Ingår i en artikelserie

Modets makt

När en partiledare avgår eller ett rockband splittras, visar medierna ibland en tillbakablick. 10-15 år gamla bilder rullar fram i rutan. Ofta tänker man då inte så mycket på vad folk säger, utan hur konstiga de ser ut. Kläder, frisyrer och glasögon är helt annorlunda mot vad vi är vana vid. Vi tycker att det är underligt att folk kunde spöka ut sig så för 10-15 år sedan. Men det är ännu underligare att många då tyckte att det var helt normalt och ibland klädde sig likadant själva.

Bild: publicdomainvectors.org

Under 1920-talet upprördes många äldre människor av de nya frisyrerna och det nya klädmodet. Kvinnor lät klippa sitt hår till den tidstypiska korta "shingelfrisyren" och under perioden spreds klädmodet bland folket lättare än tidigare. Influenser kom bland annat från Hollywood.

Vad beror det på att du och alla andra det ena året tycker att det är korta byxor som gäller och att det ett annat år ska vara långa byxor? Varför ska tröjorna ett år vara vida och ett annat år så trånga att de sitter som klistrade på kroppen? Säkert har du i din garderob kläder som var högsta mode för några år sedan men som du inte vill ta på dig idag.

Titta dig omkring i klassrummet eller på skolgården, så märker du att de flesta av dina skolkamrater klär sig på ett visst sätt. De flesta av oss klär sig ganska lika, och i alla fall sällan i omoderna kläder.

Modeindustrin bestämmer

Vi tror kanske att vi vill klä oss som vi gör, men ofta är det modeindustrin som bestämmer. Det gäller inte bara vilka klädesplagg vi bär, också i vilka färger de ska ha.

ANNONS

Det är ganska listigt uttänkt. Att hitta på nya plagg är dyrt och besvärligt. Kan man få folk att köpa nya kläder bara för att färgen är fel, då är det lättare att tjäna pengar.

Modeindustrin börjar minst två år i förväg att planera vilka färger och mönster som ska gälla en viss säsong. Det är en lång kedja där första länken är exempelvis fårets ull och den sista länken färdigt plagg. Alla länkar i kedjan måste planera för de kommande trenderna, och det handlar om stora pengar. Tillverkning och försäljning av kläder är en av världens största industrier.

Allt måste stämma. Ska det bli mycket ylle i kläderna en höst, måste exempelvis ullproducenterna vara redo att skaffa fram extra fårull. Råvaran måste nå fabrikerna i tid, så att de nya kläderna hinner att sys upp och sedan nå affärerna i tid. Bara några veckors försening kan få stora följder. Ingen köper höstkläder i december.

När modeindustrin bestämt tyger och färger för en kommande säsong, skickas kataloger ut till klädfabrikanter över hela världen. De sätter i gång och syr upp efter de nya mönstren. När den bestämda tiden är inne, lanseras de nya färgerna och modellerna med massiva reklamkampanjer.

Trots reklamen slår inte alltid det nya modet. Då riskerar försäljarna att stå där med högar av plagg som ingen vill ha. För att slippa stora förluster och konkurser tecknar modeindustrin försäkringar mot sådana bakslag.

Klädmode från gatorna

Även om modeindustrin skapar mycket av klädmodet, skapar den inte allt. Trenchcoaten, den långa överrocken, är ett mode från första världskrigets skyttegravar. Trench betyder skyttegrav, och coat betyder rock.

Det finns flera exempel på att en klädstil som skapats på gatorna i New York eller London blivit högsta mode. Då är modeindustrin snabb att hänga på. Ett exempel är hiphopstilen, som föddes bland fattiga svarta i New York. De fattiga familjerna hade många barn, och deras kläder skulle räcka i många år. Därför köpte man alldeles för stora byxor till pojkarna så att de hade att växa i. Pojkarna gick i säckiga byxor vars ben var uppvikta många gånger.

ANNONS

Några år senare kunde man i Sverige köpa jeans som skulle vara minst ett par nummer för stora. Eftersom det rörde sig om modeplagg, kostade dessa jeans mer än de annars skulle ha gjort. En klädstil som från början tvingats fram av fattigdom hade tagits över av rika välmående barn i Europa. Ironiskt nog betalade de extra för att kunna klä sig likadant som de fattiga barnen i New York.

De viktigaste modestäderna är Paris, London, New York och Milano. Här ligger de största modefirmorna, och härifrån kommer de signaler som ungdomar över hela världen lockas av.

Ungdomarna blir modekungar

Att ungdomar är de viktigaste modekunderna är något ganska nytt i människans klädhistoria. Den utvecklingen började först efter andra världskrigets slut 1945. Mellan 1945 och 1965 föddes det fler barn än någonsin. Barnen växte, och det blev fler tonåringar än någonsin tidigare. De hade mer pengar än tonåringar någonsin haft, och dessutom gick de längre i skolor och universitet än sina föräldrar. Därmed dröjde det längre innan tonåringarna tog steget in i vuxenvärlden.

Bild: Library of Congress, Prints & Photographs Division, Carl Van Vechten Collection
Genom filmstjärnor som Marlon Brando spreds ett nytt amerikanskt ungdomsmode över världen efter andra världskriget. Bland annat blev T-shirten populär.

Hittills hade modet helt och hållet utvecklats för de vuxna. Nu började en egen tonårskultur utvecklas, och ungdomarna ville ha egna kläder. Utvecklingen leddes av USA. Landet hade helt undgått att härjas av andra världskriget, och dess tonåringar levde ganska gott. Från USA kom en ström av filmer riktade till tonåringar. Runtom i svenska landsortsstäder såg de svenska ungdomarna filmerna och gjorde så gott de kunde för att härma kläder och frisyrer.

Den amerikanska armén sålde ut stora lager av överblivna kläder efter kriget. Den amerikanska arméns undertröja, T-shirten, blev allt populärare.

Politiken påverkar modet

Under 1960-talet svepte en vänstervåg över västvärlden. En stor del av västvärldens tonåringar revolterade mot det välstånd de växte upp i och solidariserade sig med arbetarklassen och de fattiga i tredje världen.

Det blev populärt att klä sig i arbetarkläder; blåa jeans och till och med arbetsoveraller. Mycket av klädmodet hämtades från tredje världen, exempelvis afghanpälsar och rader av halsband. Både killar och tjejer gick klädda på detta vis. Tidigare hade man av kläderna kunnat se vilken socialgrupp en person tillhörde, nu försvann den möjligheten.

ANNONS

I Sverige blev det under 1970-talet högsta mode att gå i blåjeans och åtsittande T-shirt. Träskor hörde också till och blev ett typiskt svenskt inslag i det alternativa klädmodet. Utomlands kunde svenska turister direkt kännas igen på sina blåa jeans och klapprande träskor.

De som sa sig stödja arbetarklassen och tredje världen vände sig också mot modeindustrin och den likriktning den stod för. Men de tyckte inte om att höra att de själva klädde sig ungefär likadant allihop.

Tidigare hade kläderna visat vilken social klass man tillhörde. Nu visade kläderna var man stod politiskt. För att visa sin politiska korrekthet gällde det att klä sig på ett speciellt sätt. En tjej som stod till vänster kunde på 1970-talet klä sig i stor ylletröja, manchesterbyxor och duffel. På fötterna bar hon näbbstövlar, ett plagg lånat från samerna. Över axlarna hängde man gärna en palestinasjal av bomull mönstrad i svart eller vitt för att visa sin solidaritet med palestiniernas kamp mot Israel.

Kläderna visar vart man hör

Kläderna signalerar inte bara vilken grupp man tillhör. De används också för att signalera respekt och sexualitet. För tuffa motorcykelgäng är läderjackorna en tydlig signal om att bäraren kräver respekt och är redo att slåss för den.

Sexuella signaler kan ändras med tiden, och det gäller att kunna skicka ut rätt sort. I slutet av 1960-talet gick unga kvinnor i minikjolar och läderstövlar som räckte upp till låren. Då kunde alla kvinnor gå klädda så. Idag är det plagg som förknippas med prostitution.

I slutet på 1990-talet blev det populärt med kamouflagefärgade militärkläder, och även små barn hade sådana. Kläder av den typen var omöjliga att sälja under 1970-talets vänstervåg.

Det går också andra strömmar som påverkar klädmodet. Under 1960- och 1970-talen var det ganska ofarligt att klä sig fattigt för den vita medelklassen. Man kunde ändå alltid få arbete. När tiderna blev sämre i slutet av 1980 och början av 1990-talet, blev det åter modernt att klä sig elegant.

Den långa ungdomstiden

Att dagens modeindustri riktar in sig speciellt på unga har flera orsaker. Dels har många ungdomar gott om pengar. De bor hemma och behöver inte bekymra sig om utgifter för mat, hyra, telefon och egna barn utan kan lägga alla sina pengar på kläder och nöjen. Dels behöver tonåringar nya kläder med jämna mellanrum eftersom de växer. Det är inte många vuxna som har råd att hänga med i alla modets svängningar. Mammas jacka får hänga med ett år till liksom pappas byxor trots att de egentligen är för breda. Men tonåringar är så lyckligt lottade att de faktiskt kan säga att de behöver en ny jacka just i år, eftersom de vuxit ur den gamla.

Det finns också en trend att inte klä sig likadant som föräldrarna. Även detta är ganska nytt. Tidigare ville de unga klä sig som sina föräldrar. Det var ett tecken på att man blivit vuxen. Något av det första en pojke gjorde efter konfirmationen var att gå och köpa sig en hatt för att visa att han hädanefter tillhörde de vuxnas krets.

LÄS MER: Historia om mode, utseende och hygien

LÄS MER: Kläder förr - en rikedom

LÄS MER: Arbetet förr med att karda ull och spinna lin

LÄS MER: Lätta fakta om klädernas historia

LÄS MER: Jeans - en framgångsrik historia

LÄS MER: Media och påverkan

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Bakom varje mode ligger ofta omfattande planering från modeindustrins sida. Ge exempel.
Allt mode bestäms såklart inte av modeindustrin. Ge några exempel på klädmode som kommit direkt från "gatorna".
Efter andra världskriget blev helt plötsligt ungdomar en viktig åldersgrupp som påverkade klädmodet. Motivera.
Ge några exempel på hur klädmode ibland kan hänga ihop med politik.

Fundera på:

Är klädmodet viktigt för dig? Motivera.

Diskutera:

Varifrån får ungdomar influenser gällande klädmode idag?
Vilka fördelar och nackdelar finns det med att följa det rådande modet?
Är det ok för ungdomar idag att inte följa modet, eller riskerar man i så fall att bli betraktad som "annorlunda"?
Är det ok för dig att använda begagnade kläder, t.ex. inköpta i en second hand-butik? Motivera.
Ge några exempel på vad som betraktas som klädmode idag. Hur länge tror du att dessa typer av klädmoden kommer bestå tills många anser dem vara omoderna?
Skulle det vara bra eller dåligt att införa skoluniformer så att alla elever under skoltid var tvungen att ha enhetlig klädsel? Motivera.

Litteratur:
R Broby-Johansen, Kropp och kläder: Klädedräktens konsthistoria, Rabén & Sjögren, 1969
Mila Contini, Modet genom tiderna, AB Svensk Litteratur, 1965
Berit Eldvik, Modemakt: 300 år av kläder, Nordiska Museets Förlag, 2010
Yvonne Hirdman m.fl., Kvinnohistoria: Om kvinnors villkor från Antiken till våra dagar, Sveriges utbildningsradios förlag AB, 1999
Giorgio Riello, Back in fashion: Western fashion from the Middle Ages to the present, Yale University Press, 2020

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare