Freden i Köpenhamn eller Köpenhamnsfreden 1660 avslutade det danska kriget 1658-1660. Den tidigare freden i Roskilde 1658 hade inte knäckt Danmark som stat varför Karl X Gustav - som fortfarande hade en stor armé i fält på det europeiska fastlandet - strax efter återupptog striderna mot Danmark med sikte på att erövra Köpenhamn och en gång för alla krossa danskarna.
Men den svenska armén lyckades inte helt kuva den danska arvfienden. Köpenhamnarna förenades i beredskapsanda och förstärkte de gamla befästningarna, och de fick dessutom hjälp av en holländsk flotteskader (holländarna ville inte att Sverige skulle bli för mäktigt och på egen hand kontrollera Öresund).
En belägring av den danska huvudstaden inleddes under senare delen av 1658 och i februari året därpå gjordes ett misslyckat stormningsförsök mot Köpenhamns nedisade murar där svenskarna led stora förluster. I dansk historia är stormning av Köpenhamn 1659 en av de stora händelserna, medan den i svenska historieböcker har förpassats till en undanskymd plats.
Sverige fick vid freden lämna tillbaka Bornholm och Trondheims län men i övrigt stadfästes Rosklldefreden.
LÄS MER: Kar X Gustavs andra danska krig (1658-1660)
LÄS MER: Freden i Roskilde
LÄS MER: Karl X Gustav
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
