Det var i Mecka som kameldrivaren Muhammed (omkr. 570-632) uppträdde som väckelse- och domsprofet. Enligt islam var det i egenskap av Guds sändebud som Muhammed predikade om lydnad för Gud och om de straff som skulle drabba de ogudaktiga. Muhammed byggde sin förkunnelse på en rad extatiska upplevelser. I dessa skulle, enligt Koranen, Gud själv genom ärkeängeln Gabriel ha uppenbarat sig för Muhammed. Upplevelserna nedtecknades i Koranen.
Skaran av anhängare till Muhammeds lära ökade snabbt. I Muhammed såg muslimerna människan Muhammed, som var sänd av Gud att uppenbara Guds vilja. Han blev ledaren, inte för en stam utan för en församling, ett folk, där samhörigheten grundades på en gemensam tro.
Det uppstod en krigisk konfrontation med oliktänkande grupper. I ett slags heligt krig, djihad, kämpade muslimerna för sin tro och för Guds sändebud Muhammed. Termen djihad betyder egentligen strävan, dvs strävan att utbreda tron, men används ibland av muslimer som beteckning för heligt krig.
Kalifatet
När Muhammed dog uppstod frågan om vem som skulle bli profetens ställföreträdare och ledare för muslimerna, kaljf.
Abu Bakr, profetens svärfar, blev den förste kalifen. Efter honom följde Umar, som också var svärfar till profeten. Umar mördades år 644 och efterträddes av profetens svärson Uthman, som kom från den mäktiga Umayya-familjen i Mecka. Många var missnöjda med Uthmans politik och ville ha profetens kusin Ali som kalif.
När Uthman under mystiska förhållanden mördades utsågs Ali till kalif. Denne flyttade kalifatets centrum till Irak. Men valet av Ali var inte populärt bland umayyaderna, som i Damaskus samlade sig kring Uthmans släkting Muawiya. Denne misstänkte Ali för att ha mördat Uthman och ville utkräva hämnd. Strider följde om frågan om vem som var rätt kalif för muslimerna. Ali gick med på en skiljedom som kom att splittra muslimerna i tre grupperingar: sunniter, shiiter och kharidjiter.
Sunniter och shiiter
Idag är ca 85 procent av världens muslimer sunniter. De anser att den som valts till statschef också ska vara religiös ledare. Genom en fast samhällsstruktur ges muslimen en möjlighet att uppfylla sina plikter mot Gud. All religiös kunskap finns i Koranen och i profetens Sunna, dvs de seder Muhammed och de fyra första kaliferna följde i olika situationer. Inga tillägg eller ändringar får göras i dessa skrifter.
Sunniterna följer den religiösa lagen sharia. Men tidigt bildades ett flertal lagskolor som tolkar sharia något olika. Wahabiterna i Saudiarabien betonar t.ex. vikten av en moralisk, religiös väckelse. Andra reformrörelser pekar på behovet av att föra in modern vetenskap och teknik i islams föreställningsvärld.
