S
Tagg
Porträtt
Hjalmar Branting

Hjalmar Branting

Hjalmar Branting (1860-1925) var socialdemokratins förste ledare, riksdagsman från 1897, finansminister i vänsterregeringen 1917-1918, statsminister i tre socialdemokratiska regeringar 1920-1925 och även utrikesminister 1921-1923.

Branting kom från ett välbärgat hem. Under studieåren i Uppsala influerades han av 1880-talsradikalismen kring föreningen Verdandi och blev också vän med Karl Staaff (en liberal politiker som senare var statsminister). Med korta avbrott redigerade Branting 1887-1917 tidningen Social-Demokraten. År 1896 blev han invald - som den förste socialdemokraten - i riksdagen på en liberal lista tillsammans med studiekamraten Karl Staaff.

ANNONS

ANNONS

Med sin utstrålning, formuleringskonst och förmåga att ena stridiga viljor blev han från början partiets starke man (formellt ordförande från 1907).

Branting var en utpräglad reformist. Höjdpunkterna på hans bana blev demokratins genombrott och författningskompromissen 1918 samt beslutet om åttatimmarsdagen 1919. Därefter engagerade han sig i internationella fredsfrågor, främst inom Nationernas förbund (NF). Att han 1922 fick Nobels fredspris (delat) illustrerar den respekt han hade på den internationella arenan.

Inom arbetarrörelsen har "arbetarhövdingen" Hjalmar Branting närmast helgonförklarats. Hans personliga liv har bedömts något annorlunda. Branting var ekonomiskt lättsinnig (slarvig), och äktenskapet med journalisten Anna Branting (1855-1950) var föremål för många rykten. Att han motsatte sig alkoholrestriktioner och själv brukade alkohol väckte kritik från rörelsens starka nykteristgrupp. Brantings orubbliga försvar av demokratin - gentemot kritiker från höger och vänster - och hans humanistiska grundhållning gör honom till sin tids mest lysande svenska politiker.

LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)

LÄS MER: Sveriges demokratisering

LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt
 

FÖRFATTARE

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som kan relateras till Hjalmar Branting.

Uppdaterad: 15 mars 2024
Publicerad:
19 augusti 2019

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Hjalmar Branting

Demokratin står aldrig stilla

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

För hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?

+ Läs mer

Vägen till allmän och lika rösträtt

av: Kungliga biblioteket
Högstadiet, Gymnasiet

I det här lärarmaterialet hittar du klassrumsövningar som handlar om vägen till allmän och lika rösträtt.

+ Läs mer

Artiklar om Hjalmar Branting

M

Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

av: Herman Lindqvist
2017-09-10

1917 var revolutionen nära i Sverige. Det kokade och jäste intill våra gränser och inom landet blev situationen alltmer kritisk. Det fanns tusentals svältande och arbetslösa svenskar som bokstavligt talat inte hade något att förlora, för vilka revolutionen stod som ett hopp...

+ Läs mer

Podcast om Hjalmar Branting

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1910-1919

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-11-14

Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1910-talet. De pratar om första världskriget, rösträttskamp, motbok, SARA-krogar och hungerkravaller.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Införandet av allmän och lika rösträtt

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-04

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige.  Hur kunde det ske och hur gick det till?

+ Läs mer

Länkar om Hjalmar Branting

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS