Slaget vid Gettysburg, 1-3 juli 1863, utgjorde krigets vändpunkt.
Amerikanska inbördeskriget
Det amerikanska inbördeskriget utkämpades i USA mellan sydstaterna och nordstaterna 1861-1865. Den främsta orsaken till inbördeskriget var att Abraham Lincoln, som 1861 blivit vald till USA:s president, ville förbjuda slaveri i USA:s alla delstater. Sydstaterna ansåg sig vara beroende av slavarbete i sitt jordbruk och vägrade därför att avskaffa slaveriet. Istället ville de bryta sig loss från den amerikanska unionen och bilda en egen union. Nordstaterna, under Lincolns ledning, försökte förhindra detta varefter ett blodigt inbördeskrig bröt ut.
Kriget vanns till slut av nordstaterna som hade större folkmängd och bättre ekonomiska resurser än sydstaterna.
ANNONS
Under det amerikanska inbördeskriget omkom 600 000 soldater. Det är fler än USA har förlorat i samtliga av 1900-talets krig, inklusive de båda världskrigen.
Nordstaterna kallade kriget för ”the War of the Rebellion” (upprorskriget), medan sydstaterna kallade det för ”the War for Southern Indepence” (kriget för Söderns frigörelse).
Bild: Tintazul Karta där de blå staterna representerar nordstaterna (unionen). Dessa stater var emot slaveri. De röda staterna representerar sydstaterna (konfederationen) som ville behålla slaveriet. De ljusblå är gränsstater som var en del av unionen men som tillät slaveri och ibland även gav visst stöd till sydstaterna. De grå zonerna representerar territorier som mest utgjordes av vildmark och landområden som tillhörde ursprungsbefolkningen vid den här tiden.
Det amerikanska inbördeskriget var på många sätt det första moderna kriget. Järnvägar och ångdrivna fartyg användes för trupptransporter, telegrafen användes för att skicka meddelanden från fronten och journalister använde kameran som hjälpmedel till att dokumentera döden på slagfälten.
Litteratur: Göran Rystad, Den bittra fejden - Nordamerikanska inbördeskriget 1861-1865, Historiska Media, 2000 Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995 Bra Böckers lexikon 2000, band 1, Bra Böcker AB, 1995
"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.
Nordstatsgeneralen W.T. Sherman inledde under senhösten 1864 ett fälttåg från Atlanta i Georgia till Savannah vid Atlantkusten. Under framryckningen genom Söderns kärnland användes den brända jordens taktik. Nordstatsarmén förstörde infrastruktur i form av vägar och järnvägar, dödade boskap och brände hus för att fienden inte skulle kunna få förstärkning eller mat. Genom fälttåget krossades stora delar av sydstaternas fysiska och psykologiska förmåga att föra krig. Moralen i sydstatsarmén knäcktes och massdeserteringar följde. I juni 1865 - bara fyra månader efter att slutligen sydstaternas huvudstad, Columbia, bänts ner - var kriget över...
14 april 1865 sköt John Wilkes Booth USA:s president Abraham Lincoln i huvudet när han såg en teaterpjäs. Lincoln dog nästa dag. Sex dagar tidigare hade det amerikanska inbördeskriget avslutats efter fyra år. Lincoln hade spelat en avgörande roll för nordstaternas seger mot sydstaterna. Frågan om slaveriet skulle förbjudas eller inte hade splittrat USA. Till slut försökte sydstaterna bryta sig loss från USA. Nordstaternas seger satte stopp för det men i syd fick Lincoln många fiender. En av dem var Booth som ville stoppa planerna på att ge de frigivna slavarna ökade rättigheter. Booth dödades under jakten på Lincolns mördare men han lyckades nå sitt mål. De svarta förlorade snabbt de rättigheter de fått efter krigsslutet...
Harriet Tubman föddes som slav men lyckades nå friheten genom att rymma. Hon ägnade därefter hela sitt liv åt den livsfarliga kampen mot slaveriet och blev den underjordiska järnvägens mest legendariska konduktör. Under mitten av 1800-talet organiserade hon mer än ett dussin fritagningsexpeditioner mot Södern och lyckades frita hundratals slavar...
Det amerikanska inbördeskriget varade i fyra blodiga år 1861-1865. Det beräknas att drygt 600 000 soldater dog under konflikten. Inte ens 1900-talets alla krig tillsammans, inklusive de två världskrigen, har skördat så många amerikanska liv...
Avsnitt (20:11 min) från UR:s programserie Historia fördjupat där du kan lära dig mer om amerikanska inbördeskriget. Följ med på en diskussion mellan två historiker om det amerikanska inbördeskriget. Kriget var ett av det första där man hade fotografer på plats på slagfälten. Hur ska vi förhålla oss till dessa fotografier? Hur har minnet av kriget påverkat olika delar av USA? Och varför vill vissa riva monument av sydstatsgeneraler idag?
Om Historia fördjupat: Fördjupande program om de händelser och skeenden som tas upp i serien Historia förklarad. Tillsammans med en programledare samtalar några av Sveriges främsta experter inom respektive område om historiebruk, källor och hur historiska händelser påverkar oss även idag.
Genomgång (19:44 min) där SO-läraren Frans Rönnqvist berättar om USA:s historia. Här berörs: Nordamerika före självständigheten, amerikanska revolutionen, USA expanderar, migration, västern, staterna och ursprungsbefolkningen, amerikanska inbördeskriget, första världskriget, andra världskriget, efterkrigstiden och den amerikanska drömmen.
Genomgång (55:06 min) av SO-läraren Håkan som berättar om några viktiga händelser och personer under 1700-talet fram till 1870.
Följande punkter behandlas:
Isaac Newton: 0.52 | Karl XII: 3.36 | Industriella revolutionen: 9.28 | Sjuårskriget: 15.02 | James Cook: 17.15 | Amerikanska revolutionen: 20.14 | Gustav III: 24.41 | Franska revolutionen: 27.29 | Napoleon Bonaparte: 34.25 | Sverige förlorar Finland: 38.28 | Charles Dickens: 41.19 | Charles Darwin: 43.50 | Amerikanska inbördeskriget: 48.27
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om slaget vid Gettysburg. Sommaren 1863 hade sydstatsgeneralen Robert E. Lee chansen att sätta kniven mot strupen på Abraham Lincolns nordstater. Istället lät han tillfället passera genom att ta strid mot den väldiga Potomacarmén på ett illa valt slagfält och utifrån en plan som efterhand kan konstateras vara synnerligen dumdristig. Skärmytslingarna började den 1 juli, då sydstatarna närmade sig staden Gettysburg västerifrån...
Avsnitt (18:14 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om det amerikanska inbördeskriget. År 1861 bryter ett inbördeskrig ut i det unga landet USA. Landets södra delar slåss mot de norra i ett krig som till stor del handlar om synen på slaveriet. Men hur kunde amerikanerna, som för bara några generationer sedan blivit självständiga, välja att gå ut i krig mot sina landsmän? Och vilka konsekvenser fick kriget, framförallt för den afroamerikanska befolkningen?
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Artikel i tidningen Populär historia där du kan läsa om sju olika "specialförband" under amerikanska inbördeskriget. I modern bemärkelse fanns inga specialförband under amerikanska inbördeskriget. Ändå utförde en rad enheter okonventionella uppgifter både framför och bakom fiendens linjer. Här berättar vi om sju av dem...
Artikel i tidningen Populär historia där du kan läsa om Miniékulan som revolutionerade det räfflade geväret på 1800-talet. När träffsäkerheten och det effektiva skjutavståndet ökade dog soldaterna som flugor på slagfältet...
Artikel i tidningen Populär historia där du kan läsa om Ulysses S Grant. När amerikanska inbördeskriget bröt ut jobbade Ulysses S Grant som allt-i-allo i sin pappas läderbutik. När kriget var slut hade han som hyllad överbefälhavare vunnit det åt nordstaterna. Några år senare blev han USA:s president.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Under sin offensiv genom sydstaterna lämnade general William Tecumseh Sherman död och förödelse efter sig. Han betraktade civilbefolkningen som ett militärt mål och brände städerna i en total krigföring...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om slaget vid Pea Ridge 1862. En numerärt överlägsen sydstatsarmé under Earl van Dorn hade möjligheten att vinna en avgörande seger i Arkansas. Men en skrivbordsofficer från nord utmanövrerade den äregirige generalen.
Harriet Tubman var en av den underjordiska järnvägens mest legendariska konduktörer. Hon föddes in i slaveriets bojor, men slog sig fri och ägnade hela sitt liv åt den livsfarliga frigörelsekampen.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Harriet Tubman och 1800-talets USA? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Harriet Tubman. The road to freedom av Catherine Clinton; Harriet Tubman. Conductor on the Underground Railroad av Anne Petry; The life of Harriet Tubman Moses of the Underground Railroad av Anne E. Schraff; Slaveri en världshistoria om ofrihet (del 3, 1800 till nutid) av Dick Harrison
Artikel i Läkartidningen där det berättas om sjukdomar, skador och sjukvård under det amerikanska inbördeskriget - ett av historiens dödligaste krig. Av soldaterna i kriget, drygt tre och en halv miljon, avled 618 000. Endast en tredjedel av dödsfallen berodde på stridsskador. Dödligheten berodde framför allt på sjukdomar. I förläggningarna rådde trängsel, brist på sanitet och dåligt skydd mot kyla och hetta. Detta kombinerades med usel personlig hygien och bristfällig föda...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om slagfältet under det amerikanska inbördeskriget. I täta kolonner och med vajande fanor beordrades soldaterna att marschera rakt mot fiendeelden. Den framgångsrika taktiken från Napoleonkrigen upprepades under amerikanska inbördeskriget – nu med förödande resultat...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Robert E Lee - sydstaternas mest berömda befälhavare under amerikanska inbördeskriget. 55 år gammal lämnade Robert E Lee skrivbordet och ställde sig i spetsen för en sydstatsarmé. Hans förmåga att utmanövrera sina numerärt överlägsna motståndare har gjort att han gått till historien som inbördeskrigets främste general...
