Gustav II Adolf (1594-1632) var son till Karl IX och Kristina av Holstein. Han var Sveriges kung i början av stormaktstiden, från 1611 till 1632.
När Gustav besteg tronen ärvde han tre olika krig från fadern som han själv fick avsluta. Minst förmånligt slutade kriget mot Danmark där Sverige genom freden i Knäred 1613 fick betala Älvsborgs lösen (för andra gången - se även Älvsborgs lösen 1570). Gynnsammare blev däremot freden i Stolbova 1617 - efter det ingermanländska kriget (1610-1617) mot Ryssland - som utvidgade den finska gränsen i öster.
Kriget mot kung Sigismund i Polen (Johan III:s son och Gustav II Adolfs kusin) som inte hade gett upp sina anspråk på den svenska kronan, flammade återigen upp 1621 och höll Gustav sysselsatt fram till hösten 1629 då ett sexårigt fredsstillestånd slöts i Altmark. Under kriget mot Polen erövrades bland annat Livland (södra hälften av Estland och norra hälften av Lettland, se karta).
Gustav II Adolf är mest känd för Sveriges ingripande i det trettioåriga kriget då han 1630 landsteg i Tyskland med den svenska armén för att hjälpa protestanterna i deras kamp mot den katolske kejsarens trupper som genom sina territoriella vinster nu utgjorde ett hot mot det svenska riket.
Genom ett förbund med Frankrike, som strävade efter att minska den tyska kejsarmakten, lyckades Gustav II Adolf få med sig några av de nordtyska protestantiska länderna.
Efter en rad svenska segrar - bland annat vid Breitenfeld 1631 - vände kriget till protestanternas fördel. Gustav II Adolf - eller lejonet från Norden som han kallades i den svenska och nordtyska propagandan - blev därefter de protestantiska arméernas självklara ledare fram till sin död under slaget vid Lützen den 6 november 1632.
Gustav II Adolfs ingripande i det trettioåriga kriget fick stor betydelse för både Europas och Sveriges historia då det säkrade protestantismens fortlevnad på den europeiska kontinenten och begränsade den tyska kejsarmakten. Det var också i samband med detta som grunden lades för det svenska stormaktsväldet.
Under sitt styre lät Gustav II Adolf omorganisera och bygga ut den svenska krigsmakten. En nationell armé upprättades där varje landskap hade ansvar att sätta upp ett landskapsregemente. Tillsammans med sin närmaste rådgivare Axel Oxenstierna fortsatte Gustav centraliseringen av den svenska staten som hans farfar Gustav Vasa hade påbörjat under 1500-talet. Olika ämbetsverk (kollegier) - en slags äldre form av myndigheter - upprättades, bland annat krigskollegiet och kanslikollegiet (nuvarande regeringskansliet). Även lagskipningen reformerades med inrättandet av hovrätter runt om i landet. Samtidigt anlades en rad städer, bland annat Göteborg. Under perioden tillkom även Sveriges första gymnasier.
Gustav II Adolf gifte sig år 1620 med Maria Eleonora av Brandenburg. Tillsammans fick de dottern Kristina, som senare blev Sveriges drottning.
LÄS MER: Stormaktstidens Sverige
LÄS MER: Gustav II Adolf - svensk hjälte och protestantisk messiasfigur
Litteratur:
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 7, Bonniers, 1993
Sten Carlsson & Jerker Rosén, Svensk historia, del 2, Bonniers, 1961
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
