M
Tagg
Konstantinopel
Konstantinopel

Östromerska riket

Östromerska riket, eller det bysantinska riket, uppstod genom romarrikets delning år 395 och varade i över tusen år fram till 1453 då Konstantinopel, som var dess huvudstad, erövrades av turkarna och införlivades i det Osmanska riket.

Efter Västroms fall kring mitten av 400-talet bytte det östromerska rikets huvudstad Bysans (Byzantion på grekiska) namn till Konstantinopel efter den romerske kejsaren Konstantin den store (272-337) som på 330-talet hade låtit flytta den romerska huvudstaden dit.

ANNONS

Det bysantinska rikets huvuddel (kärnområde) omfattades av det som idag utgörs av Turkiet och Grekland.

I det östromerska riket kom på sikt arvet från romarriket (statsskick, förvaltning och romersk rätt) att mer och mer förenas med grekisk kultur. Här uppstod även den ortodoxa kyrkan.

LÄS MER: Konstantinopel

LÄS MER: Romarriket

LÄS MER: Romarrikets delning

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Sven Skovmand, Bonniers världshistoria, Albert Bonniers förlag, 2008
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Här nedan hittar du material som kan relateras till det östromerska rikets (Östroms) långa historia.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Östromerska riket

M

Slaget vid Yarmuk - bakgrund och följder

av: Kaj Hildingson och Lars Hildingson
2022-10-24

År 629 tågade den bysantinske kejsaren Heraklius in i Jerusalem i triumf. Efter många fältslag hade sasaniderna, som var en dynasti i Persien, till sist besegrats. Heraklius tågade in som det anstod en kejsare, klädd i guld och purpur. Det bysantinska riket hade skapats när romarriket delades. Västrom hade gått under men Östrom levde kvar under namnet Bysans och styrdes från huvudstaden Konstantinopel...

+ Läs mer

M

Diocletianus påbörjade romarrikets delning

av: Daniel Rydén
2021-10-01

När general Diocles från Dalmatien utropades till kejsare år 284 stod det romerska riket på randen till sammanbrott. Längs hela den nordliga gränsen pågick strider med germanska folk. I Nordafrika hade olika lokala stammar visat tecken på att göra uppror. I öster hotade det nypersiska riket. Och överallt inom själva riket pågick oroligheter som krävde militära insatser. Allt detta kunde inte hanteras av en person, från en enda huvudstad. Riket måste delas. Så resonerade Diocletianus...

+ Läs mer

M

Arabernas seger vid Yarmuk 636 öppnade vägen för den islamiska expansionen

av: Magnus Västerbro
2020-03-14

Under sex dagar i augusti år 636 rasade ett av världshistoriens mest avgörande slag intill floden Yarmuk vid gränsen till det som idag är Syrien, Jordanien och Israel. Här drabbade dåtidens kanske främsta supermakt, det östromerska riket med dess armé, samman med en numerärt underlägsen arabisk muslimsk här som mot alla odds gick segrande ur striden. Därmed låg hela Syrien och Palestina, och snart även Egypten öppet för de nya erövrarna. Det arabiskstyrda välde som på bara några hundra år skulle komma att sträcka sig från Spanien i väster och genom ett bälte över Nordafrika hela vägen bort till gränstrakterna mot Indien var på väg att bli verklighet. Islam var snart en världsreligion...

+ Läs mer

S

Konstantinopel och vikingarna som vaktade kejsaren

av: Torbjörn Nilsson
2019-09-22

Vaktstyrkans män utanför kejsarens palats var mer storvuxna än folk i allmänhet. Också med sina blonda eller rödlätta hår avvek de från invånarnas normala utseende. De hade kommit via de ryska floderna till Konstantinopel, denna världsstad vid Bosporen, farleden mellan Medelhavet och Svarta havet. En del hade seglat direkt från Norden; andra var ättlingar till tidigare vikingar som slagit sig ned i Ladoga, Novgorod, Kiev eller andra städer och under åren uppblandats med slaverna i området. Vikingarna i österled stod under 800–1000-talen för de långväga kulturella kontakterna mellan svear i norr och det bysantinska riket i sydöst...

+ Läs mer

Länkar om Östromerska riket

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS