Något folkslagsbegrepp förekom knappast i förislamisk tid, utan arab betydde då snarast nomad. Muhammed talade om ett arabiskt språk. Det var därför först efter hans tid och i samband med den stora erövringen som araberna blev ett erkänt folknamn.
Muhammed enar araberna under islam
I början av 600-talet e.Kr var kameldrivaren Muhammed bosatt i Mekka, där kristna och judiska influenser korsades. Genom sina uppenbarelser lade han grunden till en lära, ur vilken världsreligionen islam skulle växa fram.
Sträng monoteism (tron på en Gud) är utmärkande för islam, och till de trognas främsta plikter hör att prisa Guds godhet och förbereda sig inför domens dag. Allt detta sker i enlighet med noggranna instruktioner som Allah (Gud) själv gett till profeten Muhammed. Läran finns nedtecknad i Koranen, muslimernas heliga bok.
Muhammed kom i strid med de härskande i Mekka, särskilt med Kabas (den svarta stenens) präster som ville bevara sina traditionella gudar.
År 622 e.Kr flydde han från Mekka till Medina. Denna händelse är utgångspunkten för arabernas tideräkning.
Religionsstiftaren Muhammed blev även en viktig politisk och militär ledare.
År 632 e.Kr dog Mohammed. Han hade då hunnit med att erövra Mekka och hela Arabien.
Islam expanderar
En lavinartad arabisk expansion ägde rum under århundradet efter Mohammeds död. Huvudmotiven var politiska och ekonomiska, knappast religiösa. Arabien var överbefolkat. Ökenstammarna befann sig på en kulturnivå som liknande de skandinaviska folkens. Liksom vikingarna var de rovlystna och krigiska. Den religiösa och politiska kraftsamlingen som Muhammed hade genomfört blev en viktig förutsättning för de arabiska framgångarna. Muhammeds efterträdare kallades kalifer (ställföreträdare).
Det persiska riket erövrades liksom stora delar av det östromerska riket, främst Syrien, Palestina och Egypten. Araberna lade även under sig västra Nordafrika.
År 711 gick araberna över till den iberiska halvön varefter det västgotiska riket i Spanien störtades.
År 718 och år 732 vann emellertid det kristna Europa två stora segrar över araberna. Efter detta hejdades den islamitiska religionens framträngande i Väst- och Östeuropa. Den ena segern vanns av den bysantinske kejsaren Leo III utanför Konstantinopels murar, den andra på slätterna vid Poitiers i Frankrike av major domus Karl Martell.
I mitten av 700-talet härskade muslimerna över ett av de största rikena någonsin. Kalifatet nådde då sin största omfattning och sträckte sig från Atlanten till Indien (se karta).
Arabiska blir det förhärskande språket
Araberna gjorde snabba framsteg även på kulturens och samhällsorganisationens områden. I mångt och mycket tillämpade de samma måttfulla imperiepolitik som perserna en gång hade gjort. Man bevarade de olika ländernas förvaltningssystem och lämnade de underkuvade folken ganska stor frihet. Araberna tvingade inte de erövrade folken att bli muslimer, men de som inte blev muslimer fick betala betydligt mer i skatt. Därför blev många muslimer. Men den arabiska aristokratin blev en härskande överklass.
.jpg)
