James Watts ångmaskin. En ångmaskin är en motor med vattenånga som drivkraft där värmeenergi omvandlas till mekaniskt arbete.
Den moderna ångmaskinen uppfanns av Thomas Newcomen, men det var skotten James Watt som vidareutvecklade och förbättrade den. Därför brukar han kallas för ångmaskinens fader.
De första ångmaskinerna uppfanns mot slutet av 1600-talet av ingenjörer som markisen av Worcester och Thomas Savery. Men den första riktigt praktiskt användbara ångmaskinen uppfanns av Thomas Newcomen.
De första ångmaskinerna användes i gruvorna för att pumpa upp vatten.
En bit in på 1800-talet var ångmaskiner i bruk på många håll i Europa.
Den stora fördelen med ångmaskinen var att man kunde placera den var som helst där det fanns tillgång till bränsle, nu var man inte bunden till floder och vattenfall.
1764 arbetade engelsmannen James Watt med att tillverka vetenskapliga instrument vid universitetet i Glasgow i Skottland. En dag fick han i uppdrag att reparera en trasig ångmaskin.
Watt upptäckte direkt att maskinen inte var speciellt effektiv. Som alla ångmaskiner byggde Newcomens ångmaskin på principen att ångan tar upp större utrymme än det vatten som den bildats av. När vatten hettas upp och övergår i ånga i ett slutet kärl uppstår därför ett tryck som används till att driva ångmaskinen.
1766 hade Watt byggt om Newcomens maskin på ett så bra sätt att den blev mycket effektiv. Han hade arbetat fram en ny dubbelverkande ångmaskin som gav större effekt och hade en jämnare gång. Watt sökte patent på den nya ångmaskinen.
Watts ångmaskin gick bland annat att använda i arbete i bomullsspinnerier.
James Watt (1736-1819) uppfann inte ångmaskinen men han kom att gå till historien som den som förbättrade ångmaskinen såpass mycket att det kom att revolutionera samhället och världen.
Med ångkraftens hjälp bröt man kol och transporterade det upp till markytan. Nu började man också använda ångmaskiner i järnverken för att sätta hamrarna i rörelse.
Ångmaskinen bidrog till den snabbt ökande produktionen av järn och stål.
Mellan åren 1775 och 1824 konstruerade Watt tillsammans med sin kompanjon Boulton 1164 maskiner som de undan för undan hade förbättrat (företaget hette Boulton & Watt).
1881 gav fysikerna hans namn åt det internationella måttet på genererad kraft: watt.
Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för den industriella revolutionen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge.
Under 1800-talet flyttade många från landsbygden till städerna för att jobba i de nya fabrikerna.
Tidigare hade industrin för det mesta drivits av vattenhjul vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret. Med de effektiva ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider.
Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades.
Många industrier byggdes längs med vattendrag och kuster där det fanns goda transportmöjligheter.
En annan fördel med ångmaskinen var att den kunde monteras på vagnar och båtar. Ångmaskinen revolutionerade (förbättrade) därmed också kommunikationerna.
Tåg och ångbåtar var både snabbare och bekvämare att färdas med än tidigare transportmedel. Dessutom blev det nu möjligt att passa tider då man inte längre behövde ta lika stor hänsyn till vädrets makter.
LÄS MER: Industriella revolutionen
LÄS MER: Ångmaskinen
LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914
LÄS MER: Loktävlingen i Rainhill 1829 när järnvägarna föddes
LÄS MER: Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk
LÄS MER: Industriella revolutionens orsaker
LÄS MER: Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder
Frågor till texten:
Litteratur:
Steven Beaudoin, The Industrial Revolution, Houghton Mifflin, 2003
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Thomas J. Misa, Leonardo to the Internet: Technology and Culture from the Renaissance to the Present, Johns Hopkins University Press, 2004
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan...
Det hela började faktiskt på Grand café i Paris. Lördagskvällen den 28 december 1895 visade de båda...
Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller...
Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-...
Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än...
Under 1830-talet deltog den brittiske biologen Charles Darwin i en fem år lång expedition till...
Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...
Ångmaskinen är en av de allra viktigaste uppfinningar som gjorts. De första ångmaskinerna som...
Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....
Att transportera innebär att förflytta personer, djur eller varor från en plats till en annan....
Järnvägar och tåg började användas i början av 1800-talet. Ett industrisamhälle kräver bra...
Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...
Den industriella revolutionen började i Storbritannien. Under 1700-talet växte folkmängden,...
Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.
