M
Tagg
Segerparad
Segerparad i Helsingfors, 16 maj 1918.

Finska inbördeskriget

Efter att Sverige förlorat Finland till Ryssland i samband med det finska kriget 1808-1809, blev Finland - med det nya namnet "det ryska storfurstendömet Finland" - istället en del av tsarens Ryssland.

1917 utbröt en revolution i Ryssland som en följd av de omfattande ryska motgångarna under första världskriget. Under den turbulenta politiska perioden som följde i revolutionens spår passade Finland på att i december 1917 förklara sig självständigt. Självständighetssträvandena drevs på av den borgerligt ledda finländska senaten, medan den politiska vänstern istället ville behålla förbindelsen med det nya Ryssland som uppstått efter revolutionen. Det hela urartade i ett kort men blodigt inbördeskrig.

ANNONS

Kriget och dess följder

Det finska inbördeskriget ägde rum under januari-maj 1918 i samband med Finlands frigörelse från Ryssland, strax efter ryska revolutionen.

Kriget utkämpades mellan de röda, som bestod av finska socialister och ryska stödtrupper, och de vita som utgjordes av den borgerliga regeringens soldater och utländska stödtrupper (bl.a. 1 200 svenska frivilliga).

De röda hade flest soldater, men de vita hade bättre utbildade trupper och mer resurser vilket ledde till att de vann kriget.

Kriget kännetecknades av stor grymhet av båda sidorna i konflikten.Under inbördeskriget stupade ca 6 500 soldater, men därtill dödades omkring 10 000 människor i terroraktioner under och efter kriget. De vita bestraffade dessutom sina besegrade fiender hårt. Mer än 12 000 fångar från de röda dog i fångläger under det följande halvåret efter fredsslutet. Tusentals andra fick långa fängelsestraff och ett hundratal avrättades. De vitas hårda bestraffning av sina fiender skapade djupa klyftor i det finska samhället.

ANNONS

S  Fördjupning

Finska inbördeskriget utkämpades mellan borgerliga "vita" och socialistiska "röda" grupperingar i Finland januari-maj 1918. Finland hade sedan 1809 varit ett ryskt storfurstendöme men ändå haft stor självständighet. Landet hade en lantdag ( Finlands dåtida parlament) som efter 1906 utsågs genom val, där det rådde allmän och lika rösträtt. Motsättningarna var dock stora - socialt, ekonomiskt och politiskt.

I Finland existerade sedan 1917 skyddskårer och röda garden vilka representerade de borgerliga respektive de socialistiska delarna av Finland. De röda gjorde i januari 1918 en statskupp och tog makten i Helsingfors medan den lagliga regeringen tog sin tillflykt till Vasa. De röda var numerärt överlägsna, men de vita hade bättre vapen och utbildning. De senare stöddes dels av Tyskland, som utbildat jägarförband, dels av ca 1200 frivilliga svenskar, bland dem flera höga officerare. De röda fick hjälp av några tusen man från det revolutionära Ryssland.

Kriget skulle avgöras till de vitas fördel tack vare den omfattande hjälpen från Tyskland, som även inkluderade 13 000 man.

I Sverige var opinionen starkt splittrad. Det fanns aktivistiska krafter som önskade att Sverige skulle bidra med trupp och vapen på de vitas sida. Dessa såg kriget som ett frihetskrig. Många borgerliga fruktade också att ett "rött" maktövertagande i Finland skulle påverka Sverige och stärka de revolutionära krafterna i hemlandet. Mot detta stod stora delar av arbetarrörelsen, vilka betraktade kriget som en klasskamp där den finska överklassen med tysk hjälp försökte krossa arbetarna.

Den liberal-socialdemokratiska regeringen Edén-Branting förde en försiktig politik. Den accepterade visserligen att frivilliga anslöt sig till de vita och sände trupp till Åland men vägrade gå med på kravet att Sverige skulle delta aktivt i kriget. Detta skulle både ha varit ett klart brott mot neutralitetspolitiken och ett ställningstagande mot den finska arbetarklassen.

Inbördeskriget slutade med seger för de vita, men motsättningarna mellan de stridande parterna skulle bestå fram till vinterkriget.
 

LÄS MER: Finlands historia

LÄS MER: Ryska revolutionen

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som handlar om det finska inbördeskriget.

Uppdaterad: 14 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Finska inbördeskriget

S

Finska vinterkriget - Davids kamp mot Goliat

av: Carl-Henrik Larsson
2023-01-11

I november 1939 anfölls det på papperet militärt underlägsna Finland av jätten Sovjetunionen. Det som Stalin hade räknat med skulle bli en lätt seger, visade sig istället bli en utdragen kamp med enorm manspillan för Röda arméns del. Vi ska här följa de finska soldaternas beslutsamma kamp mot den ryska björnen i snö och kyla...

+ Läs mer

Podcast om Finska inbördeskriget

SO-rummet podcast icon
M

Finlands historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-11-27

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Finlands historia.

+ Läs mer

Länkar om Finska inbördeskriget

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS