De hotade männen är Vilém Slata av Chlum, greve Jaroslav Bořita av Martinice samt deras sekreterare Filip. De är utsända av den böhmiske kungen, den ultrakatolske Ferdinand som även är kejsare av det tysk-romerska riket, för att förhandla med en grupp protestantiska herremän och för att i någon mån mildra deras ilska över kejsarkungens nya politik.
Det är en omtumlande tid i Europa. Religiösa spänningar och motsättningar har vuxit sig allt starkare i takt med att Luthers reformation av den kristna kyrkan som inleddes nästan ett århundrade tidigare har gjort att många områden delats upp på religiösa grunder. Protestanter står mot katoliker och flera öppna konflikter har redan brutit ut.
I det böhmiska kungariket har protestanterna under den tidigare regenten haft relativt stora friheter och kunnat etablera ett slags statskyrka. Men den nye kejsaren har valt en annan väg. Protestanterna är rädda för att deras rättigheter ska tas ifrån dem, inte minst eftersom flera kyrkobyggen har stoppats. Samtidigt har en ståndsförsamling dominerad av protestanter upplösts.
Det är för att förklara dessa förändringar som de tre männen – Slata av Chlum, greve Bořita och sekreteraren Filip – befinner sig i slottet denna pingstlördag, den 23 maj år 1618. Till att börja med går allt lugnt till, men snart stiger irritationen hos de samlade protestanterna. Först slingrar sig de tre männen, innan de erkänner att de helt och fullt står bakom kejsarens politik. De räknar antagligen med att det hela inte ska leda till något mer än att de sätts i husarrest – de är ju ändå regentens utsända.
Men så blir inte fallet. Uppeldad av greven av Thurn släpar folksamlingen bort de tre herrarna till slottets fönster. Efter en kort ceremoni, där de förklaras dömda för att ha brutit mot religionsfriheten, kastas de med full kraft ut genom slottets höga fönster och faller mot marken – 15 meter nedanför.
Händelsen utnyttjades i katolsk propaganda
Senare skulle man hänvisa till att detta slags straff – defenestration, ungefär ”utfönstring” – är en traditionell böhmisk avrättningsmetod, som finns dokumenterad från flera tidigare tillfällen.
Men det märkliga sker att de tre männen överlever fallet. Enligt katolsk propaganda ska räddningen bero på att änglar griper in. Protestanter kommer att kontra med att de räddades av att de föll ner i en gödselstack. I verkligheten är det troligast att de inte dog eftersom de landade på en sluttande terräng och kunde glida en bra bit innan de senare tog sig på fötter, blodiga och mörbultade men vid liv.
Händelsen, som gick till historien som ”defenestrationen i Prag”, väckte enorm uppmärksamhet. Propagandamakare runt om i Europa frossade i alla detaljer kring det hela. Incidenten ledde för övrigt till att sekreteraren Filip adlades under titeln ”baron von Hohenfall”, baronen av det höga fallet.
Blev inledningen till trettioåriga kriget
Inom kort rådde fullt krig mellan protestanter och katoliker i Böhmen, men snart också i stora delar av Europa.
Det visade sig nämligen att den tjeckiska fönsterhändelsen blev startskottet på ett av de grymmaste krigen i världshistorien, det som senare när det äntligen tog slut, kom att kallas det trettioåriga kriget.
Kriget började som en religiöst motiverad konflikt, men förvandlades med tiden till ett mer allmänt krig, där de flesta stora staterna i Europa deltog och försökte vinna större makt och inflytande.
Så småningom hölls kriget igång så att säga av sin egen kraft, eftersom inhyrda legoknektar spelade en allt större roll i krigföringen, och dessa hade starka intressen av att striderna bara fortsatte. Konflikten visade sig därför vara oerhört svår att avsluta; gång på gång inleddes fredsförhandlingar, som i sista minuten gick i stöpet.
Följder av det trettioåriga kriget
Efter 30 års krig var stora delar av Centraleuropa förött. Där striderna dragit fram hade 30 eller till och med 40 procent av befolkningen dött. När konflikten var över hade maktbalansen i Europa skiftats i grunden; Spanien hade börjat förlora inflytande och Frankrike hade trätt fram som den dominerande makten, samtidigt som det tyska området fullständigt fragmenterats. I norr hade Sverige vunnit stora segrar och härskade i praktiken över hela Östersjön.
Men kriget förde även med sig andra konsekvenser, med stor verkan på lång sikt. I praktiken innebar det slutet på de religiösa krigen i Europa. Visst förekom konflikter mellan protestanter och katoliker även i fortsättningen, men några storskaliga krig skulle inte bryta ut av det skälet. Splittringen av den enhetliga kristna kyrkan som tidigare dominerat så stora delar av Europa var därmed ett faktum.
Samtidigt har en del historiker, som britten Clive Ponting, hävdat att man kan se trettioåriga kriget som inledningen på den långvariga och oerhört blodiga kamp om makt och territorium mellan Europas olika stater som pågick ända fram till och med världskrigen under 1900-talet, och som bland mycket annat kom att ge kontinenten en unik spetskompetens – den militära styrka som för en tid skulle ge några av Europas länder världsherravälde.
VILL DU VETA MER? Läs Ofredsår av Peter Englund (1993).
FÖRFATTARE
Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro
Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats