Kvinnor och barn förs med våld ur ett skyddsrum av soldater från Waffen-SS.
Upproret i Warszawa getto
Redan på hösten 1939 avspärrades den norra delen av Warszawa. Den delen av staden beboddes till övervägande del av judisk befolkning. De polacker som levde inom det avspärrade området fick befallning att flytta bort. I deras ställe placerades judar från andra delar av Warszawa.
Under de första veckorna av 1943 började tyskarna organisera en ny "omflyttningsaktion". Men nu stötte de på aktivt motstånd från Judiska kamporganisationens sida. Gettot vaknade upp ur sin förlamning. Nattetid strömmade vapen och ammunition över gettots murar. Polackerna avslöjade för judarna var de hade sina gömda förråd i gettot. Judarna beslöt att försvara sig. De första judiska skotten smällde mot tyskarna.
ANNONS
Warszawas judiska befolkning
När Polen ockuperades av Nazityskland i september 1939 levde 375 000 judar i Warszawa. Det var den största judiska befolkningen i någon stad i Europa och Warszawa var ett viktigt centrum för hela den polska judiska befolkningen. Judarna i den polska huvudstaden var 30 procent av dess totala invånarantal.
Direkt efter ockupationen började judarna i Polen att utsättas för brutala förföljelser. Antijudiska bestämmelser och restriktioner infördes, som bl.a. medförde att de förlorade sina arbeten och därmed möjligheterna till inkomst. Många togs ut till tvångsarbete.
Den 12 oktober 1940 beordrades alla judar i Warszawa att flytta till ett nyupprättat getto i en avgränsad del av staden. Den 16 november stängdes judarna in i gettot. Senare tvingades även tiotusentals judar från andra delar av generalguvernementet i Polen och från Tyska riket dit, liksom flera hundra romer.
Som mest levde nästan en halv miljon människor på en yta som var endast 2,4 procent av stadens totala yta.
Strax före påsk den 19 april 1943 slog tyskarna till mot centrum för motståndet. De omringade Stora gettot med polis, SS och ukrainska och baltiska hjälptrupper. Genom gettots portar trängde stormavdelningar i pansarbilar in. Men detta första anfall bröt samman efter några timmar. Tyskarna drog sig tillbaka och började istället en regelrätt belägring av gettot.
Förstärkningar från den reguljära armén anlände. Man satte in stridsvagnar, flyg och artilleri. Natt efter natt föll ett regn av alla slags projektiler över gettots gator. Natt efter natt lystes gettot upp av skenet från hus, antända av bomber eller eldkastare.
Bild: National Archives and Records Administration Tillfångatagna motståndsmän. Upproret i Warszawas getto mellan den 19 april och den 16 maj 1943 var Warszawagettots judiska motståndsrörelses väpnade uppror mot de tyska ockupanterna. Striderna började då motståndsmännen tog till vapen när tyskarna skulle verkställa de sista deportationerna från gettot.
ANNONS
ANNONS
Efter en veckas belägring minskade judarnas hårda motstånd. Men tyskarna måste erövra hus för hus, gata för gata. Judarna förde ett obevekligt, förbittrat partisankrig bland ruinerna och eldsvådorna. De försvarade sig till sista patronen och till sista andetaget. Ingen gav sig.
Judarnas motstånd varade till omkring mitten av maj 1943.
Nästan inga av alla de omkring 200 000 judarna kom undan med livet. Även tyskarna led avsevärda förluster i manskap och materiel. Stora gettot i Warszawa upphörde att finnas till.
Warszawas getto
Första steget i Förintelsen var identifiering och urskiljning av judarna. De skulle spåras upp och tvingas bära särskilda igenkänningsmärken t.ex. den sexuddiga Davidsstjärnan på bröstet.
Steg nummer två var gettoiseringen, sammanfösandet av alla judar i särskilda getton med en mur runt, så att ingen kunde komma in eller ut, utan tillstånd.
Det största och mest kända gettot upprättades i Warszawa. Staden hade en stor judisk befolkning före kriget (se ovan) och var Polens största stad. Efterhand kom även judar från andra delar av Polen till detta jättegetto. Det blev trångt och ont om mat. Många dog "en naturlig död" som tyskarna cyniskt uttryckte det.
Litteratur: Ezra Mendelsohn, The Jews of East Central Europe between the the world wars, Indiana Univ Press: Bloomington, 1983 Thor Kamenetsky, Secret Nazi Plans for Eastern Europe, New Haven, 1961 Ockupation och förtryck, (ingår i bokserien Tredje riket ),1993 En ödesdiger vision, (ingår i bokserien Tredje riket ),1994 Stefan Tadeusz Norwid, Landet utan Quisling, Bonniers, 1944
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare Faktarutan är skriven av redaktionen på Forum för levande historia.
Poddar från Sveriges Radio kan användas på en rad olika sätt i undervisningen och med det här skolmaterialet kan du som pedagog på ett enkelt och spännande sätt börja inkludera poddar i din undervisning.
Förintelsen var en unik händelse men väcker frågor som är relevanta i alla tider. Kunskap om de steg som ledde fram till folkmord kan hjälpa oss att förstå varför demokrati är viktigt för att värna de mänskliga rättigheterna.
I den polska huvudstaden Warszawa hade de tyska ockupationstrupperna inrättat ett getto, speciella judekvarter. Idén med att skapa getton i nazistisk mening kom från Hermann Göring, en av Hitlers närmaste män. Judarna tvingades lämna sina bostäder och arbeten, plundrades på allt de ägde och drevs samman i getton som var helt avskilda från yttervärlden. Nazisterna fann det praktiskt och bekvämt att ha judarna samlade på en bestämd plats inför "den slutliga lösningen" och transporten till dödslägren...
Polens öde under andra världskriget var dramatiskt och fyllt av svek. Hitler ville inte bara ta delar av Polen, han ville ha allt. Polens folk drabbades hårt, inte minst den intellektuella och politiska eliten som systematiskt utplånades. Krigets spår blev djupa och kom att påverka flera efterföljande generationer av polacker...
Redan 1933 öppnade nazisterna sitt första koncentrationsläger i Dachau utanför München. Med tiden skulle det bli åtskilligt fler. Här sattes till att börja med nazismens politiska motståndare. Sedan det politiska motståndet var knäckt i Tyskland stod andra grupper på tur att interneras...
P3 Dokumentär: Förintelsen är en poddserie från 2023 i fem delar om Förintelsen. Avsnitten bygger på varandra. Serien handlar om Ester, Leon och Livia som överlevde nazisternas folkmord och hamnade i Sverige. Leon och Ester möts till slut i Borås och blir kära. I många år vill de inte prata om sina upplevelser men när deras barnbarn Naomi Rytz ska göra ett specialarbete på gymnasiet börjar de motvilligt sätta ord på vad de varit med om. Podden utgår från deras berättelser samt intervjuer med historiker som förklarar vad som hände under andra världskriget i ett större perspektiv.
Det här materialet hittas via webbplatsen Gratis i skolan.
