Efter att kyrkan hade blivit en statskyrka (se reformationen) var prästerna underordnade kungen. Prästerna fungerade därför som en länk och språkrör mellan folket och staten.
Kyrkan med prästerna som språkrör kan liknas vid "dåtidens internet". De spred nyheter och statlig propaganda till allmogen (det ofrälse folket) samtidigt som de kunde föra vidare klagomål från folket till staten.
Prästerna hjälpte också till med utskrivningen av soldater. De skulle bokföra alla människor i socknen...
På 1600-talet användes kyrkböckerna bland annat till att hålla reda på hur många unga män det fanns och vilka som skulle kunna bli soldater.
Kyrkans kontroll var centralmaktens (statens) redskap för att få undersåtarna att godta överhetens påbud (befallningar) om skatter och utskrivningar av soldater. Från predikstolar som nu fick en central placering i kyrkorummet förkunnade (predikade) och förklarade prästerna Guds ord likaväl som myndigheternas förordningar (bestämmelser). Kyrkan blev under 1600-talet alltmer ortodox och intolerant. Under den karolinska tiden vid seklets slut likställdes enväldet med Guds vilja. Hustavlans föreställningsvärld i Luthers lilla katekes betonade olika gruppers bestämda uppgifter och lydnad inför överhetens representanter: kung, präst och husbonde (ägaren till fastigheten familj och andra bodde i).
Med husförhören kontrollerades allmogens kunskap om Guds ord och förmåga att läsa den Heliga skrift (Bibeln). Kyrkans ansträngningar medförde att läskonsten (att lära ut skrivkonsten var inte syftet) omkring år 1700 åtminstone hjälpligt behärskades av en majoritet av befolkningen. Påbuden och predikningarna behöver emellertid inte innebära att allmogen rättade sig efter de styrandes alla bud. Senare forskning har ifrågasatt den äldre bilden av en helt lojal och undergiven befolkning.
Ett resultat av kyrkans kontroll var i alla fall dess folkbokföring vars huvudsakliga funktion för staten var att driva in skatter och mobilisera folk till flottan och armén.
LÄS MER: Hustavlan
LÄS MER: 1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism
LÄS MER: Karolinska enväldet
Litteratur:
Jakob Christensson (red), Stormaktstiden - Signums svenska kulturhistoria 3, Signum, 2000
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Stellan Dahlgren (red.), Makt och vardag - hur man styrde, levde och tänkte under svensk stormaktstid, Atlantis, 1993
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här hittar du material som kan relateras till kyrkans kontroll under stormaktstiden.
