År1914 leddes Svarta handen av den 37-årige Dragutin Dimitrijevic. Han var också chef för den serbiska underrättelsetjänsten och kallades Apis (Biet) för att han arbetade så flitigt.
När Franz Ferdinand blev kejsare hade han planerat att invånarna i Bosnien-Hercegovina skulle få bestämma rätt mycket själva. Det passade inte Apis planer. Han ville att invånarna där skulle avsky Wien och Österrike och istället vilja förena sina landområden med Serbien. Det skulle vara ett viktigt steg mot ett Storserbien. Därför måste Franz Ferdinand mördas.
Men planen gick ett steg längre. Svarta handen räknade med att mordet kunde utlösa ett krig mellan Serbien och Österrike. Då skulle Serbien få stöd av Ryssland, Österrike besegras och tvingas dra sig tillbaka från Bosnien och Hercegovina.
När det var bevisat att morden planlagts i Serbien ställde Österrike en rad krav, annars skulle man förklara krig. Serbiens regering var till skillnad från Svarta handen ovillig att gå i krig. Regeringen gick med på de flesta av kraven, men vägrade att göra någon undersökning för att få fram medskyldiga till morden. Inte heller ville Serbien utlämna en av de skyldiga utan sa istället beklagande att denne tyvärr försvunnit.
Världskrig utan att någon vill det
28 juli 1914 förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien. För att inte behöva stå ensamma hade alla Europas stormakter försäkrat sig om hjälp från andra länder om det skulle bli krig. Nu trädde alla dessa försvarsallianser i kraft.
Ryssland hade lovat att hjälpa Serbien. Serberna var slaver precis som ryssarna och Moskva såg sig som alla slavers beskyddare. Dessutom ville Ryssland öka sitt inflytande på Balkan. Därmed skulle ingen fientlig makt kunna ta kontroll över Konstantinopel och sunden mellan Medelhavet och Svarta Havet. Den vägen exporterade Ryssland det mesta av sin brödsäd. Den exporten var avgörande för Rysslands ekonomi och därmed dess roll som stormakt.
Ryssland började mobilisera, alltså kalla in sin armé. Den ryske tsaren visste vad som skulle hända och frågade om inte bara en del av armén kunde kallas in. Men det klarade inte organisationen. Alla soldater eller inga måste kallas in.
Tyskland stod på Österrike-Ungerns sida. Men Tyskland fruktade att behöva slåss mot Ryssland och Frankrike samtidigt. Därför hade Tyskland utarbetat en plan enligt vilken Frankrike först skulle besegras. Ryssland behövde längre tid på sig att dra ihop sina stora arméer. När Frankrike besegrats skulle hela den tyska styrkan kunna vändas mot Ryssland. När Ryssland började mobilisera måste Tyskland sätta fart på sin krigsplan.
Precis som tsaren, försökte den tyske kejsaren att stoppa utvecklingen. Han frågade sina generaler om det inte räckte att angripa Ryssland. Svaret blev nej och Tyskland fortsatte enligt planen.
Svarta veckan
Utvecklingen gick fort och kom att kallas Svarta veckan.
- 28 juli förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien.
- 1 augusti förklarar Tyskland krig mot Ryssland. Enligt sitt löfte måste nu Frankrike ställa upp på Rysslands sida.
- 3 augusti förklarar Tyskland krig mot Frankrike.
- 4 augusti går tyska trupper in i det neutrala Belgien för att komma runt franska försvarsanläggningar längs gränsen mot Tyskland. Det blir för mycket för Storbritannien.
- 4 augusti förklarar Storbritannien krig mot Tyskland.
Europas stormakter var i krig med varandra trots att de egentligen inte visste vad de ville uppnå med kriget.
Därför har mordet på Franz Ferdinand med rätta kallats "Gnistan som tände en världsbrand". De soldater som gick ut 1914 fick höra att de skulle vara hemma igen om några veckor. Så blev det inte.
Kriget varade i fyra år och kostade 9 miljoner människor livet. 20 miljoner sårades.
De sammansvurnas öden
De sammansvurna mördarna i Sarajevo gick olika öde till mötes. Gavrilo Princip dömdes till döden, men enligt lagen kunde ingen under tjugo år avrättas. Domstolen var osäker på hur gammal Princip var och straffet omvandlades till fängelse. 1918 avled han i fängelset av tuberkulos. Den man som kastat bomben Cabrinovic, var också för ung för dödsstraff. Även han dog i fängelset.
Tre av de sju attentatsmän som väntat på Äppelkajen överlevde första världskriget. Muhammed Mehmedbasic som låtit bilen passera utan att göra något flydde till Serbien och återvände sedan till Sarajevo för att arbeta som snickare.
Vaso Cubrilovic, som inte heller han skjutit, blev historieprofessor i Belgrad. 1964 lade han ned den officiella kransen då Sarajevo högtidlighöll minnet av attentatet. Ytterligare en av de sammansvurna blev chef för Principmuséet i Sarajevo!
I Serbien avrättades år 1916 Apis, hjärnan bakom attentatet. Serbiens ledare ville inte att Apis skulle kunna avslöja vad han egentligen visste.
Fyra mäktiga välden faller
På ett sätt lyckades attentatsmännen. Mordet ledde till att den nation som efterhand kom att kallas Jugoslavien bildades söder om Österrike. Men spänningarna mellan landets olika delar fanns kvar, spänningar som under 1990-talet ledde till att landet splittrades på nytt.
Första världskriget ledde till att Europas karta ritades om. Det habsburgska imperiet störtade ihop efter 800 år. Även det osmanska sultanväldet i Turkiet och det tyska kejsardömet föll samman liksom det ryska tsarväldet. Totalt blev alltså fyra mäktiga härskare av med sina troner och fyra mäktiga välden gick under.
Tyskland fick sitt område kraftigt minskat, något som spelade en stor roll för uppkomsten av andra världskriget.
Inget annat politiskt mord i historien har haft så stor betydelse som mordet på ärkehertig Franz Ferdinand den 28 juni 1914.
LÄS MER: Skotten i Sarajevo
LÄS MER: Skotten i Sarajevo - attentatet som startade första världskriget
LÄS MER: Gavrilo Princip ångrar ingenting
LÄS MER: Franz Ferdinand
LÄS MER: Första världskrigets orsaker
LÄS MER: Första världskriget (artikelserie)
LÄS MER: Första världskriget
PODCAST: Orsaker till första världskriget