Var Judas verkligen en förrädare?

klocka
Lästid 8 minuter
Judas Iskariots svek mot Jesus har blivit sinnebilden av förräderiet. Men sålde han verkligen ut sin läromästare för trettio silverpenningar? Var Judas överhuvudtaget en förrädare?
M

Judas Iskariot ger Jesus en kyss (Judaskyss) för att peka ut honom inför ordningsmakten så att han skulle kunna gripas. Ordet "judaskyss" används än idag ofta synonymt för svek.

Sinnebilden av en förrädare

Det är kväll i Jerusalem. Den kände folktalaren vilar ut i en av stadens parker, omgiven av sina allra närmaste. Då dyker ordningsmakten upp – i sällskap med en av rörelsens egna. Denne har fått betalt för att förråda sin vän. Jag ska visa er vem det är, säger han. Därpå går han fram och omfamnar sin ledare. Denne grips, ställs redan samma natt inför rätta och avrättas nästa dag.

Vilket motbjudande förräderi. Författaren Jean Paillard sammanfattar:

”Att förråda en vän är fult. Att förråda honom för pengar är fulare. Att dessutom förråda honom med en kyss är fulast. En man anses ha gjort sig skyldig till denna trefaldiga vidrighet: Judas Iskariot. Därför är han sedan tvåtusen år föremål för en universell förkastelsedom.”..

ANNONS

ANNONS

Judas namn är förräderiets själva varumärke.

Varför blev Jesus förrådd?

Vi vet ganska säkert att något hände: Omkring år 33 avrättades en man som hette Jesus i Jerusalem. Historikern Flavius Josefus (37-100) nämner honom som en välkänd orosstiftare. Romaren Tacitus (55-120) skriver om en man som kallades Kristus och avrättades under kejsar Tiberius regeringstid, efter en dödsdom av prokuratorn Pontius Pilatus. Och så vidare.

De dåtida kristna källorna är dessutom överens om att Jesus blev förrådd. Och att det var någon av de egna som angav honom. Den sistnämnda uppgiften brukar betecknas som trovärdig, eftersom den unga kristna rörelsen knappast hade intresse av att hitta på en intern förrädare när det hade varit så mycket enklare att skylla på någon yttre fiende.

Alla är överens om vem som gjorde det: Judas Iskariot, en av Jesus mest betrodda medarbetare och ansvarig för rörelsens ekonomi, fick plötsligt ingivelsen att lämna ut sin ledare till en säker död.

Men varför? Ingen av de fyra evangelister, som med stigande detaljrikedom beskriver vad som hände i Jerusalem den där påsken, levererar ett motiv till förräderiet.

I tvåtusen år har teologer och kyrkoledare, historiker och diktare, försökt hitta ett svar på denna gåta: Varför blev Judas en förrädare?

Hade Judas ekonomiska eller politiska motiv?

Gjorde han det för pengarna? Judas fick trettio silverpenningar av de judiska översteprästerna för att lämna ut Jesus till de romerska myndigheterna. Än idag talar vi om Judaspengar så snart någon gjort en ekonomisk vinst på att svika.

Men det är faktiskt bara evangelisten Matteus som hävdar att Judas begärde pengar. Hos Markus (som skrev sin berättelse först) är det översteprästerna som erbjuder honom summan, som är nästan löjligt liten i sammanhanget. Om Judas var ute efter pengar kunde han ju för övrigt lätt ha stulit ur kassan. Men inget tyder på att den förste kristne kassören ägnade sig åt ekonomiska oegentligheter.

Hade Judas politiska motiv? Det finns en del som tyder på att Judas var selot, skriver Jean Paillard. Seloterna var en revolutionär, militant rörelse som manade till uppror mot den romerska ockupationsmakten. En central åtgärd i kampen var att vägra betala skatt till kejsaren i Rom, exempelvis tempelskatt.

Jesus betalade tempelskatten. Tillfrågad om varför gjorde han klart att hans egen kamp var religiös, inte politisk: ”Ge kejsaren vad kejsaren tillhör och Gud vad Gud tillhör.” För en hängiven selot måste detta framstå som förräderi. Lite senare började Jesus dessutom prata om sin egen förestående död och begravning. Allt detta måste ha retat upp den som hade politiska förväntningar på honom. Med den tolkningen är det lättare att förstå varför Judas valde att hoppa av; alla hans förhoppningar på Jesus som en judisk nationalhjälte, en befriande Messias, hade grusats.

ANNONS

ANNONS

Men detta är en förklaring som lanserades först långt senare. En av de första att på detta sätt omvärdera Judas var den tyske diktaren Friedrich Gottlieb Klopstock (1724-1803), som skrev ett stort episkt poem som hette Messias. Under det följande 1800-talet, när olika ”befrielserörelser” växte sig allt starkare i Europa, dök Judas nationalistiska motiv upp allt oftare i konst och litteratur. De samtida källorna ger däremot teorin klent stöd.

Var det helt enkelt så att den kristna rörelsen behövde en förrädare? Inte just då kanske; om vi får tro evangelisterna var Jesus en av sin tids mest kända förkunnare och helbrägdagörare, och hans anhängare blev hela tiden fler. Hans ankomst till Jerusalem påsken år 33 väckte stort uppseende och det behövdes knappast en intern förrädare för att peka ut honom för ordningsmakten.

Förräderiet var viktigt för mytbildningen om Jesus död och uppståndelse

Men i den berättelse som formades av de kristna under de följande decennierna är förräderiet ett centralt motiv. Resonemanget går ungefär så här:

Jesus död gjorde dem bestörta som hade satsat allt på honom. Det exalterande äventyret hade slutat snöpligt. Den tilltänkte befriaren hade avrättats. Enda sättet att vända besvikelsen till något hoppingivande var att rannsaka de gamla judiska skrifterna och i dem finna en plats för Jesus öde. Hur kunde hans död passas in i Guds plan?

Redan Paulus, som några år efter händelsen började arbetet med att skapa en kristen organisation, såg Jesus avrättning som det centrala i budskapet. Frälsarens död och uppståndelse var nödvändiga för att de gamla profeternas ord skulle ”fullbordas”. Och för denna död krävdes en förrädare.

De evangelister som senare skrev ner berättelsen gick på samma linje. Fyra av dessa texter finns i Nya Testamentet, och för varje gång saken berättas har Jesus allt större koll på vad som sker. ”Den från början värn- och skyddslöse Jesus blir från det tidigaste till det senaste evangeliet hela tiden mäktigare” skriver Elaine Pagels och Karen King i sin bok Reading Judas. I det avslutande Johannesevangeliet går Jesus så långt att han förutser sin egen död och uppmanar Judas att bli förrädare så att det kan bli som de gamla profeterna spått: ”Gör genast vad du ska göra”, säger han. Därmed blir förräderiet nästan som ett förtroendeuppdrag.

Handlade Judas på uppdrag av Jesus?

Var Judas i själva verket en profet, som handlade på uppdrag av Jesus? Det fanns de som hävdade detta, under den tid när kristendomen fortfarande var en ny och brokig rörelse full av motstridiga uppfattningar.

Den nionde april 2006 publicerade tidskriften National Geographic en text där Jesus gör klart att Judas är den ende av de tolv lärjungarna som verkligen har förstått hans budskap, och därför är den som ska föra det vidare.

ANNONS

ANNONS

Texten var skriven på papyrus och hade påträffats redan 1976 i en grotta nära den egyptiska staden Minya. Eftersom fyndet nästan omedelbart stals dröjde det många år innan forskarna fick tillfälle att undersöka det. Dokumentet kunde dateras till 300-talet, men var en avskrift av en text som skrevs ungefär år 150. Det fick snabbt namnet Judasevangeliet, eftersom dess okände författare här lanserar Judas som kristendomens verkliga profet.

Texten är skriven som en dialog. ”Gå bort från de andra så skall jag berätta för dig om rikets mysterier”, säger Jesus till Judas. I textens dramatiska slutrader riktar Judas på Mästarens uppmaning sina ögon mot himlen:

”Han såg det lysande molnet och försvann upp i det. De som stod på marken hörde hans stämma ur molnet, som sa:…”

Exakt vad Judas sa till mänskligheten efter sin himmelsfärd får vi inte veta, eftersom den gamla handskriften är skadad just här. Men helt klart är att läran om Judas som profet redan av samtida kyrkoledare fördömdes som hädisk och inte fick någon plats när den kristna kyrkans ledare omsider hade bestämt vilken lära som skulle gälla.

Frågan om Judas motiv kvarstår. Århundradens arkeologiska fynd och teologiska diskussioner har inte fört gåtan närmare en lösning, skriver Pagels och King, som konstaterar att en sak åtminstone står klar: ”Förrädaren fascinerar oss fortfarande mycket mer än de lärjungar som förblev Jesus trogna.”

LÄS MER: Jesus

LÄS MER: Jesus liv och död (artikelserie)

LÄS MER: Israel-Palestina på Jesu tid

LÄS MER: Jesus lärjungar

PODCAST: Jesus död och uppståndelse

LÄS MER: Kristendomen

LÄS MER: Kristendomens historia och kyrkohistoria

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vem var Judas Iskariot?
     
  2. Varför är det inte troligt att Judas skulle ha haft ett ekonomiskt motiv för att förråda Jesus?
     
  3. Vad talar för respektive emot att Judas skulle ha haft politiska motiv?
     
  4. Varför var det viktigt för de första kristna att lyfta fram förräderiet i mytbildningen om Jesus död och uppståndelse?
     
  5. Det fanns många bland de tidigt kristna som hävdade att Judas i själva verket en profet. Motivera.
     

 

FÖRFATTARE

Bokomslag
Text: Daniel Rydén, journalist och författare med inriktning på historia
Webbsida: https://historiskamedia.se/forfattare/daniel-ryden/

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas Den märkligaste boken i världen & andra mysterier.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 24 december 2024
Publicerad: 14 december 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan...

M

Kvinnor i antikens Grekland och Rom

Det antika samhället var starkt militaristiskt och den manliga krigaren framstod som ett ideal....

M

Klimatförändringar kan ha orsakat syndafloden

"I den dagen bröt alla det stora djupets källor fram och himlens fönster öppnade sig, och ett...

M

Den underjordiska terrakottaarmén

Som många andra härskare genom historien ville Shi Huangdi, den förste kejsaren av Kina, ha med sig...

SO-rummet bok
M

Romerska akvedukter, vattenledningar och badhus

Romarna byggde vattenledningar som överträffade allt som dittills skådats. När Rom stod på sin...

M

Cicero - offer i blodig maktkamp om Rom

Cicero (106-43 f.Kr) var redan under sin samtid en berömd politiker med en lång politisk bana bakom...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Romarriket

Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt...

Hi

Kända personer på forntiden och antiken

Historia om några av forntidens och antikens mest kända personer och deras levnadsöden.

Hi
Karta

Israels historia

Här finns material som behandlar Israels historia i små och stora drag.

Re

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Re

Bibeln

Bibeln är kristendomens heliga skrift och består av två huvuddelar, gamla och nya testamentet.

Relaterade taggar

Re
Jesus

Jesus

Jesus är kristendomens centralgestalt och upphovsman (grundare). Kristendomen som religion uppstod...

Re
Fisksymbol

Urkyrkan

Efter att Jesus blivit korsfäst glömdes han bort av de flesta judarna. Men en del av Jesus...

Re
Sherlock Holmes

Källvärdering och källkritik

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...

Re
Jesus blyinfattat fönster

Bibliska personer

Oavsett om man är troende kristen eller inte så är det svårt att förneka att de personer som...

Re
Apostlarna

Jesus lärjungar

I Apostlagärningarnas andra kapitel berättas om hur lärjungarna efter att de blivit "uppfyllda av...

Re
Bibeln

Nya testamentet

Nya testamentet är ursprungligen skrivet på grekiska och utgör den andra delen av den kristna...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Reformationen och kyrkans splittring

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-13

Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Jesus födelse

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-23

Dan före dan tar sig Julia, Mattias och Kristoffer an en av orsakerna till julfirandet - Jesus födelse. När föddes han? Var föddes han? Hur föddes han? Och hur kan vi överhuvudtaget veta något om det?

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Världsreligionernas gudsuppfattning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-02

Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Alla helgons dag och halloween

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-21

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an alla helgons dag, halloween och alla själars dag. Varför firas dessa i början av november? Hur firar vi halloween och allhelgona i Sverige?

+ Lyssna