Mordet på Franz Ferdinand - gnistan som tände en världsbrand

Det var nära att mordet på ärkehertig Franz Ferdinand i Sarajevo juni 1914 inte lyckades. En attentatsman vågade inte göra något, en annan kastade en bomb som inte exploderade och när attentatsmännen försökte ta livet av sig var deras gift för gammalt för att fungera. Men en polischef som inte lyssnade, en chaufför som inte fick nya order och en annan som bromsade på fel ställe gjorde att attentatsmannen Gavrilo Princip ändå kunde skjuta ihjäl ärkehertigen. Mordet förändrade världshistorien. Det inledde en kedja av händelser som ledde till första världskriget, ett krig som de inblandade länderna inte ville ha, inte visste vad de hade för mål med och som kostade nio miljoner människoliv.

Bild: Karl Tröstl

Franz Ferdinand och hans hustru Sophie stiger in i den bil i vilken de inom kort ska mördas.

- Det är ingenting...

Ärkehertig Franz Ferdinand efter attentatet i Sarajevo

År 1914
Den 28 juni 1914 kom Österrike-Ungerns ärkehertig Franz Ferdinand och hans hustru Sophie på besök till staden Sarajevo. Många hade varnat för besöket, men Franz Ferdinand var bestämd. Besöket skulle genomföras.

Det var en het sommardag. Längs Sarajevos gator väntade tusentals människor på besökarna. Allra störst var trängseln på Äppelkajen, en bred gata som löpte norr om floden. Bland de tusentals människorna stod sju män med ett speciellt uppdrag. De skulle mörda ärkehertigen!

ANNONS

Alla sju var mycket nervösa. Klockan närmade sig tio och nu hördes hurrarop en bit bort.

En rad öppna bilar närmade sig Äppelkajen. I den första bilen satt Sarajevos borgmästare och i den andra en man med en glänsande hjälm på huvudet. Han var målet.

Bomben mot ärkehertigen

Bilen med ärkehertigen passerade den förste av de sju beväpnade männen, snickaren Muhammed Mehmedbasic. Men han lät bilen passera utan att göra något. Därefter passerade bilen den 19-årige Nedjelko Cabrinovic. Han tvekade inte, slet fram sin bomb, osäkrade den och slängde iväg den mot bilen.

När Franz Ferdinand såg ett svart föremål kastas mot sig gjorde han en reflexrörelse med armen. Bomben studsade mot hans arm, fortsatte ner på gatan och exploderade. Det blev panik, folk skrek och trängdes. Ärkehertigen hade undkommit oskadd, men hans hustru Sophie blödde från ena kinden. Passagerarna i bilen bakom var värre däran. En man hade fått splitter i kroppen och en officer hade skadats i huvudet.

Efter hand bars de skadade bort och stämningen lugnade sig något. Attentatsmannen hade försökt begå självmord genom att svälja giftet cyankalium. Därefter hoppade han i floden. Men giftet var för gammalt och verkade inte. Fyra män hoppade efter Cabrinovic, drog upp honom och förde honom till polisstationen.

På väg mot polisstationen passerade följet en annan av de sju attentatsmännen - Gavrilo Princip. Princip funderade ett ögonblick på att först skjuta Cabrinovic och sedan sig själv.

Gavrilo Princip hade hört bomben explodera och tänkt att saken var klar. Innerst inne var han lättad, nu skulle han själv slippa att döda någon. Han följde med folk mot platsen för attentatet och fick en chock. Ärkehertigen stod upp i sin bil med sin hustru vid sidan.

Gavrilo Princip måste på nytt fatta posto på Äppelkajen. Efter en mottagning i stadshuset skulle ju bilarna passera en gång till.

När Franz Ferdinand anlände till stadshuset var han rasande.

- Vi besöker er stad och så hälsas vi med bomber, röt han till borgmästaren. En skandal är vad det är!

Den skakade borgmästaren höll sedan sitt hälsningstal. Det var skrivet före attentatet och beskrev bland annat hur älskad ärkehertigen var av invånarna i Sarajevo. Lika underligt lät ärkehertigens svarstal där han tackade för det hjärtliga mottagandet.

Ett avgörande misstag

Sedan sällskapet gått in i stadshuset började de diskutera vad som skulle ske nu. Enligt det tidigare programmet skulle ärkehertigen besöka Nationalmuseet och sedan äta lunch. Nu avrådde polischefen eftersom en färd till museet betydde en färd genom trånga gränder. Bäst vore att åka direkt till lunchen.

ANNONS

Ärkehertigen vägrade. Han ville absolut gå på museum, men allra först ville han besöka de personer som skadats vid attentatet. De låg nu på sjukhus. Ferdinand fick som han ville. För att minska risken för nya mordförsök skulle bilarna i hög fart köra längs Äppelkajen till sjukhuset. Chefen för Franz Ferdinands stab, överste Bardolif, bad polischefen noga tala om för chaufförerna hur de skulle köra. Men polischefen lyssnade bara med ett halvt öra och glömde tala med Franz Ferdinands chaufför.

När kortegen på nytt gav sig ut på gatorna visste Franz Ferdinands chaufför inte att planerna ändrats. Han följde bara efter borgmästarens bil. Chauffören i den bilen körde också fel. Istället för att köra mot sjukhuset körde bilen mot museet enligt de tidigare planerna.

Efter den vägen väntade Gavrilo Princip, som inte heller visste att färdvägen ändrats.

Den första bilen svängde in på Franz Josephgatan och den andra med ärkehertigen följde efter. En general i ärkehertigens bil lutade sig fram mot chauffören och ropade:

- Det är fel väg. Vi ska fortsätta längs Äppelkajen. Chauffören bromsade och började backa mitt framför den väntande Gavrilo Princip. För en mördare kunde det inte vara bättre. Istället för att i hög fart köra förbi hade bilen stannat framför honom. Gavrilo Princip tog fram sin revolver och sköt två skott mot baksätet från mindre än två meters håll.

Giftet för gammalt

Det blev omedelbart kaos. Ärkehertigen och hans hustru satt kvar i baksätet till synes oskadda. Folk kom springande och försökte gripa Princip. Liksom Cabrinovic svalde han en dos cyankalium, men även det här giftet var för gammalt. Gavrilo Princip kunde gripas och föras till en polisstation.

Kortegen med ärkehertigen fortsatte mot guvernörens residens. Paret satt kvar i baksätet. Det märktes fortfarande inte att de var skadade, men plötsligt började det rinna blod ur ärkehertigens mun. Hans fru ropade till:

- Vad har hänt med dig?

Sedan föll hon plötsligt ned i hans knä. Alla trodde att hon svimmat utom ärkehertigen själv.

- Lilla Sophie, du får inte dö. Du måste leva för våra barn.

Just som han sagt det sjönk ärkehertigen ihop.

- Det är ingenting, viskade han innan han svimmade.

När bilen nådde guvernörens residens var Sophie redan död. Kulan hade slitit av en stor blodåder och hon hade förblött invärtes.

Ärkehertigen bars in och lades på en säng. Han andades allt svagare och inom kort förstod läkarna att inget fanns att göra. Princips kula hade träffat halspulsådern och liksom sin hustru hade Franz Ferdinand förblött invärtes.

I Wien fick den gamle kejsaren Franz Joseph bud om mordet. Den 84-årige kejsaren stod alldeles stilla i några minuter. Så talade han:

- Fruktansvärt! Men så går det när man utmanar Herren. En högre makt har ställt till rätta det som jag misslyckades med.

Arvinge till det habsburgska väldet

Ärkehertigen hade varit brorson till kejsaren och det var ingen hemlighet att de ofta varit ovänner. Ärkehertigen stod i tur att ärva kejsartronen. Han skulle bli kejsare i det habsburgska väldet, som spelat en viktig roll i Europa i över 800 år. Kejsarens ende son Rudolf hade begått självmord år 1889 på slottet Meyerling tillsammans med sin älskarinna.

Bild: Okänd

Gavrilo Princip förs bort av polis minuterna efter mordet. Princip undgick dödsstraff eftersom det var osäkert om han fyllt tjugo år.

Kejsaren hade helst sett att någon annan än Franz Ferdinand fått ärva tronen, men det fanns ingen annan arvinge. År 1900 hade ärkehertigen retat upp kejsaren genom att gifta sig med grevinnan Sophie Chotek.

Kejsaren rasade eftersom bruden inte var kunglig och gjorde allt för att stoppa bröllopet. Till sist tvingades han ge med sig, men sin motvilja mot äktenskapet glömde han aldrig.

Svarta handen

Polisen i Sarajevo började genast utreda morden. En av dem som greps bröt samman och berättade allt han visste. Därmed kunde fler gripas, och efterhand stod det klart att det rörde sig om en stor sammansvärjning med rötterna i Serbiens huvudstad Belgrad.

I århundraden hade Turkiet (Osmanska riket) styrt över södra delen av Balkanhalvön och Österrike styrt i norr. I slutet av 1800-talet hade Turkiet försvagats och tvingats till reträtt. Allt fler stater vann sin självständighet, bland dem Serbien.

Men det bodde även serber i grannländerna. Många serber drömde om ett Storserbien inom vars gränser alla serber skulle leva.

1908 hade Österrike annekterat -alltså lagt under sig - Bosnien och Hercegovina som låg norr om Serbien. I Bosnien låg också Sarajevo.

1911 bildades en organisation som bland annat är känd under namnet Svarta handen. Organisationens mål var att skapa ett Storserbien med vilka medel som än krävdes. Organisationen utförde en rad politiska mord för att nå sitt syfte.

ANNONS

År1914 leddes Svarta handen av den 37-årige Dragutin Dimitrijevic. Han var också chef för den serbiska underrättelsetjänsten och kallades Apis (Biet) för att han arbetade så flitigt.

När Franz Ferdinand blev kejsare hade han planerat att invånarna i Bosnien-Hercegovina skulle få bestämma rätt mycket själva. Det passade inte Apis planer. Han ville att invånarna där skulle avsky Wien och Österrike och istället vilja förena sina landområden med Serbien. Det skulle vara ett viktigt steg mot ett Storserbien. Därför måste Franz Ferdinand mördas.

Men planen gick ett steg längre. Svarta handen räknade med att mordet kunde utlösa ett krig mellan Serbien och Österrike. Då skulle Serbien få stöd av Ryssland, Österrike besegras och tvingas dra sig tillbaka från Bosnien och Hercegovina.

När det var bevisat att morden planlagts i Serbien ställde Österrike en rad krav, annars skulle man förklara krig. Serbiens regering var till skillnad från Svarta handen ovillig att gå i krig. Regeringen gick med på de flesta av kraven, men vägrade att göra någon undersökning för att få fram medskyldiga till morden. Inte heller ville Serbien utlämna en av de skyldiga utan sa istället beklagande att denne tyvärr försvunnit.

Världskrig utan att någon vill det

28 juli 1914 förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien. För att inte behöva stå ensamma hade alla Europas stormakter försäkrat sig om hjälp från andra länder om det skulle bli krig. Nu trädde alla dessa försvarsallianser i kraft.

Ryssland hade lovat att hjälpa Serbien. Serberna var slaver precis som ryssarna och Moskva såg sig som alla slavers beskyddare. Dessutom ville Ryssland öka sitt inflytande på Balkan. Därmed skulle ingen fientlig makt kunna ta kontroll över Konstantinopel och sunden mellan Medelhavet och Svarta Havet. Den vägen exporterade Ryssland det mesta av sin brödsäd. Den exporten var avgörande för Rysslands ekonomi och därmed dess roll som stormakt.

Ryssland började mobilisera, alltså kalla in sin armé. Den ryske tsaren visste vad som skulle hända och frågade om inte bara en del av armén kunde kallas in. Men det klarade inte organisationen. Alla soldater eller inga måste kallas in.

Tyskland stod på Österrike-Ungerns sida. Men Tyskland fruktade att behöva slåss mot Ryssland och Frankrike samtidigt. Därför hade Tyskland utarbetat en plan enligt vilken Frankrike först skulle besegras. Ryssland behövde längre tid på sig att dra ihop sina stora arméer. När Frankrike besegrats skulle hela den tyska styrkan kunna vändas mot Ryssland. När Ryssland började mobilisera måste Tyskland sätta fart på sin krigsplan.

Precis som tsaren, försökte den tyske kejsaren att stoppa utvecklingen. Han frågade sina generaler om det inte räckte att angripa Ryssland. Svaret blev nej och Tyskland fortsatte enligt planen.

Svarta veckan

Utvecklingen gick fort och kom att kallas Svarta veckan.

28 juli förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien.
1 augusti förklarar Tyskland krig mot Ryssland. Enligt sitt löfte måste nu Frankrike ställa upp på Rysslands sida.
3 augusti förklarar Tyskland krig mot Frankrike.
4 augusti går tyska trupper in i det neutrala Belgien för att komma runt franska försvarsanläggningar längs gränsen mot Tyskland. Det blir för mycket för Storbritannien.
4 augusti förklarar Storbritannien krig mot Tyskland.

Europas stormakter var i krig med varandra trots att de egentligen inte visste vad de ville uppnå med kriget.

Därför har mordet på Franz Ferdinand med rätta kallats "Gnistan som tände en världsbrand". De soldater som gick ut 1914 fick höra att de skulle vara hemma igen om några veckor. Så blev det inte.

Kriget varade i fyra år och kostade 9 miljoner människor livet. 20 miljoner sårades.

De sammansvurnas öden

De sammansvurna mördarna i Sarajevo gick olika öde till mötes. Gavrilo Princip dömdes till döden, men enligt lagen kunde ingen under tjugo år avrättas. Domstolen var osäker på hur gammal Princip var och straffet omvandlades till fängelse. 1918 avled han i fängelset av tuberkulos. Den man som kastat bomben Cabrinovic, var också för ung för dödsstraff. Även han dog i fängelset.

Tre av de sju attentatsmän som väntat på Äppelkajen överlevde första världskriget. Muhammed Mehmedbasic som låtit bilen passera utan att göra något flydde till Serbien och återvände sedan till Sarajevo för att arbeta som snickare.

Vaso Cubrilovic, som inte heller han skjutit, blev historieprofessor i Belgrad. 1964 lade han ned den officiella kransen då Sarajevo högtidlighöll minnet av attentatet. Ytterligare en av de sammansvurna blev chef för Principmuséet i Sarajevo!

I Serbien avrättades år 1916 Apis, hjärnan bakom attentatet. Serbiens ledare ville inte att Apis skulle kunna avslöja vad han egentligen visste.

Fyra mäktiga välden faller

På ett sätt lyckades attentatsmännen. Mordet ledde till att den nation som efterhand kom att kallas Jugoslavien bildades söder om Österrike. Men spänningarna mellan landets olika delar fanns kvar, spänningar som under 1990-talet ledde till att landet splittrades på nytt.

Första världskriget ledde till att Europas karta ritades om. Det habsburgska imperiet störtade ihop efter 800 år. Även det osmanska sultanväldet i Turkiet och det tyska kejsardömet föll samman liksom det ryska tsarväldet. Totalt blev alltså fyra mäktiga härskare av med sina troner och fyra mäktiga välden gick under.

Tyskland fick sitt område kraftigt minskat, något som spelade en stor roll för uppkomsten av andra världskriget.

Inget annat politiskt mord i historien har haft så stor betydelse som mordet på ärkehertig Franz Ferdinand den 28 juni 1914.

LÄS MER: Skotten i Sarajevo

LÄS MER: Skotten i Sarajevo - attentatet som startade första världskriget

LÄS MER: Gavrilo Princip ångrar ingenting

LÄS MER: Franz Ferdinand

LÄS MER: Första världskrigets orsaker

LÄS MER: Första världskriget (artikelserie)

LÄS MER: Första världskriget

PODCAST: Orsaker till första världskriget

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vem var Franz Ferdinand och varför hade han rest till Sarajevo?
Vad var organisationen Svarta handen och varför hade de bestämt att Franz Ferdinand skulle mördas?
Vad hände under den s.k. svarta veckan?
De blev ett världskrig utan att någon egentligen vill det. Motivera.
Skotten i Sarajevo ledde inom några år till att fyra imperier störtades. Vilka och hur?
Vad hände med de inblandade attentatsmännen?

Litteratur:
John Keegan, Det första världskriget, Natur och Kultur, 2001
Peter N. Stearns, World History in Brief - Major Patterns of Change and Continuity, Longman, 2001
John P. McKay, A history of world societies, Houghton Mifflin, 2000
Eigil Steinmetz, Attentat och politiska mord - från Marat till John F. Kennedy, Forum, 1971
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1982

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 8 november 2024

Publicerad: 17 augusti 2020

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio