Tre kronor var Stockholms kungaborg och bestod av en rad byggnader som hade medeltida ursprung. Namnet Tre kronor fick borgen genom de kronor som Johan III lät placera på toppen av ett av tornen. Byggnaderna var knappast representativa som residens för regenten i en stormakt.
De olika tillbyggnaderna från Vasatiden hade inte fått någon fortsättning under 1600-talet förrän i slutet av Karl XI:s regeringstid. Adeln hade inte några pengar och kungen hade gjort sparsamhet till en dygd (ett ideal). Undantaget blev slottet Tre kronor, som kungen ansåg borde rustas upp av prestigeskäl. Arkitekten Nicodemus Tessin d.y. fick därför i uppdrag att bygga en ny slottsanläggning.
Tessin började med att bygga en praktfull kyrka, och hela den nya slottsbyggnaden stod färdig samtidigt med kungens död 1697. Karl XI stod lik i byggnaden då en brand utbröt. Katastrofen blev enorm: det nya slottet brann ned tillsammans med det gamla och dess centraltorn. Den trearmade järnspiran med de gyllene kronorna, symbolen för stormakten Sverige, försvann i lågorna.
Med slottsbranden gick inte bara byggnader, möbler och textilier till spillo utan också en lång rad viktiga dokument, eftersom riksarkivet och centralförvaltningen var inrymda i det brandhärjade området. Många av arkivhandlingarna var medeltida och branden innebar därmed att den kunskap vi har idag om vad som hänt under äldre tider är starkt begränsad. Mer än 18 000 böcker och 1 100 manuskript förstördes - enligt beräkningar 80 procent av det svenska medeltidsmaterialet. Det man föredrog att rädda var då aktuella handlingar som rådsprotokoll och Axel Oxenstiernas brevsamling.
LÄS MER: Slottsbranden 1697 - när det kungliga slottet Tre kronor brann ner
LÄS MER: Lätta fakta om Stockholms slott (det nya)
LÄS MER: Stockholms historia
BILD: Tre kronor under 1600-talet
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).