Under åren 1893-1914 var han verksam som advokat i Sydafrika. Där ledde han passiva motstånds-, ohörsamhets- och varubojkottskampanjer (man skulle inte köpa engelska varor) för att förbättra indiernas ställning i Sydafrika. I Sydafrika tvingades han sitta 249 dagar i fängelse för sina kampanjer. Senare satt han 2100 dagar i indiska fängelser för sin kamp mot det brittiska kolonialväldet.
1914 återvände Gandhi till Indien, där han snabbt blev ledaren för kampanjen mot England.
Gandhi startade tre stora massrörelser, mot kolonialism (en protest att England ägde Indien), mot rasism (hur de svarta och indierna behandlades i Sydafrika) och mot religiös intolerans (man skulle visa respekt inför alla religioner).
Han var den mest betydande av dem som arbetade för att det brittiska Indien skulle bli en självständig stat. Det som gjorde honom särskilt känd är hans kampmetod: ”passivt motstånd”. Det innebar att man inte samarbetade med engelsmännen, inte köpte deras varor och vägrade betala skatt.
Gandhi blev aldrig populär i London. I det engelska parlamentet talade man om honom som en ”bråkstake i blöjor”. Winston Churchill kallade Gandhi för ”denne upproriske fakir”.
Trots sin kamp mot det brittiska väldet i Indien blev han omstridd bland många ortodoxa (stränga) hinduer. Det berodde på att Gandhi tog sig an de kastlösa i Indien. Han kallade dem ”Harijans” (Guds barn). Till och med hans mest lojala lärjungar blev skräckslagna över detta brott mot tabuföreskrifterna.
Många indier kritiserade Gandhi för att han inte använde våld mot engelsmännen. Trots denna kritik och många mordförsök mot honom blev Gandhi ledare för Indiens Nationalkongress och blev det moderna Indiens grundare.
Då självständigheten uppnåddes 1947 mötte Gandhi skarp kritik från flera håll för att han godtog uppdelningen i Indien och Pakistan.
Icke-våldsaposteln Gandhi mördades mindre än ett halvt år efter det att Indien blev en självständig stat. Den 30 januari 1948 deltog Gandhi på ett hinduiskt bönemöte. En ung indier trängde sig fram mot Gandhi, bugade sig vördnadsfullt inför honom och sköt därefter tre skott med en automatpistol. Gandhi föll ihop och utropade ”O Gud, O Gud”. Efter en kort stund var Gandhi död. Mördaren, en hinduisk fanatiker, ansåg att Gandhi gynnade muslimerna i Indien.
LÄS MER: Mahatma Gandhi - en studie om civil olydnad
LÄS MER: Gandhi, icke-våldsprincipen och Indiens självständighet
LÄS MER: Gandhi inleder sin långa resa som frihetskämpe
Litteratur:
Sören Wibeck, Indiens historia, Historiska Media, 2014
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Bra Böckers lexikon 2000, band 9, Bra Böcker AB, 1996
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
