Åren som följde efter freden i Altmark 1629 (se andra polska kriget) inbringade de preussiska tullarna omkring en halv miljon riksdaler per år, mångdubbelt mer än tullinkomsterna från Sveriges egna hamnar.
När stilleståndet förlängdes på 26 år i Stuhmsdorf 1635 fick man dock lämna tillbaka den s.k. sjökanten, varvid en tredjedel av rikets årsintäkter försvann.
Sommaren 1655 bedömde Karl X Gustav situationen vara mogen för att försöka återta sjökanten. Polen var indraget i krig med Ryssland om Ukraina och svenskarna ville hinna före ett eventuellt ryskt frambrytande till Östersjön.
Warszawa och Krakow intogs snabbt och man kunde rikta in sig på de preussiska städerna. Den polske kungen Johan Kasimir återkom emellertid med en ny armé samtidigt som befolkningen reste sig i svenskarnas rygg och de ryska krigen blossade upp i Livland (södra hälften av dagens Estland och norra hälften av Lettland).
Segern vid Warszawa sommaren 1656 ledde inte till något avgörande. Sedan en holländsk flotta hade dykt upp i Östersjön måste Sverige dessutom lova Holland att lämna staden Danzig i fred och inte lägga hinder i vägen för Östersjöhandeln. Polen fick även stöd av Österrike samt av Brandenburg, som tidigare varit Sveriges bundsförvant.
Truppernas försörjning började krångla och det danska krig som utbröt våren 1657 kom därför som en räddning för Karl X Gustav som nu istället kunde låta armén gå in i Danmark.
År 1659 inleddes svensk-polska fredsförhandlingar under fransk medling, och i april 1660 slöts freden i Oliva där Polen avsade sig anspråken på den svenska kronan och bekräftade Sveriges besittningar i Baltikum men slapp alla landavträdelser. Polen hade ändå fått betala ett högt pris. En tredjedel av befolkningen beräknas ha omkommit till följd av krig, hungersnöd och sjukdomar.
LÄS MER: Andra polska kriget
LÄS MER: Sveriges krig mot Danmark (1611-1660)
LÄS MER: Svenska krig mot Ryssland (1555-1660)
LÄS MER: Stormaktstidens Sverige
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
