Hettiterna var ett indoeuropeiskt folk som levde i landet Hatti, i det inre av Anatolien i nuvarande Turkiet mellan århundradena omkring 1900-1200 f.Kr (från den mellersta bronsåldern till början av järnåldern). Området hade tidigare bebotts av hattier vilka finns omnämnda på lertavlor funna i Mesopotamien från tiden för den assyriska kungen Sargon den store av Akkads regim, ca 2300 f.Kr. När sedan hettiterna erövrade landet hamnade hattierna under deras styre. Därmed inleddes det hettitiska väldet i området (se kartor). Utöver hattier och hettiter kom även andra indoeuropeiska grupper såsom luwier och palaer att ingå i det hettitiska rikets befolkning.
Hettiterna har ofta blivit omnämnda som bland de första att använda sig av järn. De har för eftervärlden också blivit kända för sin krigskonst, bland annat användandet av hästdragna stridsvagnar.
Men faktum är att det inte finns tillräckligt många arkeologiska fynd av järnhantering som bevisar att det hettitiska riket är järnets moderland. Mycket talar numera istället för att det hettitiska samhället under lång tid närmast uteslutande var en bronsålderscivilisation med en minimal användning av järn. Detta utesluter dock inte att hettiterna vid järnålderns ankomst hade ett tekniskt försprång inom järnhanteringen i förhållande till de omkringliggande rikena. En dolk med järnklinga har hittats i en hattisk grav från runt 2 500 f.Kr, vilket visar på att järn använts i området tidigare. Kanske tog hettiterna - om än i förhållandevis liten skala - över kunskapen från sina föregångare?
Sannolikt var det hur som helst någonstans i dessa regioner i och omkring Kaukasus, eller norr därom, som det första järnet utvanns.
LÄS MER: Hettiternas rike
Litteratur
Barry Cunliffe, Europé between the oceans 9000 bc-ad 1000, Yale University Press, 2011
David W Anthony, The Horse, The Wheel, and Language, Princeton University Press, 2007
Kristian Kristiansen och Thomas B Larsson, The rise of bronze age society, Cambridge University Press, 2005
Chris Scarre, The human past, Thames & Hudson; 3 edition, 2013
FÖRFATTARE
Text: Johnny Poetzsch, SO-lärare och författare
Webbplats: Poetzsch Historica
