När slavskeppen närmade sig land försökte kaptenen få slavarna att se mindre sjuka och magra ut. De fick färsk frukt och fet mat för att lägga på hullet. För att få liv i förtvinade muskler tvingades slavarna springa, sträcka på sig och dansa. Allt för att få ett bättre pris vid slavauktionen på land.
Dansen och sångerna blev senare ett sätt att visa sin hemlängtan och dröm om frihet. Slavarnas musik blev också grunden för musikstilar som växte fram på 1900-talet, som jazz, reggae, rock, soul och pop.
Triangelhandeln
Slavhandeln över Atlanten brukar kallas triangelhandeln, eftersom skeppen gjorde resan i tre delar som i en trekant. I Europa lastade man tyger, kopparföremål, järn, vapen och sprit, som fördes till Västafrika. Där man bytte lasten mot afrikaner, som såldes som slavar till plantager i Västindien, Sydamerika och Nordamerika. Där odlades kaffe, bomull, tobak och socker, som fördes till Europa. Slavhandlare och köpmän blev rika. Europeiska hamnstäder blomstrade.
Slavhandelns stora vinster investerades i handel och fabriker i Europa, där industrialiseringen pågick. Europa och även Sverige kan tacka slaveriet för det välstånd som byggdes upp. Det öppnades caféer och tehus, tobaksrökning blev vanligt och rom blev en sällskapsdryck – allt vanor, som kom med slavhandelns varor.
Text: Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
Materialet har tidigare varit en del av skolmaterialet ”Slaveri då och nu – Rätten till frihet” som getts ut av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige i samband med ett informationsprojekt om Sveriges roll i det transatlantiska slaveriet och om nutida slaveri. Bakgrunden är att regeringen i juli 2007 beslutade att delegationen tillsammans med organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och mot rasism och diskriminering skulle genomföra kommunikations- och kunskapshöjande aktiviteter till minne av att det är 200 år sedan den transatlantiska slavhandeln avskaffades.
Läs mer om