De första städerna

Det var vattnet som för 10 000 år sedan skapade en stad nära norra änden av Döda havet i dagens Israel. I denna del av floden Jordans dalgång forsade tusentals liter friskt källvatten per dygn fram ur jorden. I området fanns det gott om vilda djur och vilt vete. Kort sagt, en perfekt plats att bo på. Där byggdes Jeriko, en av jordens äldsta städer. Kanske bodde så många som 1 000 människor där för 10 000 år sedan. Då fanns där hus, en mur runt staden och ett vakttorn.

Bild: SO-rummet.se

Städernas uppkomst är en av de stora förändringarna i mänsklighetens historia. Stadslivet gav människor nya möjligheter.

Världens äldsta stora byggnad

Vakttornet i Jeriko är nio meter i diameter. Inne i tornet leder en trappa upp till toppen. Trappan är byggd av fint arbetade stenblock som är ungefär en meter långa och nästan lika breda. Det var ett tungt arbete att bygga vakttornet och muren som omgav staden, men invånarna behövde skydd mot vilda djur och, framförallt, mot rövare.

Forskarna vet inte hur länge Jerikos första invånare bodde i sin stad. Det kan ha varit flera hundra år. Men någon gång för mellan 10 000 och 9 000 år sedan försvann Jerikos första invånare. Kanske drabbades de av en naturkatastrof, kanske var det rövare som, trots muren och vakttornet, erövrade staden och dödade eller drev bort invånarna.

Nya invånare och ett nytt sätt att bygga

En plats där det fanns en så fin källa lockade naturligtvis nya människor. Många år efter det att de första invånarna försvunnit kom ett nytt folk dit. Det var för ungefär 9 000 år sedan. Vindar och sandstormar hade sopat bort de flesta spåren efter den gamla staden. Nästan ingenting syntes ovan mark av dess murar och husväggar.

De nya invånarna i Jeriko förde med sig ett nytt sätt att bygga hus. Det tyder på att de inte var kringströvande jägare utan hade flyttat från någon annan plats. De byggde sina hus av tegelstenar, tillverkade av soltorkad lera. Leran formades med händerna och fick sedan torka i solen. Tegelstenarna fick ungefär samma form som tillplattade brödlimpor. På ovansidan av varje tegelsten tryckte man in ett mönster med hjälp av tummarna. När husen sedan skulle byggas, hölls stenarna samman med en ny uppfinning, murbruket. Antagligen gjorde man murbruket av en blandning av kalksten, sand och vatten. Murbruket hälldes i fördjupningarna på tegelstenens ovansida och när de var fulla av bruk lades nästa sten på.

Jerikoborna var noga med sina hus. Lergolven målades med en blandning av kalksten och vatten. När blandningen torkade fick golven en hård och slitstark yta. Golven målades i rött eller gulvitt. Där golvet mötte väggarna gjorde man en mjuk rundning. På så sätt undvek man att damm och skräp samlades i den räta vinkel som annars bildas mellan golv och vägg. Mot husväggen på utsidan av huset löpte rännor som samlade upp regnvatten.

Det viktiga vetet

Maten lagades på en öppen gård. Vete var ett av de viktigaste livsmedlen och vetekornen maldes till mjöl i små kvarnar. Jerikoborna åt också mycket kött. Köttet kom dels från de gaseller som strövade vilda i trakten, dels från får och getter. Vid den tiden fanns det vilda får och getter men djuren hade också börjat tämjas.

För att överleva gällde det att hålla åkrarna i gott skick. Ännu hade människan mycket lite att sätta emot översvämningar eller skadedjur som insekter. För att hålla naturens makter på gott humör tillverkade man små figurer av lera. En del föreställde djur, andra var kvinnofigurer som skulle representera fruktsamhet och livets uppkomst.

De döda under golvet

Vissa byggnader i Jeriko verkar ha använts för religiösa ceremonier. I ruinerna efter en byggnad har arkeologer funnit två rundade fördjupningar i väggen där man kunde förvara heliga föremål. Troligen offrade man också djur. I mitten av ett rum har man hittat rester av en bassäng där blod från offerdjur kunde samlas upp.

De döda förfäderna vördades på ett speciellt sätt. När någon var död bars kroppen ut ur huset. Den fick ligga ute i det fria tills kött och inälvor var borta. Antingen ruttnade de eller också blev de uppätna av djur. När skelettet var rent tog man hem skallen och begravde den under golvet i sitt hus. På så sätt kunde husets invånare utföra sina dagliga sysslor i bekväm närhet av de döda.

Det var inte bara i Jeriko man gjorde så med sina döda. I Syrien har man hittat skallar under golven på hus som liknar de gamla husen i Jeriko. Det gör att forskarna tror att de som bodde i Jeriko vid den här tiden tillhörde en större grupp människor som hade samma språk, använde liknande verktyg och hade ungefär samma vanor.

ANNONS

Çatal Hüyük - en stad utan gator

Çatal Hüyük i nuvarande Turkiet är en annan av mänsklighetens första städer, minst 8 500 år gammal. Där hade varje familj sin egen stämpel, gjord av lera. Med den märkte man kläder eller sädessäckar för att visa vem de tillhörde. Även i Çatal Hüyük begravde man sina döda under golvet. Men där begravdes hela skelettet.

Invånarna i Çatal Hüyük löste problemet att försvara sig mot angripare på sitt eget sätt. Istället för att bygga en mur runt staden var husen sammanbyggda så tätt att taken fick användas som gator. Med hjälp av stegar kunde man ta sig upp och ner mellan de tak som låg på olika höjd. Den enda vägen in i husen var en liten dörr på andra våningen. Eftersom det varken fanns gator. eller dörrar i bottenvåningen möttes angriparna av släta murar vart de än vände sig.

Att bygga husen på det här sättet gav också skydd vid översvämningar. Mellan husen fanns det små rännor som gjorde att regnvattnet rann bort.

Handelsmän sprider kunskap

Allteftersom antalet invånare i Jeriko och andra städer blev större ökade handeln. Ett växande antal hantverkare behövde råmaterial till sina varor, färg till tyger eller glasyr till lergods. Handeln ökade behovet av fredliga kontakter. Om det var krig och strider minskade handeln och stadsborna drabbades.

Med handelsmännen spreds kunskap. De kunde berätta om främmande områden, både om sådana de själva besökt och om avlägsna trakter som andra handelsmän i sin tur berättat om. Handelsmännen kunde också berätta om uppfinningar som gjorts på andra platser och föra med sig nya växter och frön.

Jeriko hade flera fördelar än god tillgång till friskt vatten. Bara 12 kilometer från staden fanns stora saltavlagringar från Döda havet. Salt var en värdefull handelsvara eftersom människor behövde salt till maten. Dessutom upptäckte man att mat kunde saltas ner. Då höll den sig mycket längre. Innan man lärt sig att salta kött och fisk ruttnade maten snabbt. Nu kunde man inte bara transportera säd långa sträckor utan också saltat kött och fisk. Mot salt och andra varor bytte Jerikoborna till sig snäckor från Medelhavet, värdefulla stenarter från Sinaihalvön och obsidian, den svarta, hårda bergart som användes till knivblad och spjutspetsar.

Ett nytt sätt att leva

Människorna som bodde i de första städerna kunde ägna sig åt annat än att bara skaffa mat. De hade tillräckligt med föda för att kunna använda den till att byta till sig andra varor - både sådana livsmedel som de inte hade själva och råvaror som behövdes för att tillverka olika saker. De hade också mer tid över för att tänka och planera än vad jägare och samlare hade haft.

ANNONS

Allteftersom befolkningen växte ställdes fler krav på städernas invånare. Hur skulle man organisera livet i staden så att det fungerade så bra som möjligt? Människorna insåg att det var en fördel om man kunde arbeta tillsammans för att klara av att bygga murar eller gräva bevattningskanaler så att alla fält kunde bevattnas. Efter hand lärde sig stadsborna hur de skulle ta vara på idéer, planera tillsammans och genomföra stora projekt.

En bekvämare tillvaro

När man bodde tätt i städer behövdes nya regler och lagar. Tänk dig att du bor på en öde ö. Om du är ensam behöver du inga regler utan kan göra precis som du vill. Så fort en annan människa dyker upp på ön behövs i alla fall några regler. Ju fler människor som kommer dit, desto fler regler krävs. Enbart tanken på att man behövde lagar skilde stadsborna från de kringströvande grupper av jägare och samlare.

När stadsbefolkningarna började handla med varandra behövdes bättre vägar. Råvaror skulle hämtas från gruvor och från olika hantverkare skulle varor föras till marknader. Före år 3500 f.Kr fanns det inga andra sätt för människan att ta sig fram till lands än att gå eller rida. Ungefär vid den tiden uppfanns hjulet. Med hjälp av vagnar och dragare som oxar och åsnor kunde handelsmännen föra med sig fler och tyngre varor än tidigare.

Staden lockar

Städernas uppkomst är en av de stora förändringarna i mänsklighetens historia. Stadslivet gav människor nya möjligheter. Flytten till storstaden innebar att de blev mindre beroende av vädret som hotade skörden, och hotet från rövare minskade. När människor inte längre behövde leva ur hand i mun, kunde de också specialisera sig på olika sorters arbete. I staden Uruk och andra storstäder kunde man bli tegelslagare, hantverkare eller kanske till och med lyckas bli en rik köpman.

Ungefär vid den tiden, för 6 000 år sedan, uppkom alltså tanken på storstadens många möjligheter. Alltsedan dess har miljoner människor lockats av samma förhoppningar. Också idag är det många unga från landsorten som flyttar till stora städer som Göteborg, Kairo, Teheran eller New York i jakt på möjligheterna till ett bättre liv.

Ungefär vid samma tid föddes också tanken att det är skillnad mellan stadsbor och lantbor. Stadsbon kunde se sig själv som kultiverad och intelligent medan han ansåg att lantbon var dum och klumpig. Landsbygdens invånare tyckte istället att stadsbon var högfärdig och arrogant. Samma tankar lever kvar än idag, något som många stadsbor som besöker landsorten kan vittna om.

Städerna förändrar världen

Drömmen om rikedom förblev en dröm för de flesta som flyttade till städerna. Men skyddade bakom städernas murar växte sig människans samhällen allt starkare. Det går en direkt linje från de första storstäderna i Mesopotamien till dagens storstäder som ibland vuxit samman till stadslandskap som sträcker sig tiotals mil.

I Mesopotamiens stora städer började människan på allvar förändra jorden. Nya väldiga byggnader sköt i höjden, vägar och kanaler anlades och skriftspråket uppfanns. Storstäderna blev allt viktigare och efter hand bildades de första staterna. Tidiga stater uppkom på flera platser runt jorden, men allra först var Egypten.

LÄS MER: De första bönderna

LÄS MER: Jordbruksrevolutionen

LÄS MER: De mesopotamiska kulturerna

LÄS MER: De tidiga upptäckarna 1: Elden låter människan erövra världen

LÄS MER: Sumererna

LÄS MER: Skriftens tidigaste historia

LÄS MER: Flodkulturer

LÄS MER: Forntidens och antikens huvudlinjer

LÄS MER: Floderna och de första stora civilisationerna

LÄS MER: Städernas historia

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad krävs av ett område för att det ska vara en bra plats för många människor att slå sig ner?
Varför var området där Jeriko byggdes en bra plats att bygga en stad?
Den folkgrupp som kom till Jeriko för ungefär 9 000 år sedan hade bott i hus tidigare. Hur kan man veta det?
Vilka nya byggnadstekniker användes i Jeriko? Hur påverkade de livet för invånarna, tror du?
Varför kom handeln och handelsmännen att spela så stor roll?
Ge exempel på hur det kan gå till när civilisationer uppkommer och försvinner.
Ge exempel på vad som händer när människor lever i stora grupper nära varandra.
Vad behövs för att människor ska kunna leva tillsammans i en stor stad?

Fundera på:

Finns det gemensamma drag mellan livet i Uruk och livet i en svensk stad idag? Beskriv dem.
Ge några exempel på vad som lockar unga att flytta till storstäder idag.
Vilka är fördelarna och nackdelarna med att bo i en storstad?

Litteratur:
Randi och Gunnar Håland, Bra Böckers världshistoria, del 1 - I begynnelsen, Bokförlaget Bra Böcker, 1983
John P. McKay, A history of world societies, Houghton Mifflin, 2000
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1982
Chester G. Starr, A history of the ancient World, Oxford University press, 1978

FÖRFATTARE

Text: Lars Hildingson (historielärare och läromedelsförfattare) och Kaj Hildingson (journalist och läromedelsförfattare)

Senast uppdaterad: 7 november 2024

Publicerad: 5 december 2021

Spara som favorit