utnämndes av jakobinerna trodde han att det räckte med deras förtroende för att sitta säkert.
Schweiz har sagt upp sitt fördrag med Frankrike och beordrat de schweiziska regementena att återvända hem. Fransmännen är nu helt utlämnade till sina egna trupper.
Bankiren Monsieur De la Bord mottog i går kväll en kurir från Neufville nära Frankfurt, som meddelade att kejsarinnan av Ryssland arresterats. (Detta är en sådan oväntad nyhet, att vi inte vet om vi kan gå i god för uppgiften. Samtidigt måste det påpekas att uppgiften sändes i ett brev till Monsieur De la Bord, som vi tidigare nämnt.)
Ett brev från Sverige meddelar oss, att kapten Ankarström, konungamördaren, dog under den tortyr han utsattes för, för att få honom att avslöja sina medbrottslingar.
Ur: The Times, 26 april 1792
Den nuvarande krisen (i Europa)
Vi kan inte annat än se den nuvarande krisen som ytterst intressant, hela Europa står åter inför hotet att dras in i ett krig, genom det nyligen förklarade kriget mellan Frankrike och konungen av Ungern. (Österrike)
Det som för närvarande väcker vårt intresse, är frågan hur långt vårt land kan tänkas gå, vad gäller inblandning i konflikten.
Mr. Pitts (premiärministern) strävan sägs vara att inte på några villkor blanda sig i Frankrikes affärer. Men frågan ställs hur långt vårt land kan gå för att förhindra det. skulle den franska attacken mot konungens av Ungern provinser i Brabant (Belgien), vilka vi har starka skäl att påstå, att Frankrike tänker göra, eftersom de anser att Nederländerna tillhör deras domän och att de kommer att mötas av vänligt sinnade människor, som kommer att ansluta sig till dem, och tar tillfället i akt att visa sitt motstånd.
Det är kanske inte nödvändigt att påpeka, att vårt land, Preussen och Holland är garantimakter för Nederländernas konstitution, såväl som statsbildningen själv och dess rättigheter. Om den franska vapenmakten når framgångar, kan det framtvinga ett uppror mot regeringen som drar in vårt land i konflikten.
Skadan låter sig inte begränsas till detta. Det patriotiska partiet i Holland, som det kallar sig, har på sista tiden åter gjort uttalanden som uppeggar till oro. Det råder ingen som helst tvekan om att de tänker utnyttja första bästa tillfälle att förena sig med upprorsmännen i Brabant och med fransmännen och starta ett uppror i det egna landet.
