Tvångsarbete i hushåll är en av de mest dolda formerna av slaveri. Det drabbar främst kvinnor och flickor som tvingas arbeta mot mat och husrum i privata hem. De städar, lagar mat, tvättar och passar barn. Offren hålls ibland inlåsta och isolerade och utsätts ofta för våld och sexuellt utnyttjande.
Slaveri som går i arv drabbar människor som föds in i slaveri för att de tillhör en grupp som diskrimineras i samhället, det gäller till exempel många minoritetsgrupper. De förväntas utföra vissa av de hårdaste och smutsigaste sysslorna utan lön.
Utnyttjande av barn till tvångsarbete förekommer över hela världen. Miljontals barn tvingas utföra farliga, skadliga arbetsuppgifter, i till exempel verkstäder, jordbruk, som barnsoldater och som sexslavar. FN räknar med att ungefär hälften av alla som fallit offer för nutida slaveri är barn (under 18 år). Barn är särskilt utsatta och sårbara och har rätt till särskilt skydd enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.
Människohandel (trafficking) drabbar enligt FN omkring fyra miljoner människor varje år. De förs över gränser eller inom sitt eget land för att utnyttjas till tvångsarbete. De blir kidnappade, sålda, lurade, tvingade eller på annat sätt försatta i hopplösa situationer, där de allra flesta utnyttjas för sexuella ändamål.
Människohandlarna tjänar stora summor på att utnyttja människor för att möta kundernas efterfrågan, vare sig det handlar om sex med barn eller billig arbetskraft till byggarbetsplatser eller jordbruk.
Världens skuldslavar gör billiga varor åt oss
När Naushath Babu var 11 år fick han sluta skolan och börja jobba i en smyckeverkstad. Han blev en av Asiens miljontals skuldslavar som tvingas tillverka billiga produkter – smycken, fotbollar, kläder och mattor – även för den svenska marknaden.
Naushath tillhör en folkgrupp som betraktas som mindre värd i Indien. De tvingas ta de smutsigaste, lägst betalda jobben.
Familjens problem började när hans pappa lånade pengar av en rik affärsman för att köpa medicin. Räntan var skyhög och snart kom pappan efter med avbetalningarna. Då krävde affärsmannen att Naushath skulle flytta till hans verkstad och jobba av skulden.
Naushath fick jobba 16 timmar om dagen, sju dagar i veckan och sov på golvet i ett hörn av verkstaden. Hela dagarna doppade han smycken i starka kemikalier, som svavelsyra och cyanid och polerade dem med vassa instrument. Han tappade känseln i fingertopparna och fick ofta skärsår. På kvällarna var han ensam kvar i verkstaden med affärsmannen som drack och misshandlade honom med bälten, skor, stolar och flaskor. Lönen, 14 kronor i veckan, tog affärsmannen som avbetalning på skulden. Men eftersom räntan på lånet var högre än vad han tjänade så ökade föräldrarnas skuld istället för att minska.
Barnarbete och tvångsarbete är olagligt i Indien, men nästan inga av de fattiga människor som drabbas vill eller vågar gå till polisen. Lokala myndigheter blundar ofta för utnyttjandet av barn, inte minst för att det ofta är mäktiga och rika människor som står för lagbrotten. En del av skulden faller också på de utländska företag som inte kräver och kontrollerar att varorna produceras på ett bra sätt.
Naushath fick hjälp till slut. En av hans släktingar kontaktade en indisk organisation som kämpar för mänskliga rättigheter. De startade en kampanj för att få Naushath fri och lyckades få uppmärksamhet i tidningar och på TV. Lokala politiker engagerade sig också och affärsmannen kallades till domstol. Han fick order om att släppa Naushath fri och inte kräva mer pengar av familjen.
– Jag var fruktansvärt smutsig och hade sår och ärr över hela kroppen, säger Naushath idag. Det tog lång tid innan jag hämtade mig, men jag var lycklig och kunde börja skolan igen.
Naushath blev fri men hans öde är ovanligt. Miljontals andra barn är fortfarande fast i skuldslaveri runt om i världen.
LÄS MER: Nutida slaveri (artikelserie)
LÄS MER: Mänskliga rättigheter
LÄS MER: Brottslighet och kriminalvård
Text: Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
Materialet har tidigare varit en del av skolmaterialet ”Slaveri då och nu – Rätten till frihet” som getts ut av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige i samband med ett informationsprojekt om Sveriges roll i det transatlantiska slaveriet och om nutida slaveri. Bakgrunden är att regeringen i juli 2007 beslutade att delegationen tillsammans med organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och mot rasism och diskriminering skulle genomföra kommunikations- och kunskapshöjande aktiviteter till minne av att det är 200 år sedan den transatlantiska slavhandeln avskaffades.
Läs mer om
