Dels ville Hitler riva upp Versaillesfreden och återge de förlorade områdena till Tyskland, dels ville han alltså erövra Östeuropa vars naturrikedomar borde komma tyskarna tillgodo.
Hela Tyskland ställdes nu på krigsfot. Landet upprustades, allmän värnplikt infördes och hela befolkningen drillades för krig.
Hitler planerade att först erövra Österrike och sedan Tjeckoslovakien. Därefter skulle stöten sättas in mot Polen och Sovjetunionen.
Österrike hotas
En erövring av Österrike skulle placera Tjeckoslovakien mellan "de tyska stålkäftarna". Österrike hade ingen möjlighet att stå mot Tysklands krigsmakt.
Hitler hade ett möte den österrikiske regeringschefen Schuschnigg. De passades upp av unga SS-män i snövita uniformer. Samtidigt som Hitler behandlade Schuschnigg med största artighet, anklagade han Österrike för att befästa gränserna mot Tyskland. Därefter gjorde han direkta hotfulla uttalanden:
"Tror ni på allvar att ni kan hindra eller fördröja mig en halvtimme, eller vad? När ni vaknar en morgon i Wien ska ni se att vi är där. Jag vill bespara Österrike en aktion som betyder blod. Tänk er mycket noga för, herr Schuschnigg, sa han med sänkt röst. Ta mig bokstavligen. Tro inte att jag bluffar."
I mars 1938 gjorde Hitler allvar av sitt hot och tågade in i Österrike.
Fred i vår tid
England och Frankrike hade lovat att försvara den tjeckoslovakiska demokratin mot Nazityskland. Många tyska militärer var också mot krig och lät regeringen i London förstå att de motsatte sig Hitlers aggressiva politik mot Tjeckoslovakien. I hemlighet varnade de den brittiske premiärministern Neville Chamberlain för att ge efter för Hitler. De till och med förberedde en statskupp mot Hitler, om han angrep Tjeckoslovakien. Men Chamberlain ville inte riskera någonting för tjeckerna. Dessutom trodde han fortfarande på att man kunde lita på Hitler.
Chamberlain kunde liknas vid en viktoriansk gentleman med sitt kyliga manér och sitt paraply. Han for nu till Tyskland för att göra upp med en känsloladdad Hitler. Där hälsades han av Heil-rop och Hitler var en artig värd. Men förhandlingarna gick inte som han tänkt sig. Hitlers krav hårdnade efterhand. Chamberlains förhoppningar om fred i Europa höll på att spricka.
Så småningom föll Chamberlain till föga inför Hitlers allt aggressivare krigshot. För att, som han trodde, förhindra krig offrades tjeckerna. Avtalet skrevs under i München den 29 september 1938 (Münchenöverenskommelsen). Hitlers ögon lyste av tillfredsställelse över sin seger. För britterna och fransmännen återstod den tunga plikten att meddela tjeckerna att de måste acceptera Hitlers krav.
Chamberlain återvände till England och hans plan landade sent på eftermiddagen i Heston. Leende klev han ut och viftade med dokumenten som han och Hitler skrivit under. I London fick han en hjältes mottagande. Folkmassan sjöng "For he´s a jolly good fellow".
Han sa sig tro på "fred i vår tid". Men han bedrog sig djupt. Ett år senare hade andra världskriget brutit ut.
Hitler tar Sudetområdet i Tjeckoslovakien
Efter Münchenöverenskommelsen kunde Hitler den första oktober 1938 marschera in i Sudetlandet i Tjeckoslovakien (dagens Tjeckien och Slovakien). Han hälsades entusiastiskt av den tysktalande majoriteten i området. Sudettyskarna stödde det nazistiska Sudetpartiet som ville ha anslutning till Nazityskland.
I Sudet låg Tjeckiens hela befästningsanordning och den viktigaste industrin. Därför blev nu hela Tjeckien militärt utlämnat åt Hitler.
Hitler och den tjeckiske regeringschefen Hácha
Hitler hade nu fått Sudetområdet och lovat respektera det återstående Tjeckoslovakien. Trots detta förklarade han att han till varje pris ville utplåna hela Tjeckoslovakien. Det skulle göra det möjligt för Tyskland att driva vidare sin utbredningspolitik österut.
Det som återstod av Tjeckoslovakien var helt försvarslöst inför Nazityskland. Den tjeckiske regeringschefen Hácha utlämnade sig helt åt Hitlers nåd. Hitler lät sig dock inte påverkas av Háchas krypande utan meddelade att tyska trupper om några timmer skulle besätta hela Tjeckien. Hácha satt som förvandlad till sten och förklarade att Tjeckoslovakien inte skulle göra motstånd.
Medan man försökte få telefonkontakt med Prag hörde man Göring ropa från ett närbeläget rum att Hácha hade svimmat. Doktor Morell gav honom en vitamininjektion som fick honom att kvickna till. Man ville att Hácha skulle underteckna ett dokument som lade Tjeckoslovakiens öde i Hitlers händer. Men Hácha vägrade underteckna. Både Göring och Ribbentrop försökte övertala honom. De jagade honom runt ett bord tryckte pennan i handen på honom. De hotade att ödelägga Prag med bomber. Hundratals bombplan väntade bara på order att anfalla. Slutligen gav Hácha upp och skrev på med darrande händer.
Hitler tar resten av Tjeckien
Den 15 mars 1939 marscherade tyska trupper in i Prag. Hitler besökte de gamla böhmiska kungarnas borg medan tjeckerna stod på gatorna slagna av bitterhet. Gestapo och SS följde med de tyska trupperna.
Hakkorsflaggan vajade nu från kungaborgen. Allt som kunde påminna tjeckerna om ett självständigt förflutet förbjöds, medan det tyska främjades med alla medel. Bibliotek och museer rensades från opassande inventarier. Tjeckerna utestängdes från all kvalificerad utbildning och yrkesverksamhet. Universitetet stängdes. Nio studenter avrättades och 1200 arresterades. De tjeckiska judarnas tillhörigheter togs över av betrodda tyskar.
Adolf Eichmann, chef för SS centralkontor för judisk emigration, anlände till Prag i juni 1939. Judarna tvingades nu bära den gula stjärnan och förbereddes för deportation. 5000 judar sändes till koncentrationsläger. Bland dem fanns många som tidigare flytt från Tyskland till Tjeckien.
Molotov-Ribbentrop-pakten (Polen delas)
Efter Tjeckoslovakien blev det Polens tur. Visserligen hade Hitler skrivit under en icke-aggressionspakt med Polen, men polackerna räknades som undermänniskor och han hade aldrig tänkt göra halt vid Polens gräns. Istället slöt han oväntat en pakt med Stalin där Tyskland och Sovjetunionen bland annat delade Polen mellan sig (se Molotov-Ribbentrop-pakten). Sovjetunionen fick även de Baltiska staterna och Finland på sin lott. Men Finland skulle senare lyckas försvara sin självständighet i det finska vinterkriget (1939-1940).
Litteratur:
Richard Plaschka m.fl., Nationale Frage und Vertreibung in der Tschechoslowakei und Ungarn 1938-1948, Verlag der Osterreichischen Akademie der Wissenschaften, 1997
Ezra Mendelsohn, The Jews of East Central Europe between the the world wars, Indiana Univ Press: Bloomington, 1983
Winston Churchill, Steg för steg, Aktiebolaget Skoglunds Bokförlag, 1939
Winston Churchill, Andra världskriget Minnen: Stormmolnen hopas, Skoglunds Bokförlag, 1950
Thor Kamenetsky, Secret Nazi Plans for Eastern Europe, New Haven, 1961
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare