President Kennedy - mordgåta med frågetecken

Stora klyftor i USA

Utrikespolitiken påverkade även inrikespolitiken i USA. Starka grupper var emot allt som påminde om vänsterpolitik. Ganska många räknade president Kennedy och speciellt hans bror Robert, som var justitieminister, till vänsterpolitikerna.

Det fanns djupa sprickor både i det amerikanska samhället och det demokratiska partiet. Ända sedan det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 har det partiet dominerat i sydstaterna. Det andra stora partiet i USA, republikanerna, har varit starkare i norra delen av landet.

Det demokratiska partiet har även haft anhängare i norr, men det har alltid gått en klyfta mellan demokrater från norr och söder. Demokraterna från sydstaterna har oftast varit djupt konservativa och motståndare till all sorts liberal politik, inte minst när det gällde att ge de svarta, eller afroamerikanerna, medborgerliga rättigheter.

När Kennedy började tala om denna och andra liberala politiska reformer stämplades han som kommunist och fiende i många sydstatares ögon.

Svartas krav på rättigheter

I sydstaterna krävde en växande svart medborgarrättsrörelse ledd av pastor Martin Luther King lika rättigheter för afroamerikaner.

I början av 1960-talet hade det gått hundra år sedan det amerikanska inbördeskriget. Efter krigets slut 1865 hade de svarta tillerkänts rättigheter, rättigheter som sedan fuskats bort. Nu fick det vara nog. Martin Luther King bekände sig till Gandhis lära om icke-våld. När hans anhängare demonstrerade skulle poliserna få slå dem så mycket de ville, de skulle ändå inte protestera.

Den 20 januari 1961 skrev den unge mannen James Meredith till universitetet i Oxford i delstaten Mississippi och begärde en ansökan om inträde. Detta var en oerhörd utmaning. Mississippi var den djupaste södern (på engelska Deep South) och där var rasismen kanske starkast i hela USA. Ingen afroamerikansk man hade någonsin antagits vid universitetet.

Meredith vägrades inträde. Men en högre domstol fann att Meredith nekats bara för att han var svart och därmed skulle han få studera.

Trots domen vägrade Mississippis guvernör att låta Meredith studera. Konflikten ledde till att hela delstaten stod i lågor. Folk från landsbygden, många beväpnade, sökte sig till Oxford för att hålla honom borta från universitetet.

Kennedy stöder de svarta

Till sist måste nationalgardet - trupper som lyder direkt under presidenten - sättas in för att skydda Merediths rätt att gå i skolan. Hundratals personer sårades och två personer, däribland en fransk journalist dödades i tumultet.

Journalister från hela världen var där för att skriva om saken. Nyheten att bröderna Kennedy tagit ställning för Meredith spreds över världen och väckte förtjusning i många länder.

Kennedy hade alltså under sin korta karriär hunnit skaffa sig många och ibland mäktiga fiender. En del ogillade honom automatiskt för att han var katolik och liberal, andra på grund av hans politik.

I staden Dallas i Texas var stämningen speciellt hätsk mot presidenten. Texas räknas till sydstaterna och just i Dallas hade de konservativa ett starkt fäste.

- Vad landet behöver är en man på hästryggen, inte en som rider på Carolines trehjuling, sa utgivaren för den Kennedyfientliga tidningen Dallas Morning News.

Hatpropaganda mot Kennedy

Ett besök i Dallas var ett steg inför nästa valkampanj. Kennedy trodde sig ha en god chans att bli omvald, men visste att hans ställning i sydstaterna var svag.

Inför besöket hetsade Kennedys fiender i Dallas upp stämningen. En av Kennedys medhjälpare, Adlai Stevenson, blev utbuad några dagar tidigare. En kvinna slog ett plakat i huvudet på honom och en man spottade Stevenson rakt i ansiktet.

Innan Kennedy anlände spreds flygblad med texten "Efterlyst för högförräderi". Under texten fanns foton på Kennedy tagna framifrån och i profil. Tidningen Dallas Morning News hade samma dag som presidenten kom en helsidesannons. Den räknade upp en rad exempel som hävdade att Kennedy på många sätt gjorde gemensam sak med kommunisterna och ville störta USA i fördärvet.

Skotten i Dallas

Presidenten kom med flyg och från flygplatsen skulle han åka i öppen bil genom staden.

Åskådarna verkade reserverade till en början. Efterhand som bilarna närmade sig centrum tätnade folkskarorna och entusiasmen ökade. När bilen lämnade Main Street vinkade presidenten glatt och Jackie satt vid hans sida.

- Ingen kan då säga annat än att folket i Dallas givit er ett mycket vänligt välkomnande, sa Mrs Connally, guvernörens hustru. Bilen svängde in på Elm Street och fortsatte nedför backen förbi Texas skolbokslager. Plötsligt hördes knallar. Presidenten föll ihop.

- Nej, nej ... Gode Gud de har skjutit min man, ropade Jackie. Kennedy fördes i ilfart till sjukhus.

Så här berättar en amerikansk journalist som var bland de första som nådde sjukhuset:

Presidenten låg framstupa i baksätet. Fru Kennedy hade slagit sina armar runt presidentens huvud och satt böjd över honom som om hon viskade till honom.

Guvernör Connally låg på rygg på bilgolvet. Han stödde huvud och axlar mot sin hustru, Nellie som ideligen skakade på huvudet och snyftade. Blod sipprade ut på framsidan av guvernörens kläder.

Jag kunde inte se presidentens sår. Men jag kunde se blod som stänkt över baksätet och en mörk fläck som bredde ut sig på högra sidan av presidentens mörkgrå kostym...

Jag har sedan inget klart minne av scenen på uppkörsvägen. Jag minns ett sorl av ängsliga röster, spända röster: Var i helvete är bårarna... Skaffa hit en läkare... Han är på väg... Se upp där! och någonstans ifrån, nervösa snyftningar...

Men alla ansträngningar på sjukhuset var förgäves. Inom kort spreds budet om presidentens död över världen. Många svenskar fick beskedet när den naturfilm som TV visade avbröts för meddelandet att president Kennedy dött.

 

Sorg jorden runt

I USA grät folket öppet på gatan, även om skolbarn i Dallas rapporteras ha applåderat när dödsbudet kom.

- Den natten grät de ner själva regnet från himlen, sa en irländare.

- Storbritannien har aldrig sörjt en utlänning så som det nu sörjer president Kennedy, lät det från London.

I Polen ringde alla landets kyrkklockor i en kvart på Kennedys begravningsdag, detta trots att Polen tillhörde fiendelägret Warszawapakten.

Den sovjetiske ledaren Chrustjev var först med att skriva sitt namn i den kondoleansbok som lagts ut på amerikanska ambassaden i Moskva.

Jugoslaviens ledare Tito kunde knappt tala av rörelse när han ringde för att beklaga sorgen.

På Kuba sa Castro spontant "detta är dåliga nyheter, Kennedy var åtminstone en fiende vi vant oss vid."

Men det var inte bara världens ledare som sörjde.

Skolbarn gjorde speciella minnesböcker över Kennedy.

I staden N'zérékoré i Guineas inland kom en grupp infödda med en summa pengar till sin amerikanske pastor. Pengarna skulle användas till att köpa en sävmatta att begrava president Kennedy i enligt guerzefolkets sed.

Ensam mördare eller komplott?

Snart efter mordet greps Lee Harvey Oswald för dådet. Han sattes i fängelse, men när han dagen efter skulle föras vidare till ett annat fängelse sköts han till döds av nattklubbsägaren Jack Ruby.

 

Enligt polisens utredning hade Oswald väntat uppe i ett fönster i skolbokslagret och därifrån avlossat två skott som dödat presidenten och sårat guvernör Connally.

Men nästan genast tog ryktena fart att det låg en sammansvärjning bakom Kennedys död. Ryktena ökade sedan Lee Harvey Oswald skjutits ned. Han skulle i alla fall inte kunna berätta något.

För att sätta stopp för ryktena tillsatte den nye presidenten Lyndon B Johnson en kommission som ett år senare lämnade sin rapport.

Warrenkommissionen, uppkallad efter sin ordförande Earl Warren, kom till slutsatsen att Lee Harvey Oswald ensam sköt de skott som dödade Kennedy och sårade Connally. En annan utredning flera år senare kom till samma slutsats.

Men misstankarna om en sammansvärjning fortsatte att växa och har aldrig kunnat läggas åt sidan.

Mystiska händelser efter mordet

Flera personer som undersökt fallet och skrivit böcker om det har lagt fram olika teorier. Några av dem är dessa:

• Kennedy mördades av en konservativ sammansvärjning där både grupper i CIA och den federala undersökningsbyrån (FBI) deltog.
• Kennedy mördades av exilkubaner som skyllde misslyckandet i Grisbukten på honom.
• Kennedy mördades av den amerikanska maffian. Motivet skulle vara att John Kennedy under valkampanjen fått stöd av maffian mot löfte att inte förfölja den sedan han blivit vald. När Kennedy bröt löftet mördades han.

Teorierna om en sammansvärjning fick stöd av alla de underligheter som kom fram i samband med mordet på Kennedy.

Warrenkommissionen hörde enligt flera personer som granskat fallet bara vad den ville höra.

Av 90 ögonvittnen hävdade 58 att inte alla skott kom från det skolboksförråd där Oswald fattat posto. Många tyckte sig ha sett rök som av skottlossning från en gräsbevuxen höjd till höger om vägen.

15 av vittnena stod på en viadukt omedelbart framför bilkortegen när mordet ägde rum. Sju av dessa vittnen hävdade att de sett rök ovanför denna höjd.

Men kommissionen struntade i dessa vittnesmål.

Ändrade vittnesmål

Andra vittnen hävdade att FBI tvingat dem att ändra sina berättelser så att det skulle stämma överens med teorin om den ensamme mördaren. Inte heller de uppgifterna brydde sig kommissionen om.

Ett annat bevis är den film som togs av vittnet Abraham Zapruder. Den filmen förbigicks av kommissionen med tystnad.

Genom att titta på filmen ruta för ruta kom kriminaltekniker fram till att det gick en halv sekund mellan president Kennedys och guvernör Connallys första reaktioner, när de träffades av skotten.

Då finns det två möjligheter. Antingen träffades de båda av samma kula eller också fanns det flera skyttar. Det skulle ha varit omöjligt för Oswald att skjuta så snabbt.

Mästerskyttar som provsköt hans gevär bevisade att det tog minst 2,34 sekunder att mata in en ny kula och skjuta på nytt. I den tiden inräknas inte tiden det tar att ta sikta på nytt på ett rörligt mål.

Oswald kan alltså ha varit ensam om mordet bara om den första kulan genomborrade Kennedys kropp och därefter sårade Connally i bröstet och på handleden.

Men både Connally och hans fru har berättat att först kom ett skott som träffade Kennedy sedan kort därefter ännu ett skott som träffade Connally. Detta tyder på flera skyttar.

Trots att Oswalds bakgrund flera gånger granskats in i minsta detalj har ingen kunnat svara på en viktig fråga:

- Vad skulle Oswald ha för motiv att mörda president Kennedy? I och för sig anser många att han var med om attentat, men utförde någons uppdrag.

Skjuten framifrån?

Flera läkare som såg Kennedy på sjukhuset i Dallas hävdade att ett sår han hade i halsen måste vara ett ingångssår, alltså ett sår där en kula gått in.

Utgångssår är mycket större. Men det såret kunde inte undersökas vidare. I Dallas skar läkarna upp strupen för att ge presidenten en chans att andas. Därmed förstördes möjligheten att undersöka såret i halsen.

Många anser att Warrenkommissionen egentligen hade till uppgift att slå fast att det bara var en mördare. Kommissionen måste bli klar med sin rapport före presidentvalet 1964. Kommissionen valde därför att inte lyssna till många fakta som kolliderade med den teori den skulle bekräfta. Nämligen att det handlade om en ensam mördare.

Tilltrasslade ledtrådar

Idag är alla ledtrådar så tilltrasslade och bearbetade så många gånger att det är tveksamt om det någonsin kan bringas full klarhet i mordet på president Kennedy. Svårigheterna ökar allteftersom många av dem som var med då har dött.

På 1990-talet kom nya uppgifter om att maffian skulle ha legat bakom mordet. En maffiamedlem som var döende i cancer förklarade att han varit med att planera det hela. Men ingenting kunde bevisas.

Arvet efter Kennedy

Kennedy sörjdes av nästan hela världen. I efterhand har hans personliga minne fläckats av att livvakter trätt fram och berättat att Kennedy omgav sig med ett hav av älskarinnor. Vart presidenten än kom skulle det finnas kvinnor till hands. Svårigheten var att dölja vad som pågick, speciellt för Kennedys hustru Jackie.

Trots strålglansen runt Kennedy hann presidenten inte uträtta allt han ville. Många av de reformer han planerade stoppades av kongressen, USA:s parlament. Men något av det viktigaste Kennedy gjorde var att driva igenom ett stopp för kärnvapenprov ovan jord. Sådana vapen testades i atmosfären och radioaktiv strålning från proven skadade såväl människor och djur som miljö. Kennedy lade också grunden till nya lagar som skulle ge de svarta i sydstaterna ökade rättigheter, men presidenten hann inte slutföra sitt arbete.

Vietnamkriget

Kennedy lämnade efter sig en olöst konflikt, som skulle växa sig allt större - Vietnam. 1954 hade fransmännen besegrats av kommunistiska trupper i Vietnam och tvingats lämna sin forna koloni. Men USA ville inte att en kommunistisk regim skulle ta över det delade landet. Kennedy beslöt att Sydvietnam skulle bli en barrikad mot kommunismen i norr. Vapen, pengar, rådgivare och till sist soldater sändes till Sydvietnam. 1963 stupade minst 500 amerikanska soldater. Trots USA:s stöd tycktes det inte finnas något hopp att Sydvietnams regering skulle kunna besegra kommunisterna.

I november 1963 gav USA sitt stöd åt en kupp där Sydvietnams korrumperade president Diem mördades. Men nu började Kennedy få nog. Presidenten antydde flera gånger till olika vänner att USA skulle lämna Vietnam när han väl vunnit valet 1964.

Men Kennedy fick inte uppleva det valet. Hans efterträdare Lyndon B Johnson trappade istället upp kriget. När Vietnamkriget tog slut 1975 hade det kostat USA 55 000 döda och över 300 000 sårade.

LÄS MER: John F Kennedy

LÄS MER: Kubakrisen