Fastan och påsken

Fastan, passionstiden, stilla veckan och påsk är typexempel på religiösa seder i kristen tappning. Samtidigt bygger påskhögtiden delvis på arvet från judendomen. Faste- och påsktiden har också många influenser från folktro och från folkliv som kan ledas tillbaka till medeltiden och t.o.m. till förkristen tid.

Bild: Didgeman

Enligt kristen tradition firas påsken för att minnas att Jesus dog och uppstod för alla människors skull. Under påsken firas segern över döden och kärlekens vinst.

Förfastan (inkl. fastlagen)

"Förfastan" är en 24 dagar lång period inom kyrkoåret som infaller före den stora påskfastan. Förfastan inleds med söndagen Septuagesima (64 dagar före påskdagen) och avslutas med fastlagen som är ett samlingsnamn för de tre dagarna: fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. Fettisdagen är den sista dagen under förfastan och efterföljs av den s.k. askonsdagen (onsdagen efter fet-tisdagen) som inleder den 40 dagar långa fastetiden före påsken (påskdagen).

Fastlagen

Fastlagen är de tre dagar som infaller precis före själva fastan (fastan påbörjas inom kristen tradition 40 dagar före påsk).

ANNONS

Olika uppfattningar om påsk

Alla dagar från skärtorsdagen fram till annandag påsk kallas i folkmun för ”påsken”.

Men enligt kyrklig tradition är det egentligen påskdagen - den dag då Jesus uppstod - som inleder påskveckan.

På påskdagen har Jesus vunnit över döden genom att uppstå till livet igen. I och med det är ondskan och döden besegrade.

Att Jesus vinner över döden är centrum i kristen tro.

Under fastlagen förberedde man sig för den kommande fastan genom god mat och fest. Särskilt söderut i Europa kunde det ta sig ganska rejäla uttryck. Detsamma gäller i mindre skala även i Sverige med mat, dryck och upptåg.

Fettisdagsbullen är en kvarleva av fastlagsfestandet. Fettisdagsbullen/semlan/hetväggen var från början en lyxrätt. Benämningen semla kommer från latinets simila (= finskiktat vetemjöl). En sådan lyx kunde man - där man hade råd - unna sig dagen innan den stora fastan började under askonsdagen (askonsdagen infaller alltid onsdagen efter fettisdagen).

Även de gamla namnen fläsksöndag, bullamåndag, stenkaketisdag (eller pannkake- eller fettisdag) minner om fastlagsfestandet. En rest av fläskdieten under fastlagen är de öländska kroppkakorna.

Tisdagen före den köttlösa fastan frossade man på både bröd och fläsk. I spåren av fettisdagen har stekt fläsk och bruna bönor blivit en svensk nationalrätt.

Den stora festen under fastlagen var och är den årliga karnevalen (carne vale = "farväl kött"). Fortfarande förekommer den i hela den katolska världen. Mest känd är karnevalen i Rio, men den är bara en av tusentals.

I Sverige finns många kvarlevor av karnevalsfirandet. Växjöbiskopen Esaias Tegnér talade på 1830-talet fortfarande om "Smålands karneval". Benämningen används ännu om olika festligheter i städerna, t.ex. bland studenterna i Lund och Uppsala. Men då har man tidsmässigt släppt sambandet med den ursprungliga fastlagskarnevalen. Karnevalerna innebar alltså upptåg, utklädnad, festande och drickande. Under medeltiden och fortfarande i katolska länder utmanade man ofta det kyrkliga etablissemanget (de mäktigaste personerna inom kyrkan). Man kunde välja en narrbiskop eller narrpåve för en dag (en byfåne eller t.o.m. ett djur), klä upp honom, hylla honom och så vidare. Alla sociala begrepp kunde ställas upp och ner. Ofta förekom så mycket av dryckenskap och sexuell lössläppthet att kyrkan ansåg sig tvungen att gripa in.

På landet hölls i Sverige bystämmorna på fastlagsmåndagen. Bruket med fastlagsris är fortfarande vanligt. Det hade från början en dubbel innebörd. Dels förde man in den första grönskan (björkriset) i huset. Dels var fastlagsriset en vädjan till de gudomliga makterna om att ge fruktbarhet och goda skördar. På många håll använde man kvistarna till att risa varandra. Också detta var en gammal magisk-rituell akt med oklart ursprung.

Fastan

Enligt kyrklig tradition börjar fastan 46 dagar före påskdagen. Fastan varar i 40 dagar men bryts varje söndag. Man fastar alltså inte i 40 dagar i rad. Fastan inleds med askonsdagen och avslutas på påskaftonen (dagen före påskdagen).

Under askonsdagen började fastan - kyrkans stora botgöring. De som skulle göra bot för att (på skärtorsdagen) kunna tas upp i församlingen igen, strödde aska på sitt huvud. Askan kom från de palm- eller videkvistar som hade använts på palmsöndagen föregående år. Fortfarande talas det ibland om att "klä sig i säck och aska". I Svenska kyrkan har man numera återupplivat traditionen med särskild askonsdagsgudstjänst. Då kan prästen med aska göra ett korstecken på deltagarnas panna: ett tecken på bot och fasta.

ANNONS

De båda sista veckorna av fastan kalls passionstiden. Då kulminerar åminnelsen av Jesus lidande och död. Därför är också den sista, "stora" veckan (stilla veckan) central i kristet fromhetsliv. Ännu mera gällde detta under medeltiden. Passionstiden innefattar i regel rika inslag av kristet färgade bruk och symboler.

Stilla veckan kallas också dymmelveckan eftersom man under de första dagarna ringde till sammankomst i kyrkorna med hjälp av en träkläpp (dymmel, dymling) istället för med den vanliga metallkläppen. Bruket hänger samman med den gamla föreställningen att Blåkullakäringarna vid sin luftfärd tog sin tillflykt till klocktornen. Dymmeln behölls t.o.m. onsdag som därför kallades dymmelonsdag.

Föreställningarna om Blåkulla var tidigare knutna till just dymmelonsdag. Senare flyttades de till skärtorsdag och påskafton. Det kan hänga samman med att skärtorsdagen 1772 förlorade sin karaktär av helgdag. Dymmelonsdag var då inte längre helgdagsafton - men det var skärtorsdag och påskafton.

Stilla veckan

Stilla veckan är den sista veckan i den 40 dagar långa fastetiden före påskdagen. Stilla veckan inleds med palmsöndagen och avslutas med påskaftonen.

I samband med palmsöndagen har man under lång tid firat Jesus intåg i Jerusalem med palmprocessioner. Fortfarande förekommer på många håll videkvistar och processioner vid palmsöndagens mässa. Numera har palmsöndagen fått en ny betydelse - som slutpunkt för Lutherhjälpens fasteinsamling.

Efter dymmelonsdag följer skärtorsdag, långfredag och påskafton. Ledet "skär" i skärtorsdag går tillbaka på "skära" (= rena) och syftar på att botgörarna då renades från sina synder och återupptogs i församlingen. Helgdagens texter handlar om hur Jesus tvättar sina lärjungars fötter och om nattvardens instiftelse (tillkomst).

På skärtorsdagen målade man kors över dörrposterna som skydd för folk och fä. Det går tillbaka till berättelserna i Gamla testamentet om det israeliska folkets flykt från Egypten. Men seden har också varit förknippad med tron på påsken som en häxsabbat (då häxorna färdades till Blåkulla för att delta i riter med djävulen).

Långfredagen är och har varit koncentrerad på Jesus lidande och död. Däremot bygger inte påskaftonsfirandet i samma utsträckning på kyrkliga traditioner.

Påskfirandet

Under påskaftonen når olika folkliga och t.o.m. förkristna riter och föreställningar ytan. Det gäller föreställningarna om Blåkulla och påskkäringarna. Sambandet mellan påskafton och Blåkulla illustreras kanske bäst av att barn klär ut sig till påskkäringar som samlar ägg och godisägg i sina korgar.

Att påskaftonen i Sverige kommit att bli den stora ”firardagen” under påsken kan ses som en parallell till julaftonen. Påskafton förknippas i Sverige ofta med påskmat och ägg. I delar av västra Sverige - framför allt i Västergötland - tänds även påskeldar.

ANNONS

Påskäggen

Till påskaftonens rituella utbud hör kanske främst påskägg, ägglekar och annat. Äggätandet vid påsk har gamla traditioner, även om hönsägg numera har fått konkurrens av godis- och marsipanägg. Äggätandet hänger samman med att hönsen började värpa ordentligt framåt vårkanten - under vintern var det därför ont om ägg. Dessutom var ägg förbjudna under fastetiden, men på påskaftonen kunde man ta igen allt det uteblivna äggätandet.

Men ägg är också en gammal uppståndelsesymbol. Som en kyckling bryter äggets skal, bröt Jesus på påskdagens morgon gravens bojor och försegling - liksom den kristne på yttersta dagen ska stå upp ur sin grav.

Uppståndelsesymboliken är vad äggen beträffar stark i ortodoxa kyrkor. Där samlas man på många håll och äter ägg och annan mat vid de anhörigas gravar på påskdagens morgon. Bruket förekommer också bland ortodoxa invandrare i vårt eget land.

Till äggriterna hör också målningen av äggen och gamla ägglekar som äggpickning och äggrullning.

Påskmaten

Men påskens ätande är inte bara ägg. Precis som vid förfastan (före fastetiden) började människor festa när fastan var till ända. På katolsk tid välsignade man matvaror som kött, bröd, smör och ägg i kyrkan på påskafton.

Fisk var den tillåtna maten också under fastetiden. Att lax idag är vanligt vid våra smörgåsbord, lunchbord och middagsbord vid påsk kan hänga samman med att man då tar farväl av fastetiden.

I centrum för det judiska påskfirandet var påsklammet - också när Jesus och hans lärjungar firade påsk. I Sverige har lammsteken vid påsk blivit ett problem eftersom lamningen (då lammen föds) inte sker förrän efter påsk (till skillnad från i mera sydliga länder). Att man ändå har kunnat behålla traditionen med lammstek vid påskdagsmiddagen hänger samman med att sådana får klassificeras som lamm som är yngre än ett år (dvs. fjolårslamm).

I påskens ätande och drickande ligger säkert också mycket av vårfest. Man firar att solen nu övergår i en ny fas, att dagen är längre än natten. Liksom vid jul, midsommar och Mickelsmäss hänger detta säkert samman med kopplingen till solåret och till skörd och fruktbarhet.

Kyrkligt sett har påskafton varit en mellandag (när Jesus vilar i graven och/eller stiger ner i dödsriket). På senare år har påsknattsmässan på påskaftons kväll börjat bli en "stor" gudstjänst. Men den hör innehållsmässigt till påskdagen.

Påskeldar

Påskeldarnas bakgrund är osäker. Det finns forskare som för dem tillbaka till förkristna bruk att tända eldar till vårgudinnan Ostara och Balder, Nordens ljusgud. Andra menar att de kan vara relativt sena kulturella importer. Folklivsforskaren Nils-Arvid Bringéus hävdar att påskeldarnas utbredningsområde, som stämmer ganska väl med det medeltida Skarastiftet, talar för ett samband med medeltida kyrkliga traditioner (som i sin tur kan gå tillbaka på förkristna bruk som sedan har kristnats).

Påskdagen

Påskdagen är Kristi uppståndelses fest - den dag då Jesus blev levande igen. Från början var varje söndag en påskdag, en "Herrens dag", då de kristna samlades i tron att deras Herre fanns där levande ibland dem. När kyrkoåret växte fram var det just med påsken som centralpunkt. Resten av kyrkoåret kom på olika sätt att relateras till den stora påskfesten.

I västerlandet styrs tiden för påsken av månåret. Påskdagen infaller första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. I östliga kyrkor räknar man på annat sätt.

Det förekommer ibland meningsskiljaktigheter kring frågan om vilken tid som ska gälla för påskens firande. Idag firas påsken i olika delar av kristenheten på skilda helger. Med invandringen slår detta igenom också i vårt eget land.

Efter uppståndelsen stannade Jesus enligt den fromma traditionen kvar på jorden i fyrtio dagar. Sedan lämnade han jorden och återvände "till Fadern", till ett liv i en annan dimension. Denna dagen - den fyrtionde dagen - när Jesus lämnar sina lärjungar, kallas fortfarande "Kristi himmelsfärds dag". Det är en av de få kvarvarande helgdagar som firas på en s.k. arbetsfri vardag.

Sju veckor efter påsk firade man i Israel en skördefest - den judiska pingsten. Inom kristendomen firas pingsten (= "den femtionde dagen") till minne av hur den helige Ande föll över apostlarna (Jesus lärjungar).

LÄS MER: Fastlagens, fettisdagens och semlans historia

LÄS MER: Fastlag och fasta

LÄS MER: Påsk

LÄS MER: Påskfirandet förr och idag

LÄS MER: Kyrkoåret

LÄS MER: Kristna traditioner och högtider

LÄS MER: Fem märkligaste sakerna med påsken och påskfirandet

PODCAST: Påsk och påskfirandet

PODCAST: Fastlagen och fastan

PODCAST: Jesus död och uppståndelse

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför firas påsken, enligt kristen tradition?
Vad är "förfastan" och när börjar den?
Vad händer under fastlagen och vilka dagar ingår i den?
Vad är "askonsdagen" och hur börjar fastan?
Vad innebär stilla veckan och när startar den?
Vad är speciellt med skärtorsdagen?

Fundera på:

Hur påverkas dagens påskfirande av äldre traditioner och folktro?
Ge exempel på svenska traditioner som har att göra med fastan och påsken.

Ta reda på:

Berätta kortfattat om ursprunget till någon av de traditioner eller bruk som nämns i texten, men som inte förklaras där.
Undersök hur fastan eller påsken firas i någon annan kultur eller religion.

Text: Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.

Senast uppdaterad: 15 februari 2024

Publicerad: 15 juli 2020

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio