Freden i Knäred eller Knäredsfreden avslutade 1613 - två år efter Gustav II Adolfs trontillträde - det danska kriget (Kalmarkriget). De danska förhandlarna fick bo i Knäred, som ligger vid dåvarande riksgränsen mellan Sverige och Danmark, medan de svenska bodde i Sjöaryd i Markaryds socken.
Fredsslutet innehöll symbolfrågor som rätten att bära tre kronor i riksvapnet, vilken tillerkändes båda kungarna, men förhandlingarna gällde också landområden.
Danmark återlämnade Öland och Borgholm men behöll Älvsborg och en rad andra platser i pant för att inom sex år lösas ut av Sverige med en miljon riksdaler silvermynt. Denna summa har beräknats motsvara två tredjedelar av landets skörd under sex år.
Freden var kostsam för Sverige, men om danskarna med kriget hade avsett att skaffa sig överhöghet över Sverige, så lyckades de inte.
LÄS MER: Kalmarkriget (1611-1613)
LÄS MER: Älvsborgs lösen
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (utg. av Bonnier Alba).
